"Det ar en hel ko som vill hora av sig."
*skratt* Ibland ar det barnsligt kul att skriva svenska med engelskt tangentbord! :-D
Nu ska jag gora nagot vettigare med min tid... baka kanske.
27 October 2006
26 October 2006
Nya skollagen - nar togs den gamla bort?
Nar jag gick i plugget pa 80/90-talet sa blev storande elever utskickade i korridoren, lappar skickades hem till foraldrar for paskrift, sjalv har jag suttit igenom bade en och tva kvarsittningar och lararen hade hela oversta katederladan full av artror, freestyles och haftmasseklumpar. En kille fran grannskolan blev flyttad till var skola for att spracka ett gang (han blev kung i vart varstinggang istallet...), fast det skedde sakert i samrad med foraldrarna, och bade i nian och i gymnasiet stod antalet franvarotimmar (giltiga samt ogiltiga) pa betyget.
Sa efter att ha last Aftonbladets artikel idag sa undrar jag; nar andrades detta?!
Vilka repressalier har skolan haft att leka med den senaste tiden da?
Det gick inflation i kvarsittningarna nar jag gick pa mellanstadiet. De provade samtliga konstellationer och det var hart nar omojligt for en elev att ga ett lasar utan att behova sitta kvar. Framforallt nar regeln "dubbel kvarsittning" infordes. Du fick sitta kvar dubbla antalet minuter du var sen. Lararna inforde detta for att fa bukt med alla som ramlade in sent efter rasterna. Resultatet blev en hel skock ungar som stod inne i kvarsittningsrummet och stampade i tva, fyra, sex minuter... Forst efter tio minuter kunde vi som sett till att bli pakomna med vattenpistoler i biblioteket gora vara laxor ifred. Fast kvarsittningen var oftast 30 minuter, sa nar lugnet ater lagrat sig sa var det dags att ga hem. Nej, vi tog inte kvarsittningarna pa allvar.
Maste anda framhalla att det ar uppfriskande med nyanserna i debatten i Sverige. Sa fort det talas om skolproblem har i Skottland sa debatteras det enkelsparigt om ifall man inte borde aterinfora baltet i skolan trots allt. Nyanserat, modernt, genomtankt...
Sa efter att ha last Aftonbladets artikel idag sa undrar jag; nar andrades detta?!
Vilka repressalier har skolan haft att leka med den senaste tiden da?
Det gick inflation i kvarsittningarna nar jag gick pa mellanstadiet. De provade samtliga konstellationer och det var hart nar omojligt for en elev att ga ett lasar utan att behova sitta kvar. Framforallt nar regeln "dubbel kvarsittning" infordes. Du fick sitta kvar dubbla antalet minuter du var sen. Lararna inforde detta for att fa bukt med alla som ramlade in sent efter rasterna. Resultatet blev en hel skock ungar som stod inne i kvarsittningsrummet och stampade i tva, fyra, sex minuter... Forst efter tio minuter kunde vi som sett till att bli pakomna med vattenpistoler i biblioteket gora vara laxor ifred. Fast kvarsittningen var oftast 30 minuter, sa nar lugnet ater lagrat sig sa var det dags att ga hem. Nej, vi tog inte kvarsittningarna pa allvar.
Maste anda framhalla att det ar uppfriskande med nyanserna i debatten i Sverige. Sa fort det talas om skolproblem har i Skottland sa debatteras det enkelsparigt om ifall man inte borde aterinfora baltet i skolan trots allt. Nyanserat, modernt, genomtankt...
22 October 2006
Vacuum
Det ar en san tid. Jag vill inte gora nagot. Jag vill inte prata om nagot. Jag vill inte prata med nagon. Jag vill inte prata. Jag vill inte ens traffa nagon. Jag vill bara... ingenting. Allt ar ok och inget ar fel men allt ar jobbigt och inget ar kul. Jag ar uttrakad. Jag ar uttrakad och rastlos och jag vill gora nagot kul med nagon och jag vill vara sjalv. Jag vill se pa film men jag har sett alla filmer och jag vill inte se nagon film. Jag vill lasa men det finns inget jag vill lasa och det jag vill lasa har jag redan last. Jag vill utforska nya historier men jag vill inte skriva. Jag vill lasa det jag har skrivit.
Det ar nog lika bra att ga och lagga sig och vakna imorgon igen.
Battre lycka nasta gang.
Det ar nog lika bra att ga och lagga sig och vakna imorgon igen.
Battre lycka nasta gang.
21 October 2006
En ko for koandets skull?
Mitt pa George Square formade kravallstaket en 20 meter lang falla. Inne i fallan stod en femton meter lang ko och en handfull fler manniskor dok up medan jag korsade torget pa vag till jobbet imorse. Femton meter ko och ett tjugotal guljackor. Varfor da?
Ingen scen, inga attraktioner, inga biljettkontor, ingenting forutom en liten bygghut bredvid en staty. Vad sjutton koade manniskor for?
Nu ikvall fick jag svaret. Biljetterna for nar Julbelysningen tands pa Geroge Square slapptes och kunde endast hamtas under dagen. Troligen kunde dessa fribiljetter hamtas i bygghutten. Aha... Kunde man inte satta upp en skylt pa hutten i sa fall? Eller halls det hemligt for alla som inte rakar luslasa kommunens hemsida och har jarnkoll pa kalendariet? Ah, tur att jag inte tankt ga.
Och tur att jag vet att biljetterna till Hogmanay inte slappts an. Det har jag koll pa!
Ingen scen, inga attraktioner, inga biljettkontor, ingenting forutom en liten bygghut bredvid en staty. Vad sjutton koade manniskor for?
Nu ikvall fick jag svaret. Biljetterna for nar Julbelysningen tands pa Geroge Square slapptes och kunde endast hamtas under dagen. Troligen kunde dessa fribiljetter hamtas i bygghutten. Aha... Kunde man inte satta upp en skylt pa hutten i sa fall? Eller halls det hemligt for alla som inte rakar luslasa kommunens hemsida och har jarnkoll pa kalendariet? Ah, tur att jag inte tankt ga.
Och tur att jag vet att biljetterna till Hogmanay inte slappts an. Det har jag koll pa!
13 October 2006
Fredagsfyran om Aktuella moralfrågor
1) Flera ministrar i den nya regeringen har tidigare undvikit eller “glömt” att betala tv-licens. Hur påverkar gamla synder deras nuvarande förtroende som ministrar?
Allvarligt. Att inte betala tv-licens maste jag erkanna inte paverkar mitt fortroende for dem som yrkesmanniskor det allra minsta. Kom igen, allvarligt talat...
2) Plötsligt fick Radiotjänst tusentals samtal från privatpersoner som ringde in och anmälde tv-innehav. Vilka tror du fuskar mest med tv-licensen: Väljarna eller de valda?
Procentuellt sett - bada grupper.
3) Ska det ställas högre krav på politiker än på “vanligt folk”? Varför/varför inte?
Det beror helt och hallet pa vad det galler och vilken roll, position, inflytande och stallning personen ifraga har. Politiker ar ett yrke, precis som en chefsstab pa ett foretag. Det viktiga ar hur de skoter sina jobb; sitt engagemang och insatthet i uppgifterna. Sa lange deras personliga syn pa saker inte gar vasentligt emot arbetsuppgifterna sa har jag inget emot deras fel och brister. De ar medborgare som alla andra. De bade pruttar och suckar over att behova betala 1.50 for matkassen.
Jag anser inte att en finansminister ar mindre trovardig i sin yrkesroll om han privat har en betalningsanmarkning eller har snattat en Toblerone. Jag ser heller inget fel med en justitieminister som suttit i fangelse (kanske snarare kan tillfora nagot...) men jag kan inte acceptera en rasist som migrationsminister eller en en naringsminister som skovlar bolag...
4) SSU:s ordförande, Anna Sjödin, blev nyligen dömd för krogbråket i vintras. Vem tror du mest på: Krogvakten eller Anna?
Jag har mest himlat med ogonen at historien - for jag tror bada tva har skuld i det hela - sa jag slutade engagera mig ratt tidigt. Kanner inte till detaljer nog for att uttala mig egentligen.
Allvarligt. Att inte betala tv-licens maste jag erkanna inte paverkar mitt fortroende for dem som yrkesmanniskor det allra minsta. Kom igen, allvarligt talat...
2) Plötsligt fick Radiotjänst tusentals samtal från privatpersoner som ringde in och anmälde tv-innehav. Vilka tror du fuskar mest med tv-licensen: Väljarna eller de valda?
Procentuellt sett - bada grupper.
3) Ska det ställas högre krav på politiker än på “vanligt folk”? Varför/varför inte?
Det beror helt och hallet pa vad det galler och vilken roll, position, inflytande och stallning personen ifraga har. Politiker ar ett yrke, precis som en chefsstab pa ett foretag. Det viktiga ar hur de skoter sina jobb; sitt engagemang och insatthet i uppgifterna. Sa lange deras personliga syn pa saker inte gar vasentligt emot arbetsuppgifterna sa har jag inget emot deras fel och brister. De ar medborgare som alla andra. De bade pruttar och suckar over att behova betala 1.50 for matkassen.
Jag anser inte att en finansminister ar mindre trovardig i sin yrkesroll om han privat har en betalningsanmarkning eller har snattat en Toblerone. Jag ser heller inget fel med en justitieminister som suttit i fangelse (kanske snarare kan tillfora nagot...) men jag kan inte acceptera en rasist som migrationsminister eller en en naringsminister som skovlar bolag...
4) SSU:s ordförande, Anna Sjödin, blev nyligen dömd för krogbråket i vintras. Vem tror du mest på: Krogvakten eller Anna?
Jag har mest himlat med ogonen at historien - for jag tror bada tva har skuld i det hela - sa jag slutade engagera mig ratt tidigt. Kanner inte till detaljer nog for att uttala mig egentligen.
6 October 2006
Fredagsfyran om Kändisar och skvaller
1) Är du en som läser “skvallertidningar” öppet, en som läser utan att erkänna det eller en som inte bryr sig alls?
Jag laser Now, da och da, men det ar den enda jag gillar. Har "normala" reportage ocksa. Bildsidorna bladdrar jag mest forbi, fast de bitska kommentarerna laser jag. Resten av tidningsutbudet bryr jag mig inte om.
2) Vad tror du stämmer mest: Att kändisar lider av att deras privatliv exponeras - eller att de gläds åt uppmärksamheten, så att deras karriär får en skjuts uppåt?
Jag tror sa har; "Kandisar" - manniskor som ar kanda for att de ar kanda - tror jag glads at (behover!) uppmarksamheten. Kanda Yrkesmanniskor tror jag lider. Jag har dock markt att de dar Kanda Yrkesmanniskorna oftast har ett for "trist" liv for skvallerpressen i vilket fall... Det ar tyvarr(...) valdigt sallan man ser t ex Ewan McGregors och Sean Beans fina trynen i skvallerpressen...
3) Var går gränsen för vad man får skriva om, eller visa bilder av, en person i en (skvaller)tidning?
Jag anser att alla bilder tagna utanfor officiella uppdrag ligger utanfor gransen. Familj ska hallas utanfor - framforallt barn! Jag har alltid undrat vad poangen ar med att skriva att Stjarnan kopte Gott & Blandat pa ICA, men det kan nog fa ligga innanfor gransen... i princip allt som hor till den privata personen ligger annars som regel utanfor.
Jag skulle vara en usel chefredaktor for en skvallertidning...
4) Finns det någon kändis som du helst inte skulle vilja höra någonting mer om det närmaste året? ;-)
Ar det inte dags att tappa till trynet pa Jane Goody nu?!?!?
Jag laser Now, da och da, men det ar den enda jag gillar. Har "normala" reportage ocksa. Bildsidorna bladdrar jag mest forbi, fast de bitska kommentarerna laser jag. Resten av tidningsutbudet bryr jag mig inte om.
2) Vad tror du stämmer mest: Att kändisar lider av att deras privatliv exponeras - eller att de gläds åt uppmärksamheten, så att deras karriär får en skjuts uppåt?
Jag tror sa har; "Kandisar" - manniskor som ar kanda for att de ar kanda - tror jag glads at (behover!) uppmarksamheten. Kanda Yrkesmanniskor tror jag lider. Jag har dock markt att de dar Kanda Yrkesmanniskorna oftast har ett for "trist" liv for skvallerpressen i vilket fall... Det ar tyvarr(...) valdigt sallan man ser t ex Ewan McGregors och Sean Beans fina trynen i skvallerpressen...
3) Var går gränsen för vad man får skriva om, eller visa bilder av, en person i en (skvaller)tidning?
Jag anser att alla bilder tagna utanfor officiella uppdrag ligger utanfor gransen. Familj ska hallas utanfor - framforallt barn! Jag har alltid undrat vad poangen ar med att skriva att Stjarnan kopte Gott & Blandat pa ICA, men det kan nog fa ligga innanfor gransen... i princip allt som hor till den privata personen ligger annars som regel utanfor.
Jag skulle vara en usel chefredaktor for en skvallertidning...
4) Finns det någon kändis som du helst inte skulle vilja höra någonting mer om det närmaste året? ;-)
Ar det inte dags att tappa till trynet pa Jane Goody nu?!?!?
3 October 2006
Dagen da Carina forsatte berg.
Wow. Jag ar mallos. Jag vann mot banken. Brevet till juridiska avdelningen lonade sig! Tanka sig.
Besokte ett Abbey-kontor idag och nar de skrev ut ett papper jag skulle signera stod det:
Kontohavare: Miss C Djaerv.
Inte A C Djaerv, inte Aasa Djaerv - C Djaerv!
Wow.
Brevet var kort, mindre an en sida langt, och pa basta juristengelska forklarade jag hur fritt vi placerar vara namn i Sverige samt hur man kan se vilket som ar tilltalsnamnet. (Signaturen. I passet, som jag bifogade en kopia av. Duh...) Och sedan argumenterade jag halvt pinsamt, halvt hotande - med belysning pa bankens egen sakerhet - och... tja, tydligen var det nagon med sunt fornuft som oppnade kuvertet.
Wow. Nu borjar jag tro pa manskligheten.
Eller ska jag saga juristerna.
Nu ska jag njuta av mitt bankkonto. Och ga och shoppa. Ah, jag ska nog ta och skriva ut en check ocksa, bara for att jag kan!
Besokte ett Abbey-kontor idag och nar de skrev ut ett papper jag skulle signera stod det:
Kontohavare: Miss C Djaerv.
Inte A C Djaerv, inte Aasa Djaerv - C Djaerv!
Wow.
Brevet var kort, mindre an en sida langt, och pa basta juristengelska forklarade jag hur fritt vi placerar vara namn i Sverige samt hur man kan se vilket som ar tilltalsnamnet. (Signaturen. I passet, som jag bifogade en kopia av. Duh...) Och sedan argumenterade jag halvt pinsamt, halvt hotande - med belysning pa bankens egen sakerhet - och... tja, tydligen var det nagon med sunt fornuft som oppnade kuvertet.
Wow. Nu borjar jag tro pa manskligheten.
Eller ska jag saga juristerna.
Nu ska jag njuta av mitt bankkonto. Och ga och shoppa. Ah, jag ska nog ta och skriva ut en check ocksa, bara for att jag kan!
1 October 2006
Singel i stan - ihop eller ensam.
Nar jag for nagra ar sedan berattade om "min lagenhet" for ett antal utlandska vanner sa mottes jag av tre reaktioner;
# de trodde att jag hade ett jattevalbetalt jobb
# de undrade varfor jag valde att bo ensam nar det ar "mycket roligare" att dela med andra
# de undrade varfor vi svenskar flyttar hemifran sa tidigt.
Forsta reaktionen var vanligast for, som jag fick lara mig, i valdigt manga andra stader i Europa sa ar hyran sa hog att man inte har rad att bo ensam, knappt i en etta. Nu bor jag i Glasgow och forstar vad de menar. En etta (om man hittar en sadan raritet) gar latt los pa 6000 kronor i manaden, sa det ar mer regel an undantag att singlar anda upp i 30-40-arsaldern delar lagenhet. Och som sagt, ettorna lyser med sin franvaro. Det finns rent praktiska skal bakom varfor tre framlingar delar en fyra, eller en trea om man bor i den dyra delen av stan sa att man tvingas hyra ut vardagsrummet ocksa. Alla i den har staden refererar till sina pojk-/flickvanner eller till sina flatmates.
Roommate, flatmate... det ar val ett tecken om nagot att det knappt finns nagon spraklig motsvarighet i svenskan. Kombo.
Sydeuropeerna forvanades dessutom over att jag bara var 21 nar jag flyttade hemifran. Bara? Jag kande mig jattesen i startgroparna! For dem ar det normalt att bo hemma tills de gifter sig eller tills de tvingas flytta p.g.a. utbildning. Mina spanska flatmates fragade forsiktigt om det var p.g.a. familjeproblem som jag flyttat sa tidigt...
Jag brukar tanka pa detta nar jag laser "deprimerande statistik" om att Sverige har "ovanligt manga singelhushall" i europeiska jamforelser. Det betyder inte att vi har fler singlar, fler ensamma manniskor - det betyder helt enkelt att singlarna till och med i Stockholm har rad och mojlighet att bo i egna lagenheter.
Fast i Stockholm borjar vi se en viss forandring av detta ocksa. Min lillebror bodde hemma langre an vad jag gjorde och flyttade sedan in med en kompis. Helt normalt i manga andra europeiska lander, men sags som nagot av en nodlosning p.g.a radande bostadsbrist av familj och vanner i Sverige. Jag far fortfarande fragan om nar jag tankt flytta fran den delade lagenheten till "nagot eget", som om min nuvarande bostadssituation skulle vara beklaglig, tillfallig och rent av marklig. Flera av mina utlandska vanner ryser vid blotta tanken pa att behova bo ensam, pa att inte ha det sociala liv man automatiskt far i en delad lagenhet.
I arlighetens namn borjar jag langta efter en egen lya, men... jobbet ar inte sa valbetalt. An sa lange for jag ta seden dit jag kommer och dela lagenhet med andra singlar.
# de trodde att jag hade ett jattevalbetalt jobb
# de undrade varfor jag valde att bo ensam nar det ar "mycket roligare" att dela med andra
# de undrade varfor vi svenskar flyttar hemifran sa tidigt.
Forsta reaktionen var vanligast for, som jag fick lara mig, i valdigt manga andra stader i Europa sa ar hyran sa hog att man inte har rad att bo ensam, knappt i en etta. Nu bor jag i Glasgow och forstar vad de menar. En etta (om man hittar en sadan raritet) gar latt los pa 6000 kronor i manaden, sa det ar mer regel an undantag att singlar anda upp i 30-40-arsaldern delar lagenhet. Och som sagt, ettorna lyser med sin franvaro. Det finns rent praktiska skal bakom varfor tre framlingar delar en fyra, eller en trea om man bor i den dyra delen av stan sa att man tvingas hyra ut vardagsrummet ocksa. Alla i den har staden refererar till sina pojk-/flickvanner eller till sina flatmates.
Roommate, flatmate... det ar val ett tecken om nagot att det knappt finns nagon spraklig motsvarighet i svenskan. Kombo.
Sydeuropeerna forvanades dessutom over att jag bara var 21 nar jag flyttade hemifran. Bara? Jag kande mig jattesen i startgroparna! For dem ar det normalt att bo hemma tills de gifter sig eller tills de tvingas flytta p.g.a. utbildning. Mina spanska flatmates fragade forsiktigt om det var p.g.a. familjeproblem som jag flyttat sa tidigt...
Jag brukar tanka pa detta nar jag laser "deprimerande statistik" om att Sverige har "ovanligt manga singelhushall" i europeiska jamforelser. Det betyder inte att vi har fler singlar, fler ensamma manniskor - det betyder helt enkelt att singlarna till och med i Stockholm har rad och mojlighet att bo i egna lagenheter.
Fast i Stockholm borjar vi se en viss forandring av detta ocksa. Min lillebror bodde hemma langre an vad jag gjorde och flyttade sedan in med en kompis. Helt normalt i manga andra europeiska lander, men sags som nagot av en nodlosning p.g.a radande bostadsbrist av familj och vanner i Sverige. Jag far fortfarande fragan om nar jag tankt flytta fran den delade lagenheten till "nagot eget", som om min nuvarande bostadssituation skulle vara beklaglig, tillfallig och rent av marklig. Flera av mina utlandska vanner ryser vid blotta tanken pa att behova bo ensam, pa att inte ha det sociala liv man automatiskt far i en delad lagenhet.
I arlighetens namn borjar jag langta efter en egen lya, men... jobbet ar inte sa valbetalt. An sa lange for jag ta seden dit jag kommer och dela lagenhet med andra singlar.
Subscribe to:
Posts (Atom)
