Jag maste erkanna att for det mesta nar jag laser om dodsfall inom nojesbranschen sa ar min spontana tanke "oj, jag trodde h-n var dod redan, jag trodde h-n var bra mycket aldre".
Nar jag laste om Sven Nyqvists bortgang hojde jag pa ogonbrynen och fragade mig nar han blev sa gammal. Tror jag har en bild av honom som "50-nanting", fasen vet var jag fatt den ifran for filmerna som fick mig att alska honom var gjorda under min livstid...
Arligt talat, jag fullkomligt alskar det han gor med kameran. Jag kan t o m kolla pa en kass film (Celebrity...) bara for att njuta av bilderna. Jag kan inte namna manga fotografer, men jag har lange vetat att Sven var min favorit. Han skulle fa filma filmen om mitt liv och jag ar overtygad om att han till och med skulle lyckas fa regnhelvetet pa bortamatchen i Sundsvall att se tilltalande ut.
Det ar inte direkt panoramabilderna jag tanker pa nar jag tanker pa Nyqvist utan snarare hur kameran liksom smyger med bland manniskorna och forflyttar en in i filmerna, sa.... Anglarna far nog inga fagelvyer pa sina biografer, Nyqvist kommer nog fortsatta smyga runt bland oss och erbjuda dem sin flugvinkel. Inte en fluga pa vaggen utan en fluga mitt ibland oss.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment