Vem vet, inte jag

Vad är värst; att veta eller att inte veta? Visst, det kan vara skönt att gå omkring i ovisshet och slippa allt som vetskap för med sig; ansvar, val, ångest. Samtidigt föredrar jag ångesten av att veta. Då är det hemska framme i ljuset och det är inte lika hemskt längre. Det har blivit konkret.

Jag tycker att det är värre när man inte vet. När man går omkring och tror, spekulerar, hoppas, förtvivlas och blir helt knasig av att inte veta. Precis så.

Ingen målar så hemska spöken som en själv.

Just nu tror, spekulerar, hoppas och förtvivlas jag. På onsdag hoppas jag komma ett steg närmare vetskap. Jag hoppas verkligen att det inte är så illa som jag tror. Att det inte alls är som jag tror.

Det vore själva fan. På väggen.