16 February 2006

Antligen ett (ater)fall for juristen!

Har just tillbringat storre delen av kvallen pa ett murrigt bibliotek dar jag studerat Skotsk arbetsratt. Och blivit smartsamt pamind om varfor jag inte gillar deras rattssystem...

Du har ett problem, du slar upp det i lagbokens register, du laser det som star, du foljer hanvisningar till korta forarbeten och korta rattsfall, du kollar upp vad som star i textbockerna for att fa mer kott pa benen, snyggt och prydligt, allt i bokstavsordning. I "mitt" svenska rattssystem.

Bokstavsordningen pa bibliotekets juridikavdelning har i Skottland ar inte det minsta bokstavligt (napp, varken efter forfattare eller titel!), men du maste borja med textbockerna for att luska ut om omradet regleras via "statutory" eller "common" law (oftast bade ock) och oavsett sa har du en lang vag framfor dig. Nar Sverige uppdaterar en lag sa star nya lagen i sin helhet i senaste lagboken. Har utgar du ifran en lag fran 1982, vilken maste lasas tillsammans med forandringarna 88, 91, 92, 97, 2002... Dessutom maste du vara uppmarksam pa om omradet ar "gemensamt" eller "delegerat", d.v.s. om man ska leta bland Engelska eller Skotska lagar. Och regleras det via common law ar det bara att leta fram de tunga doktrinerna, garna fran 1924, for att fa auktoriteternas asikter och sedan, nar du har en lista med rattsfall, sa ar det bara att krypa upp i fotoljen, for rattsfallen ar en smarre bok i omfang och faktiskt sa uttommande att man kan anvanda dem som textbok ocksa... Dessutom ar det inte direkt sidanvisningar i uppslagsdelen utan kryptiska koder som gor att det nastan gar fortare att bladdra fram rattsfallet pa mafa.

Ja, jag ar ovan. Nar jag pluggade har tog det nastan ett lasar bara att vanja mig vid deras bibliotek och nu kanner jag mig minst sagt ringrostig.

Tyvarr verkar det dessutom som att jag stott pa ett riktigt "uppsatsproblem". De allra flesta juridiska problem ar faktiskt ratt enkla i sin natur, men sa kommer ett sant dar gransfall eller outforskat omrade som lararna pa universiteten alskar att ge dig i uppsatsamne, sa att du far plagas ordentligt och kanna dig superdum tills du pa inlamningsdagen inser att det faktiskt inte fanns nagot "ratt svar" pa fragan.

Vi ar tre stycken som bytte avdelning pa jobbet, kom till en avdelning med nya och mycket mer kvalificerade uppgifter som vi ocksa fatt traning i, men vi hade kvar den gamla lonen. Nar vi patalade detta bollades vi ett tag innan vi nu fatt klartecken, lonen ska andras, fran och med nu. (Vi talar om en loneskillnad pa £1.25, ca 20 spann i timmen.) Men. De vill inte bakdatera detta till nar vi bytte avdelning i November. I runda slangar talar vi om ca 8000 SEK fore skatt som vi gar miste.

Det finns naturligtvis en lag som ger arbetsgivaren ratt att ta tillbaka lon som de betalat "for mycket". Men det finns naturligtvis ingen lag som ger arbetstagaren ratt att bakdatera lon de fatt "for lite"... Bland alla bakslag tror jag att jag hittat en oppning, men det hanger pa sa manga omstandigheter att enda sattet verkar vara att ta saken till civildomstol. Det kanner jag inte for. Inte utan att vara saker pa jobbet, vilket ar pa temporar basis via en uthyrningsfirma, vilket komplicerar saken ytterligare.

Det blir till att ta rad fran "Citizens advise bureau". De kan fa sla upp detta at mig. Fast jag maste erkanna att det var himla kul att sitta dar i ett horn med bordet full av juridisk litteratur igen! Jag saknar juridiken, helt klart. Vilket nagra kollegor nog har markt eftersom jag ar den enda som blir glad nar en kund inte forstar en text/havdar en viss tolkning av en text/havdar en ratt och jag maste tillbringa 15 minuter at att bena ut/forklara/tolka/motbevisa problemet. Man far vara nojd med det lilla. I lonekuvertet ocksa, tydligen.

No comments: