Pa krigsstigen, lite forsiktigt...

Har trodde man att man agerade efter regelboken, sag till att ha ordentligt pa fotterna, radade upp snygga argument i valformulerade brev och... sa blev det honsgard.

Snabbresume: Vi ar tre stycken (N, K och jag) som bytt avdelning, fatt mer kvalificerade uppgifter men haft kvar den gamla, laga lonen. N har slutat nu. Vi andra patalde saken och bollningen borjade. Ingen ville ta ansvar, ingen ville bakdatera korrigeringen och de havdar till och med att det ar vart fel att vi har haft fel lon i over 3 manader.

Vi jobbar via en uthyrningsfirma, vilket inte ar nagon sakerhet alls. Vi ar radda om vara jobb, vilket kan sagas upp fran en dag till en annan. Foretaget vi ar uthyrda till vill skriva permanenta kontrakt, fast som den megaorganisation det ar sa gar det lika smidigt som att byta plats pa tva elefanter i en Volkswagen. K och jag har valt att ligga lagt tills kontrakten ar sakrade. Uthyrningsfirman har erbjudit presentkort, "ur deras egen ficka", eftersom de inte vill att vi ska kanna oss illa behandlade. Jag kanner mig snarare forolampad. Vi har missat minst £500 i lon, de erbjuder oss presentkort pa £50 som plaster pa saren...

N har som sagt slutat och hon foljde K's och min forhandling. Nar det inte riktigt lyckades sa la N in en anmalan for konsdiskriminering, med hanvisning till att var manliga kollega redan fran borjan fick vad vi nu fatt korrigerat till, fast utan bakdatering. (Napp, det gar inte att argumentera om olika erfarenheter for isafall skulle atminstone jag och N fatt vad mannen fick.) Cheferna pa uthyrningsfirman drog oronen at sig. De har nu haft mote med hogsta honsen pa foretaget vi jobbar pa och i fredags sa de till N att de natt en losning, som hon "skulle bli glad over". De ville inte citera nagra siffror, for overenskommelsen holl precis pa att skrivas ner.

Nu kommer det fina.

Presentkorten erbjods for ett par veckor sedan. Forra veckan blev det helt plotsligt valdigt brattom att fa dem utskrivna. Sa pass att de jagade mig pa mobilen flera ganger for att fa veta vilken butik jag ville ha dem i. Lustigt nog sammanfoll detta med diskriminerings-motet...

Det motet nadde en overenskommelse i fredags. Samma dag borjade uthyrningsfirman jaga K och mig sa att vi skulle hamta presentkorten pa kontoret. Jag vill avvakta eftersom jag inte vill riskera att senare fa veta att N's anmalan gav "massor" men att var vag blockeras for att vi "godtagit" en uppgorelse.

K hamtade ut sina presentkort. For att gora det var hon tvungen att (det har ar vackert) skriva under ett papper pa att hon A) inte kommer prata med nagon om detta och B) inte kommer driva saken vidare. Uthyrningsfirman menade pa att det har "tjafset" riskerade forstora forhallandet mellan uthyrningsfirman och foretaget.

Nu ar jag riktigt forbannad. Pa riktigt. Aldrig i helvete att jag skriver under ett sadant papper! De snuvar oss pa £500 och forsoker kopa var tystnad for 50 javla pund! Det ar sa fult att jag inte finner ord. Jag tanker inte ta emot presentkorten, jag tanker definitivt inte skriva under ett dylikt dokument. Det ar en principsak.

Idag forhalade cheferna att ge N information om vad uppgorelsen innebar. Min gissning ar att de inte tanker delge det forran de har sakrat att K och jag skrivit under papper pa att inte driva saken vidare. D.v.s. sa att de inte ska behova betala den summan x3. Sod that.

Jag har inte uttryckligen nekat presentkorten an, tanker ha fullt upp i veckan och inte ga dit forran torsdag/fredag - med forhoppning att N och darmed vi far veta siffrorna fore det - oavsett detta sa gar jag dit och nekar forolampningen i slutet av veckan. Och haller tummarna for att de darmed inte avslutar uppdraget... riskerar jag det skriver jag trots allt under, for jobbets skull. Har inte rad med stolthet i det laget. Svar i sa fall pa framtida hamnd istallet.

Vet att cheferna pa jobbet vill ha mig kvar sa nar kontraktet ar sakrat, da ni...