Dagen da dickt fick disciplinara foljder...

I borjan av veckan delades ett nyhetsbrev ut pa avdelningen; en personaltidning i A5, inte det minsta proffsigare gjord an hobbytidningen jag sjalv var involverad i for ett antal ar sedan. Alltsa var det inget flashigt alster. Seriosa uppdateringar blandades med skojfriska skamt bade om manniskor pa avdelningen och annorstades och pa sista sidan utlystes en tavling. Det var en bild pa George W Bush, som pekade med hela handen, en hand som pa grund av bildvinkeln sag groteskt stor ut, och tavlingen gick ut pa att komma pa en fyndig/rolig bildtext.

Igar brainstormade jag fram ett antal forslag och mailade ivag dem till personen man skulle skicka bidragen till. Jag var noga med att ange tavlingen i amnesraden sa att manniskan visste vad det handlade om.

Imorse ville chefen ha ett enskilt samtal med mig i motesrummet.

Hon la fram utskriften av emailet pa bordet och sa att hon inte forstod hur jag kunde anvanda ett sadant sprak i ett email, att det var oprofessionellt, att var hogsta chef var "appalled", att saken letat sig vidare upp i hierarkin till hogsta honsen och att saken var allvarlig. Samtidigt som jag forsokte lyssna uppmarksammat forsokte jag febrilt skumma emailet, tanka igenom vad jag skrivit och klura ut vad sjutton som var sa horribelt. Chefen verkade tycka "saken" var uppenbar sa nar jag forsynt undrade om det var alla fem forslag eller bara ett som upprorde sa sag hon ut att bli minst lika chockad av min oforstaelse.

Till slut ringades det fruktansvarda brottet in. Ett av bidragen till ovan beskrivna bild var:
"Did they say men with big hands HAVE big dicks or ARE big dicks?"

De flog i taket for att jag skrev dick! Det ar ett uttryck!! (Det ar till och med en lek med tva uttryck) Det var en skojig tavling!!! De behovde inte anvanda bidraget over huvud taget!!!!

Chefen/cheferna var upprorda for att jag skrev detta hemska ord i ett email (jakla tur att manniskan inte hette Dick, da...), att det dessutom skickades till hogsta chefens PA (det var ju dit vi skulle skicka bidragen!) och att det i teknikrymden darmed kunde plockas upp av fel person pa fel avdelning (troligen av nagon med humor och forstand nog att se kontexten).

Hela situationen kandes helt bisarr. Medan chefen holl forelasning kunde jag av nagon anledning inte sluta tanka pa Henrik Schyffert. Vet inte varfor hans nylle dok upp, men jag tankte nog att han maste veta hur det kanns att sitta med en fjader av ett skamt och ta emot en hel honsgard av rabalder.

Det hela slutade med att jag, sa klart, bad sa mycket om ursakt och bedyrade jag att nu visste var gransen gick(...) samt att jag fick skriva under ett papper pa att jag forstatt att "emailen ar ett arbetsredskap", "att lampligt (appropriate) sprak ska anvandas" samt att "fortsatt missbruk (fortsatt missbruk?!?) kan leda till uppsagning". Jag kande mig som hela Killing-ganget i klorna pa SS...

Hade PA:n haft minsta sinne for humor och/eller vett sa hade hon bara struntat i bidraget. Hur i hela fridens namn tankte hon nar hon bestamde sig for att ta emailet till chefen och gora en stor grej av det?! Jag har gatt hela dagen och sneglat pa tanterna och undrat vilken av dem som ar den dar draken.

Disciplinar atgard eller inte, jag kan inte pasta att jag tar det hela sarskilt allvarligt. Faktum ar att aven om skamtet inte vinner tavlingen (na, tror ni!) sa har chefernas overreaktion redan gjort skamtet till en vinnare. Jag berattade om detta for tva vanner. Vid arbetsdagens slut fick jag indikationer pa att det skrattades bade at skamtet och hysterin aven utanfor var avdelning. Bara nu inte det foranleder ett enskilt samtal imorgon bitti...