Sjutton, ingen skotsk domstol for mig - jippie!

I Juli fangade en fartkamera mig nar jag korde for fort. Jag fick ett brev i Augusti dar jag ombads erkanna att jag korde bilen, vilket jag gjorde utan omsvep. I Oktober fick jag ett nytt brev for de hade inte fatt det forsta jag skickade och i vanlig ordning hotades jag med ytterligare repressalier om jag inte svarade. Vilket jag gjorde, for det ar verkligen inget snack om saken.

I veckan ringde jag polisen for jag hade inte hort nagot mer och nu borjade jag oroa mig over ifall de fatt mitt andra brev eller inte.

Joda, det hade de. Fallet var avskrivet. Tydligen, eftersom jag har svenskt korkort, sa galler inte de "vanliga" reglerna; 3 straffpoang pa korkortet och £60 i boter. Eftersom jag har utlandskt korkort skulle fallet automatiskt ha gatt till domstol! Sa Procurator Fiscal (typ aklagaren) fick mitt fall - och la ner det. Antar att han tyckte det kostar lite val mycket att slapa dit mig for £60.

Vad sager man i telefonen nar man far en sadan god nyhet; att man kommer slippa straff trots att man vet att man fortjanar det? Kandes inte direkt ratt att jubla sa dar lite latt sjalvsakert, och aven om det later som om det ar halvt fritt fram att kora lite for fort for ingen kommer orka slapa mig till domstol i alla fall, sa tankte jag att det nog var bast att halla inne med de ravaktiga tankarna ocksa.

Istallet sa jag nagot i stil med att;
"Ok, tack for det, sa da antar jag att det bara ar for mig att halla mig i skinnet i framtiden da ra."
Kvinnan brast spontant ut i skratt och menade att det nog var en god ide. Hon skrattade fortfarande nar vi la pa luren.

Fast nagot sager mig att det inte alls ar fritt fram, sa aven om jag ar ratt sa nyfiken pa det skotska domstolsvasendet sa ar det nog bast om jag foljer mitt eget rad.