En mjukstart med Twisted Sister och Alice Cooper

Nytt land, ny publikvardsorganisation och ny arena, men allt kandes precis som vanligt nar jag akte till Hampden Park for att jobba pa Skottland - USA. Eftersom jag har jobbat utomlands med DIF, vilka i sig ar ratt professionella, sa var jag beredd pa att inte bli overimponerad, och det blev jag inte heller. Vissa saker var bra, andra mindre bra, men i stort sa verkar det funka ugefar som i min gamla organisation. Ja, forutom att vi PV har storre befogenheter har, men de behovde jag inte anvanda idag sa jag sparar ett utlagg om det.

Det skulle ju bli en mjukstart idag forresten. Hm... Nagon gang i forsta halvlek tillfragades jag om jag kunde aka och jobba pa en konsert direkt efter matchen. Alice Cooper. Han ar ju kanon, sa skitsamma att det blir en 11 timmar lang arbetsdag - I'm in!

Det visade sig vara en dubbel-akt; Twisted Sister och Alice Cooper! Har julafton kommit tidigt eller?! Fast jag vet inte vad som forvanade mig mest, att TS fortfarande spelar eller att tva av mina tre kollegor i bilen varken hort talas om den ena eller den andra. Hur kan man inte ha hort talas om Twisted Sister och Alice Cooper?!? Vilken isolerad o har dessa manniskor vaxt upp pa?

Av Twisted sag jag intet. Stod posterad vid en jakla dorr bakom laktaren. Fick en paus under extranumret sa jag skyndade till en glugg bara for att fa en skymt, joda, Dee Snider har kvar sitt langa, blonda krull - eller var det en peruk? Jag rockade jarnet vid dorren ("We're not gonna take it!") men fragan ar om inte Dee ar lite jattegammal anda. Han glomde bort texten pa tva av tre verser i "I wanna rock" och mumlade sig fram till refrangen. Halla, det ar ju inte som om det ar en bortglomd B-sida vi talar om! F o maste jag erkanna att det kandes lite pinsamt att gubbarna (de maste vara i pappas alder, minst) fortfarande vralar FUCKING i varenda mening. A andra sidan kandes det minst lika markligt nar Alice Cooper sjong att han inte kunde valja mellan att ga High School eller Old School...

Lagom till Alice Cooper sa blev jag flyttad till framfor scenen. Forvisso stod jag ju med ryggen till, men nar tanterna slutade slanga sig mot staketet och killarna slutade forsoka hoppa over sa kunde jag snabbt vanda pa huvet och ta en titt. Och dra pa trissor, gubben (om igen, pappa (morfar?), minst) ser precis likadan ut som i slutet av 80-talet! A andra sidan var han rynkig redan da. En jakla energi hade han i alla fall, och hela konserten var full av blod, ormar, dracula utstyrslar och teater. Ja, ja, jag vet att det AR Alice Cooper, men innan idag hade jag bara sett bilder pa det. I Okej. 1987.

Nu ar det inte ens lordag langre och jag borjar bli precis lika trott som mina fotter. De stackarna visste inte vad de gav sig in pa nar de steg ur sangen imorse. Nu ska jag stoppa tillbaka dem dar. Det var en otroligt kul "mjukstart". Nu ska jag ladda for nasta match; Celtic - Rangers (!) nasta lordag. Jag langtar redan!