24 June 2010

Upgraderad till ministatus

Jag har tänkt på det i ett par år nu. Ännu mer sedan priserna gick ner och några kollegor för 1-2 år sedan skaffade egna, och ännu lite ytterligare varje gång jag passerat caféer och vänthallar med knattrande människor. De där små mini-laptoparna - netbookarna - har ropat på mig, högre och högre.

Faktum är, jag tror att det var något netbookliknande jag såg framför mig när jag i tonåren hörde talas om "ordbehandlare". En liten flyttbar maskin att skriva på. Det var alltså innan datorer blev var mans maskin. Det var samma år som mina föräldrar gav mig en - håll i er nu - elektronisk skrivmaskin i 18-årspresent. Japp, jag är så gammal.

Hur som helst. Jag har suktat och drömt om en sån där liten smidig sak som man kan ta med sig överallt. Då behöver jag ju aldrig sluta skriva på en story bara för att jag måste ut och sola/besöka släkt/ta en fika på stan.

Nu har priserna pressats ytterligare, samtidigt som prestandan ökat. Det i kombination med skatteåterbäring och ett personligt behov av att få fart på skrivandet igen efter en tids frånvaro fick mig att bestämma mig. Det var dags att förverkliga en dröm!

Så. Nu har knappt halva skatteåterbäringen omvandlats till en Acer One D250 (1,6GB processor, 1GB minne (eller tvärtom?), 160GB hårddisk, 3 USB-portar, batteri som sägs räcka i upp till 8tim(!), win 7 starter (ville ha XP, men vafasen) och 10.1" skärm) + ett Office 2007-paket och ett mobilt bredband kontantkort, vilket innebär att jag kan kolla emailen, om jag vill, när jag t ex är i stugan! Summa 3700, varav datorn kostar... 2490 spänn!! Busbilligt. Och jo, jag har jämfört varenda kedja så nu vet jag att jag får mycket för pengarna.

För mig var det viktigaste att det var lång batteritid. De flesta i prisklassen hade 3,5-5 timmar, fast eftersom man kan räkna med att batteriet bara fixar 2/3 av det utlovade så gick de bort. Tanken var ju som sagt att kunna sitta ute på en filt i sommarspenaten och skriva. Alla som någon gång skrivit på en story vet hur lätt man försvinner in i den - så egentligen skulle man behöva ett 10 timmars batteri! Fast jag tänker att om 8 timmarsbatteriet lyckas fixa 6 så kan det nog vara bra så, så att jag får i mig lite middag sedan...

Win 7 Starter är förresten ett ordentligt avskalat operativsystem anpassat för netbookarna. D.v.s. det är modernare än XP men segar inte systemet som Vista. Hur? Genom att skala bort funktioner. Detta har retat användare världen över till vansinne, att döma av uppsjön av kritiska röster på nätet. Fast personligen var det egentligen bara avsaknaden av tre funktioner som irriterade mig, till en början.
1) Det går inte att byta skrivbordsbakgrund! Fånigt. Man är fast med en blå windowsbakgrund. MEN, det är givetvis fler som irriterat sig på detta och givetvis finns lösningen på internet. Jag laddade ner en applikation från Oceanis och vips så har jag en fin bild på skrivbordet.
2) Det går inte att flytta och organisera Start-menyn. Jättefånigt! Fast sedan tänkte jag att det ju faktiskt går att leva med för jag är i princip aldrig där i alla fall. Programmen jag använder ligger antingen på den där bården längst nere på skärmen (används jämt) eller på skrivbordet (används allt som oftast).
3) Utforskaren visar de allmänna mapparna i vänstermenyn men för att komma till sina privata, där samtliga undermappar finns, så måste man klicka fram den i den där raden uppe på skärmen där vägen till den aktuella mappen finns. Fast det var inte så krångligt som det verkade, det är bara att klicka på ikonen längst till vänster så finns "Carina"-användarmappen precis där.
Sammanfattning; Win 7 Starter funkar faktiskt för mina behov.

Det enda jag ska vänja mig vid nu är den lilla, lilla skärmen. Det är inga problem när jag använder Word, för då anpassas ju bara textstorleken och det är ok att se 1/3 av sidan istället för 1/2. Däremot kan det i längden bli lite plottrigt att surfa. För det första fick jag skala bort grejer i överdelen av skärmen och för det andra kan jag inte ha favoriter-bården uppe. Har jag det så blir liksom surfytan på 10.1"-skärmen pytte, pytteliten. Å andra sidan, det funkar ju att läsa email och kolla nyheter någon gång då och då, och det är huvudsaken.

Så, nu är batteriet laddat och jag är redo för en midsommar på mage i spenaten med netbooken på filten. Drömmen är sann!

Läs mer om datorn (även om dessa verkar gälla modellen med mindre batteri) här:
http://www.testfreaks.com/blog/review/acer-aspire-one-d250-101-netbook-d250-1165/
http://www.mynetbookreviews.co.uk/brand/acer/acer-aspire-one-d250/

2 comments:

Eva said...

Hej! Jag ramlade in över ditt gamla inlägg om din svullna fot. Vad hände, vad var det för fel? Jag har nämligen samma problem med min högerfot. Har varit och röntgat men de hittar inget, skickar bara hem mig med värktabletter... Suck!

Carina D said...

Det förklarades med att vara en vätskeansamling eftersom knäet varit svullet och immobilt i över en månad (tror jag). Läkarn sa att tyngdlagen fick vätskan att sjunka ner i foten... Tja, jag är ju inte läkare, men det gick bort av sig självt efter en-två veckor. Under tiden killade det och stack som myror, det var nog därför jag oroade mig för DVT. Hoppas dina besvär också försvinner snart!