"Jag blir så trötter, jag måste skratta, det kom en tråkig fanatic in"

*suck* Alltså allvarligt *stön*

Vad ÄR det här för tråkig människa som måste reta upp sig på en sån här sak? Jag talar om den roliga häckla-Hammarby-annonsen AIK gjort inför derbyt. Först visste jag inte ens om jag skulle ta den där rödstrumpan på allvar, men så har ju tokstollan fått för sig att anmäla saken till JÄMO och då garvade jag läppen av mig i fem minuter innan jag insåg att nu går det här för långt.

Hur i hela fridens namn kan något vara kvinnoförnedrande när det är en manlig Hammarbyare som framställs på det sättet? Är det några som ska känna sig kränkta är det väl A) männen och B) Hammarbyarna. Är det "det kvinnliga attributet" som fäller avgörandet? Eller är det för att AIK säger att Bajen "spelar som kärringar" (vi Djurgårdare brukar säga att de lirar som gnaget, men det funkar ju inte riktigt här)? Får man alltså inte skämta om stereotypa könsbilder?

Låt mig då presentera ytterligare fall att ta upp i JÄMO:
1) Den där stackars Mr Muscle-mannen. Den tanige, töntige kraken som går runt i förkläde och bara klarar att torka av spisen eftersom han får hjälp av Mr Muscle.
2) Nezeril-reklamen som helt och hållet anspelar på hur fantastiskt sjuuuka män är när de är lite förkylda.
3) Varenda städreklam som finns, i princip, där den töntige, mesige mannen gnor runt och får överseende leenden från frun.

Ska jag fortsätta, eller är det kanske helt enkelt så att man får inte driva med den kvinnlige stereotypa bilden, medan det däremot är helt acceptabelt att driva med den manlige?

Om vi inte får driva med könsrollerna, hur ska vi då ta udden av dem?

Om man nu prompt ska göra detta till en könsfråga. Jag tyckte det var en vansinnigt rolig och intelligent reklam som verkligen slår an derbytonen. Och kan inte för mitt liv förstå var kvinno/köns-perspektivet kommer in. Får man inte säga som det är, att bajen lirar som kärringar, så får man väl sluta upp att snacka skit om slipsnissar och gubbar i keps också.