Blandade karameller

Igar vaknade jag med en sa grym huvudvark att jag beslot mig for att ta ledigt och lata kroppen fa vila sa mycket den ville. Efter en frukost vid nio-tiden ville den vila tills halv tre... Och till raga pa allt har det halsonda kommit tillbaka. Sa pa eftermiddagen tog jag en lugn promenad langs Great Western Road in mot centrum. Bensinmacken har jamnats med marken! Jag vet att det var snack om det farliga med att ha den mitt i stan redan for tva ar sedan, sa jag borde ju inte blivit sa forvanad. Egentligen.

De pratglada pakistanierna och deras matbutik var kvar i alla fall. Vilken tur. Jag gillar deras skotska dialekt, det ar en urgullig mix. Tycker man att norrman ar svara att forestalla sig arga sa ska man traffa de har gubbarna. De ar underbara. Kopte nagra smasaker bara for sakens skull. Och ett telefonkort, sa att jag kan ringa mamma pa hennes fodelsedag imorgon.

Hon ringde forresten mig, med anledning av att hyresgasten nu flyttat in. Jag fick ett kort anfall. Jag hade gjort en inventarielista och en skadelista och upprattat dem i tva exemplar. Det var tre rubriker: "flyttar in", "objekt" och "flyttar ut". Fore och efter varje objekt fanns en rad dar man kunde satta bock. Nogrannt forklarade jag for mamma att de maste kryssa for varje objekt som finns och sedan skriva under. Nar killen sedan flyttar ut kryssar vi for att allt finns kvar. Detta forklarade jag minst tva ganger innan jag akte.

Killen kom, laste igenom brevet jag skrivit till honom - dar jag ocksa forklarade den dar listan - och skrev sedan under. Mamma fragade om han inte ville ga runt och titta, men han sa, citat: "Jag litar pa Carina. Hon ar ju jurist." Sa da skrev ocksa mamma under.

Menforihelvetesjavlar. Hela poangen med listan var ju att fylla i vad som finns nar han flyttar in och sedan vad som finns nar han flyttar ut! Jag fick hjarnblodning. Nu har de bara skrivit under, men vad har de skrivit under egentligen? Hjarnblodningen lattade nagot nar jag kom fram till att de ju maste ha skrivit under sa som listan sag ut, sa att de accepterade att allt som stod med ocksa fanns, aven om de inte kryssade i.

Hela juridiken gar ju ut pa att forebygga att situationer uppkommer, och det var det jag hoppades gora med min lista. Naja, det kanske funkar anda och det ar ju anda battre an utan nagon lista alls...

For att byta amne: i tidningarna igar kunde man lasa att Magnus Hedmans bil, som blev stulen for ett tag sedan, nu figurerat i tre olika stolder. Tydligen har den anvants som flyktbil. Tja, det var ju ingen skruttig Skoda direkt...

Idag laser jag forresten om Snokaos i sodra Sverige. Blir ni glada om jag berattar att jag gar omkring i solen i kostym - bara? Och att lila och gula paskblommor borjat sla ut? Fast det sags att det blir kallt till helgen, sa vi far se om de overlever.

Nagra tyskar ramlade in i samlingsrummet igar. De upptackte videohyllan och en av dem utbrast vilka justa filmer dar fanns. En annan suckade da: "Aber alles ist auf Schottish". Jag ville inte forstora stamningen genom att papeka att Skottar inte dubbar sina filmer...

IDAG har jag dragit pa mig den gra kostymen och borjat leta jobb. Jag har ju behovt fortranga alla negativa vibbar fran vandrarhemmet... Sydafrikanska piloten sorterar post, en Ny-Zelandsk pilot jobbar i bar och en finsk tjej stadar. Inga lyckohistorier. Naval, Peopleforwork lat intresserade, Kelly skulle formedla CV till ratt avdelning, jag sokte ett jobb dar personen gatt for dagen, men de tog min historia och telefonnummer (Alltsa kan inte historien varit helt ointressant) och Asa International tog ocksa CV och skulle ge den till ratt avdelning. Nar jag drog min historia dar utbrast hon "Oh, my God", nar jag berattade vad jag pluggat, sa jag kande att jag nog snabbt ---- poangtera att jag inte raknade med att kunna jobba inom den sektorn har utan bara ville komma in i kontorsmiljon.

Medan jag a ena sidan ar radd att jag ar underkvalificerad sasom utlanning utan aktuell administrativ erfarenhet sa marker jag att utbildningen trots allt slar en strang och att den kan tolkas som att jag inte alls kommer finna mig i en reception. Det ar en balansgang. Men jag hoppas ju att den kan vaga upp i de fall da jag saknar erfarenhet. Om inte annat for att visa att jag inte ar helt tappad bakom en vagn.

En vecka ger jag mitt selektiva sokande, sedan vidgar jag faltet och tar vafan som helst. Nastan.

Mitchell Library accepterade mig direkt, sa nu kan jag anvanda internet gratis. Tjoho! Jag har borjat anvanda vandrarhemsadressen som min "fasta" adress, for det har jag sett att flera andra gor. Dasa. Tank bara om jag vetat det INNAN jag akt, sa hade jag kunnat uppge gatuadressen for den dar "Ta-med-a-kassa-grejen". Na, just ja, jag var ju inte helt arbetslos, sa det sket sig ju anda...

Tva hollandare kom igar och vi pratade ratt mycket. Vanstervridna naturmanniskor. De planerade semester efter vilka demonstrationer de kunde vara med pa. Jag fragade inte om de var i Goteborg, men de skulle visst pa nagon G8-demonstration i sommar och lagga en semester i samband med det. De var ratt skona. Jag har aldrig traffat folk som verkligen liftar sig igenom hela sina semestrar, men det hade de gjort. Framforallt killen. Han hade liftat fran Holland till Lulea en gang! Sa vi pratade lite natur och kyla... De skulle upp och vandra i Hoglanderna nu. Lyckos. Killen tyckte att britter bad om ursakt for mycket. Han hade blivit galen pa en engelsk student hemma i Holland som bad om ursakt i var och varannan mening. Jag vet ju att jag forra gangen ocksa reagerade pa hur manga "sorry" man horde pa en dag, men jag tycker nog snarare om artigheten. Det gor ju inte ont att saga "sorry" nar man bumpar in i nagon. Borde folk i tunnelbanan i Stockholm prova en dag.