Det känns som ett hån. Läste precis ett mail från en kompis som just nu tydligen har praktik på en arbetsförmedling. Hon är helt lyrisk över det fantastiska stämningen, de roliga arbetskamraterna, hur mycket de skrattar ihop, hur hjälpsamma alla är och.... jag orkade inte läsa längre. Det är väl kul att någon är nöjd med det där stället.
Mailen från Tyskland och Nederländerna var mer på min nivå. Det verkar råda en europeisk lågkonjuktur för nyutexaminerade. Arbetsmarknaden är "insane" överallt. Men till min förvåning uttryckte både tyskar och holländare förvåning över att jag som svensk har sådana problem. "I always thought Sweden took care of their citizens", "I thought everyone was assured employment after graduation in Sweden" och så vidare. Hur mycket rosenskimmer finns det över det här landet utomlands egentligen?! Ingen verkade dock vidare förvånad över att jag återvänder till Skottland. Nä, jag tror att det var bound to happen... :-)
Känns inget bra att jag inte hunnit skriva några jobbansökningar den här veckan dock. Det är ju nu de ska iväg. Men när jag rensat skåp till halv ett på natten så orkar jag bara inte. Jag tror att jag får rikta in mig på skyltfönster nästa onsdag helt enkelt.
Oj, Mr Muscle har jobbat klart. Nu är det min tur.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment