....hm...
... jo, just ja! Jag har varit i Glasgow i tre veckor nu och ingen, ingen, har bumpat in i mig pa stan - trots att trottoarerna ar smalare an i Stockholm. Markligt.
For ovrigt upptackte jag nagot smart idag; bussarna har lag troskel dar fram och tydligen finns en lucka nerfallt i golvet sa nar man faller upp den far man en ramp. Jattesmart nar det kommer en tung barnvagn eller en rullstol.
Horde en valkand "talmelodi" genom vaggen pa vandrarhemmet igar. Idag satt tre svenska tjejer i koket. Na, jag gav mig inte till kanna, det ar roligare att tjuvlyssna. ;-)
11.05 varje kvall ligger jag, fransosen och polacken i sofforna och kollar pa "Jamie Oliver's School Dinner". England har grymt dalig skolmat; i princip bara pizza, hamburgare och friterade mystigheter - allt serverat med pommes frites forstas. Jamie forsoker fa dem att kaka normal mat, mattanterna (som knappt kan skala morotter) gnaller att "men barnen tycker inte om det". Hm, jag vill minnas att det var det starkaste minnet fran skolmaten - den ska inte vara god... eller?
Hur som helst, vi tre ligger i sofforna och forvanas over den taskiga maten och glads at att Jamie gor nagot bra med sitt kandisskap (det ar dessutom valar, sa nu efter nagra avsnitt slass politikerna over att hoja matbudgeten infor hosten). Tva australiensare och en engelska sitter varje kvall och kakar fish & chips och suckar over Jamie och menar att "vadda, vad ar det for fel pa fish & chips, ingen idag kan ju laga mat i vilket fall." Jag, fransosen och polacken svarar unisont varje kvall: "I rest my case."
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment