EN svensk gor ingen midsommar.

Blev SMS-bombad i fredags - "Glad Midsommar!"
Jag satt pa kontoret och fattade ingenting. Eller snarare, kande ingenting. Jaha, midsommar var det. Sa lite koll hade jag att jag trodde det var i lordags.

Faktiskt, nar det kommer till nationella hogtider som inte en kotte utomlands bryr sig om, da kvittar det faktiskt att forsoka fira dar man ar. Det var en sak nar jag var i USA och hade svenska vanner; vi blev ju en liten nation i frammande land, sa svenska traditioner var lika narvarande dar som om vi vore hemma i Sverige. Men bada gangerna jag varit har i Skottland sa har det kvittat. Jul och pask ar en sak, da blir man pamind om vad man gar miste, men nar ingen bryr sig sa. Na.

Min moster foreslog, for jag vet inte vilken gang i ordningen, att jag skulle ha letat upp "Svenska Sjomanskyrkan". Det var ett jakla tjat om den kyrkan. Sa lange det finns internet och eventuellt IKEA behover jag den inte, vill jag inte ens veta var den finns, om den finns, tro mig. Aven om jag kant till en svensk forening har i Glasgow sa hade jag inte gatt dit. Jag vill inte fira hogtider med ett gang framlingar. Midsommarafton vill jag fira med vanner, annars kan det faktiskt kvitta.

Sa, eftersom jag trodde att midsommarafton var pa lordagen sa "firade" jag fredagen med att jobba, forbereda infor vandringen och sedan ga till sangs 10PM.

Men jag ar inte ledsen for det. Jag far en helgdag 18 Juli ("Fair day", kvarnar etc slog forr i tiden igen under 2 veckor sa att alla kunde ta sina prylar till marknaden, idag far vi en rod mandag tack vare det) och en 1 augusti (vet ej varfor). Jag tar seden dit jag kommer och njuter av tva gratis langhelger nar mina svenska vanner maste ta semester for att kunna njuta av sommarvadret. Pilutta er.