Turistvinkel på Stockholm

Svenska män är bullriga, skrattar högt, även medelålders män talar som tonåringar och de går klädda i jeans som inte passar över baken. När första svensken var lokaliserad på Prestwick så kunde allihopa pekas ut. Skottarna pratade i samtalston och sa ursäkta när de råkade stöta till någon i kön.

Planet var fullt och det var väldigt många medelålders män som pratade om möten de haft pch möten de skulle ha. (Och whisky de haft och öl de skulle ha.) På rullbandet på Skavsta kom golfbag efter golfbag efter golfbag efter golfbag... Vi vanliga resenärer undrade för en sekund om våra vanliga väskor glömts kvar.

Chocken kom när jag klev ur planet på Skavsta. Ingen hade talat om att det fortfarande var vinter i Sverige! Rök kom ur munnen och jag insåg att jag packat helt fel. Jag antog kallt (sic!) att +15 grader var lika varmt i Sverige som i Glasgow. Det är det inte. Vinden är kall och på natten är det vinter. Våren verkade precis ha kommit till Sverige; gräset var fortfarande grått och påskiljorna var gröna stjälkar.

Mitt första intryck av Sverige var hur rent allting är. Längs vägrenarna, i skogen, på gatorna i stan. Lite skräp här och där, men i stora drag rent. Wow. Tänk om skottarna kunde bry sig lika mycket om sin närmiljö.

Stockholm är otroligt vackert. När man kommer in på Essingeleden och vattnet, husen och ljusen brer ut sig på vänstersidan, då är det lätt att glömma bort att andas.

Bussarna är otroligt breda i Stockholm och säterna är supersköna. Märkligt nog stannar bussen även om man inte vinkar.

Jag hade glömt bort Östermalmsmodet. Brrr. Jag har vant mig så vid att de som sticker ut är Nedsen med sina träningsoveraller, Berghaus-jackor, burberrykepsar, kortklippta hår och hålögda utseende. Jag fann mig skräckfaschinerad av snobbarnas tajta men märkligt nog ändå hängande jeans, kritvita skor, bakåtslickade hår, stora kepsar och täckjackor med uppkavlade armar. Kanske är det talande för respektive stad att det är arbetarklassen som bildar subkultur i Glasgow medan övreklassen gör det i Stockholm. Jag vet inte.

I Stockholm är det ingen som säger ursäkta om de råkar gå in i någon. Inte heller om de gör det med flit.

Svenskar verkar inte gilla sina 50-öringar. Det finns fyra mynt och tanterna på Metro suckar över en 50-öring. Tanterna i Glasgow suckar inte över att det finns åtta mynt.

Nummerlappssystemet är en smart uppfinning av svenskarna. Istället för att stå 45 minuter i kö på en skotsk bank och sedan ge upp så tog jag nu en nummerlapp, gick runt och shoppade i 45 minuter, såg att 20 nummer hade gått och det var 20 kvar till min tur så då gav jag upp. Fast resten av ärendena var utförda.

Det är kul att vara turist i Sverige. Nu ska jag iväg på fotboll och se hur ett Stockholmsderby skiljer sig från ett Glasgowderby. Sedan ska jag nog köpa en t-shirt.

Det ska vara i Glasgow som...

...2 av 3 medlemmar i ett 'team' pa en kurs visar sig vara Celticfans och darmed doper det lekfulla 'teamet' till The Hoops, Celtic's smeknamn, varpa en kvinna fran Belfast muttrar "lite kontroversiellt, va".

Jag bor i ett land, och framforallt en del av ett land, dar ett lekfullt smeknamn pa ett fotbollslag betraktas som kontroversiellt.

Stamningen blev avvaktande och jag havdade ju till forsvar att vi dopt oss efter Hula Hoops (som OLWs potatisskruvar) och kursledaren syftade pa ena kvinnans randiga scarf. Kvinnan fran Belfast fortsatte muttra.

Ja, ja, jag ser fram emot AIK-Djurgarden pa torsdag. (Jag aker pa utlandssemester till Sverige imorgon!) Dar kan jag i vart fall vrala GNAGARSVIN utan att bli anmald for "sectarian abuse".

...och allt var bra tills jag kollade upp nyheterna.

Hagamannen erkanner. Da visar fler an Expressen namn och bild pa manniskan. Fine. Men t ex Aftonbladet visar aven en fin bild pa huset dar hans familj - fru och barn - bor. Fy fan. Lamna de stackarna ifred! Nej, jag tanker inte lanka.

Baksmallekurer och en titt pa Silent Hill

Som alla (i Skottland) vet sa finns bara EN verkligt fungerande kur mot baksmalla - Irn Bru. Nyligen lanserades Irn Bru 32, en korsning mellan Irn Bru och Red Bull. Det sager sig sjalvt att det ar superdundermedicin!

Och jag tog en till frukost idag. "Irn bru cuckoon" holl sig borta tack och lov; galningen som jag vet inte hur manga mornar har lyckats tajma sin radioreklam sa att klockradion vralat Wakey, wakey!!! i orat pa mig.

Det ar tur att Skottland har Irn Bru, for med sin alkoholkultur sa kommer de ge mig skrumplever.

I tisdags annonserade en av mina vanner att hon skulle flytta till London och jobbade sin sista dag, sa hela den kvallen spenderade jag pa krogen - och hade huvudvark innan jag gick hem!

I onsdags traffade jag vannen for sista gangen och det blev nagra rundor till.

Igar skulle jobbet ga pa kasino och leka James Bond. Vi gick till tre krogar/klubbar och kom inte langre. Efter 5 timmars drickande utan mat och i ett tempo som paminner mig om hogstadiefester(...) sa hade ett mindre gang fatt nog och skulle se nagon rysare pa bio medan resten planerade att starta det "riktiga" klubbhoppandet. Bade jag och huvet snurrade sa jag foljde med pa bio. Det har blivit lite av en tradition nu, tror jag, och det AR lite speciellt att ga pa bio full. Exempelvis sa tycket man att Orange-reklamen med Sean Astin ar kul... (En som ar rolig ar den med Dart Vadar.)

Filmen, Silent Hill, skulle vara en rysare/thriller. Jag tyckte det kandes som att sitta och kolla nar brorsan spelar dataspel. Ah, just ja, det var ju ett filmat dataspel vi kollade pa. "Varldens basta skrackspel", enligt brorsan. Jo, jag anar nog hur man springer runt i korridorer pa olika plan och forsoker undvika mysko demoner som knappt gor nagot. Jag vantade annars pa att tripods skulle komma och blasa spokstaden i smabitar. Atminstone lat det som War of the World's ljudkuliss.

De som forvantade sig att sitta och hoppa (jag och de andra tjejerna) blev besvikna for det var valdigt o-thriller-rysaraktigt anda fram till Grand Finale. Fast jag kan inte pasta att det var en dalig film, jag glomde bort huvudvarken och intresset holl i sig filmen ut. Det var val just det, man ville se om bruden hittade nat till slut.

Och det var val det coolaste av allt. Det handlade i princip uteslutande om kvinnor. Alla roller av vikt var kvinnliga och forutom en serietidningaktig kvinnlig polis i tajta Buttericksklader sa var de varken vata sexdrommar (Lara Croft...) eller hysteriska skrik-o-panik kvinnor som i sa manga andra filmer. Pappan i filmen kandes t.o.m. ditklippt, for han tillforde inte direkt nagot utan verkade mest vara med som en jamnvikt (se mammor i actionfilmer). Kandes bra pa nat satt, det gar att gora 'action' (naja, men de kallade det for rysare ocksa...)-film utan machoman och anda attrahera en manlig publik. 80% av besokarna var man vill jag pasta.

Och mannen i var grupp var nojda. "Basta spelfilmen hittills", menade de. Jag vet inte vad det innebar riktigt for sedan Supermario Bros sa har jag undvikit dylikt. Sag till nar Tetris - The Movie kommer istallet.

Celtic - Hibs (1-1): Och pa 3:e dagen tog Celtic emot bucklan

Jag minns nar jag var 10-11 ar och religionslararen i skolan havdade att man inte spelade fotboll i England pa sondagar. Jag protesterade att jag faktiskt sag en match just forra sondagen och lararinnan havdade att jag maste ha sett en repris... Jag minns att jag da kollade upp saken och att aven om lordagen av tradition ar Fotbollsdagen sa hade aven Engelska ligan latit modernisering ga fore religios tradition och sa spelades faktiskt "nufortiden" nagra matcher aven pa sondagar. Fast larobockerna hade forstas inte uppdaterats sedan forra arhundradet.

Idag tankte jag pa detta igen. Det ar inte bara sondag utan paskdagen och med tanke pa att jag under en bussresa i fredags sag inte mindre an 2 folksamlingar som bar kors sa var jag imorse inte forvanad over att se sa manga uppkladda manniskor pa vag till de kyrkor jag gar forbi pa vag till Celtic Park.

Sondag, paskdag, Jesu uppstandelse, katoliker och allt annat till trots - kl 14.00 var det 60'000 pers som kollade nar tva katolsk-anknutna lag spelade fotboll.

Jag borde skicka ett vykort till min gamla larare.

Efter matchen skulle Celtic ta emot bucklan (vi har ju redan vunnit ligan!) sa jag korde favorit i repris. Det gick sa dar. Det gick inte alls. Efter vandkorset sag jag andra halvlek pa tv i korridorerna, men precis nar vi skulle mobiliseras for att sla ring pa innerplan sa fick gruppledaren ett anrop och vi blev instruerade att bilda avsparrning! Utanfor arenan!! I ett horn som maste vara stans varsta blashal!!! Dessutom hade det under matchen slagit om fran senvar till midvinter.

Det ar tydligt att nagon vill att jag ska lara mig odmjukhet. Man kan inte alls fa allt.

Det lat maktigt nar hela stadion sjong Campione, You'll never walk alone, It's a grand old team to play for, Fields of Athenry och alla andra Celtic-hits och vaggarna skakade nar, vad vi antar, laget lyfte bucklan.

Nagon borde skicka mig ett vykort.

F o ar dagens laxa; skrattar bast som skrattar sist.
Vi var ett tjugotal pers som stod pa led utanfor arenan nar blasten tog tag i en killes keps och han fick springa ivag och hamta den. Nastan ingen lade marke till det forran jag borjade skratta. Sekunden efter kom nasta vindpust och min keps flog annu langre. Och gruppen skrattade annu hogre.

Odmjukhet, var det.
Glad Pask!

Ett av livets viktigaste fragor.

Minns ni programmet om Europeer som visades nar Sverige gick med i EU? Bl a skulle man fa lara sig varfor danskar inte skoljer disken. Jag skulle vilja veta det nu. Engelsmannen gor inte det och jag vet inte hur jag ska fraga utan att lata kritiserande. Jag minns att man ocksa tog upp detta i filmen "Bend it like Beckham", dar en indier anmarkte pa det. Skotten och irlandaren skoljer, men inte engelsmannen. Jag vet, jag har haft ett ar pa mig att klura ut det. Men just darfor, nu vill jag kunna sova pa natterna.

Nagon?

Bothwell Castle - krigsskadeplats i fororten

Om Bothwell, en forort strax soder om Glasgow, kan sagas 4 saker;
* Manga fotbollsspelare bor dar (bl a Henrik Larsson och Magnus Hedman pa deras tid)
* Det finns en golfbana
* Det finns ett Livingstone-museum ("Dr Livingstone, I presume.")
* Det finns ett slott.

Tyckte att det var en passande sondag for slottsbesok. Buss 255 tar en ut till fororten och sedan far man ta en 15-20 min promenad genom ratt schyssta villakvarter, om man sager sa. Knappt nagon tomt hade staket runt sig, men samtliga hus hade inbrottslarm.

Slottet i sig ar en ruin pa en kulle bredvid floden Clyde. Som sa manga andra slott sa har det byggts till och byggts om och raserats och sa vidare, men de aldsta tornen var fran 1200-talet. I arlighetens namn har jag besokt intressantare slott an detta, men en fordel hade det. Det har faktiskt fajtats har! Engelsmannen intog slottet under "Wars of Independence" pa 1300-talet, Skottarna tog tillbaks det och sa fajtades de om det i olika omgangar. Manga ganger nar jag kommer till en haftig ruin sa ar det bara nagon gammal Earl som bott dar och slottet har forstarkts i forebyggande syfte men aldrig behovt mata sina krafter. Nu kunde jag sta pa innergarden och vara saker pa att man faktiskt fajtats, blott och dott runt om mig. Jag vet, jag ar blodtorstig ibland...

Intradet kostar £3 och det ar nog max vad jag skulle lagga pa Bothwell Castle ocksa. Det ar som en Hollywoodkuliss dar vaggarna star kvar men innanmatet ar borta. Det ar inte sa manga rum att knalla runt i utan det mesta ser man genom att stirra upp eller ner for 3-4 vaningar hoga schakt. Det kan vara bra att veta att det finns toalett, men inget cafe. A andra sidan ar omgivningen perfekt for en mysig picknick. Forutsatt att vadret inte ar som idag; sol, moln, hagel, sno, moln och sol, i namnd ordning.

Mitt nasta inlagg ska handla om varfor rika stadsmanniskor kor runt i Landrovers och andra stora, jeepaktiga bensinslukare. Alla i Bothwell korde runt i dessa otympliga men ack sa valpolerade schabrak. Lustigt.

Fredagsfyran om varen

1. Har vårkänslorna börjat spira i kroppen?
Skoja inte...
2. Har våren anlänt till din ort?
Hm. Vi hade vinter 12-13 Mars sa.... jag tror hosten tog slut den 11:e och varen anlande den 14:e. Paskliljor, maskrosor och grona knoppar har funnits har ett par veckor nu. Men varmen kommer och gar; ena timmen regnar det och ar iskallt, andra ar solen sommarvarm.
3. Vilket vårtecken längtar du mest efter, förutom det näringsrika påskgodiset?
Varblommorna, och det kandes verkligen som var nar jag sag dem. F o ar det definitivt var nu, for arets forsta Orange march knallade just forbi nere pa gatan...
4. Vad är det bästa med våren?
Att det blir varmare och gronare.

Rangers - Motherwell (1-0): Frisprakiga hollandare, kanns det igen, DIF?

Jag trodde jag horde fel nar Rangers malvakt Ronald Waterreus kom emot mitt mal pa uppvarmningen och mottes av burop fran en hel kortsida. Nar matchen borjade och han tog emot bollen blev han utbuad av tre laktare, fran mittlinjen, vilket motsvarar halva stadion. Josses, vad hade han gjort?!?

Han hade varit frisprakig i hollandsk media och kritiserat klubben samt vissa spelare. Deja vu - fast tvartom. Minns Geert den Oden i DIF harom aret. Han var ocksa frisprakig. Fast han blev inte utbuad av ett halvt stadion. (Nej, det var inte som BBC sager "en sektion", det var halva stadion.)

Som tur var hade Waterreus supportrar ocksa och snart blandades buropen med applader varje gang han rorde bollen. Det tog ett tag innan monstret utkristalliserade sig, men det maste bero pa att fler an jag undrade vem sjutton han hade mordat, dar i inledningen.

Kan man tro att denna frisprakighet ar ett hollandskt drag? Waterreus, den Oden och jag vill tillagga att min hollandska kompis aldrig varit radd att uttrycka sin mening, aven nar den ar obekvam. Jag vet att det retade manniskor nar vi pluggade ihop, inklusive mig, men det kanske ar ett hollandskt drag, som sagt...

F o var detta forsta matchen efter Rokforbudet introducerades. Jag hade inte sett fram emot det och vantade mig sisadar 55000 frustrerande fotbollsskorstenar som gav blanka sjutton i det. trots att 75% av sasongskortshallarna var positiva till forbudet enligt en undersokning fore sasongen.

Jag maste erkanna att jag ar imponerad. Under matcherna promenerar jag fran ena hornflaggan langs kortsidan till mitt pa langsidan och sa tillbaka igen. Oavbrutet. Inte en cigarett sag jag. Inte en rokslinga. Inte en kotte rokte! Fast en fotograf gjorde det, och sag skamsen ut nar kollegan sa at honom.

Jisses, nu borjar jag tro att precis allt ar mojligt.

Celtic - Hearts (1-0): Campione! Och jag var dar!!

Med lite planering kan du faktiskt fa allt, det galler bara att kunna systemet och utnyttja det. Alltsa anmalde jag mig frivilligt till vandkors-tjanst ikvall, det tristaste av allt. Forsta halvlek stod jag i ett bas och knep biljetter, forutom nar jag jagade tva killar som forsokte smita in med fel vouchers och en jakel som plankade. I halvtid gick jag runt och sa at rokare att inte roka och hela andra halvlek stod jag i en glugg, forsokte se upptagen ut sa att ingen skulle flytta pa mig och sa kollade jag pa matchen, medan jag invantade att bli placerad pa innerplan for festligheterna efterat.

Allt gick enligt planerna. Jag fick bade se matchen och vara nara handelsernas centrum. Och Celtic vann! Och 56000 stannade pa laktarna och sjong You'll never walk alone sa att nackharen reste sig. Och spelarna gick ett arevarv och fick en massa halsdukar kastade pa sig. Och jag flinade hela tiden. Och jag flinar fortfarande. Celtic ar Skotska Mastare. Och jag var dar! Och ingen forbannelse i varlden kunde andra pa det!! (De enda aren Celtic forlorat titeln efter 2000 var 2003 och 2005, aren nar jag bodde i Glasgow. Klart jag tror jag har med saken att gora!)

Och nu lyssnar jag nar supportrar sjunger "Champione" nere pa gatan pa vagen hem. Det ar mitt i natten, men det gor inget. Det ar underbar musik. Jag kommer sova gott inatt. Till skillnad mot ifjol...

Aaah, Celtic ar Skotska Mastare, med 6 matcher kvar att spela. Ibland ar livet bara for harligt.

Fredagsfyran om jeans

1. Hur ofta bär du jeans?
1-2 dagar i veckan, beroende pa om jag jobbar pa fotboll pa helgen eller inte. Det ar skrutt for jag alskar jeans men kan inte bara det vare sig pa ena eller andra jobbet.
2. Hur mycket tycker du att man kan lägga ut för ett par jeans?
£15-£20. £28 om det ar ett par riktigt snygga jeans och det krisar.
3. Hur många par jeans har du?
4
4. Finns det andra byxor som du hellre använder?
Skulle vara mjukisbyxor hemma da ra. Byter direkt nar jag kommer innanfor dorren. Annu nagot jag arvt efter pappa...

Fran Shakespeare till Sharpe - vilken utveckling...

I nya miljoer upptacker man nya saker. No shit, Sherlock. 2002, som utbytesstudent i Glasgow, upptackte jag att Shakespeare var ratt cool. Det kravdes bara en avslappnad attityd och brittiska skadisar som spelar honom som om han vore samme man som skrev Eastenders och Coronation Street. Han ar varken svar eller hogtravande - det bara later sa pa svenska teatrar.

I vintras var jag blodtorstig och pa gransen att kopa DVD-boxen med Nord & Syd. For att fa lite slagfalt att kolla pa. Engelsmannen samt en kollega pa jobbet foreslog istallet Sharpe-serien. Who? Precis som mina tyska studentkompisar gapade nar jag 2002 sa att jag aldrig hort talas om Kenneth Branagh, sa gapade mina kollegor nar jag sa att jag aldrig hort talas om Richard Sharpe.

Till mitt forsvar vill jag saga att jag inte tror att den serien sants pa svensk tv (eftersom det ar en story helt i min smak sa hade jag definitivt kollat) och svenska vanner havdar nu att det ar nastan omojligt att hitta bockerna i svenska bokhandlar. Sa det sa.

Nar jag fatt tips fran tre olika hall sa gick jag och kopte en av DVD-filmerna. Det ar 14 filmer fordelade pa 7 dubbel-DVD. Jag tog en vars baksida lovade en schysst story. Jag fastnade direkt. Samtliga 7 DVD inkoptes pa snore, om an i okronologisk och darmed ologisk ordning. Nar jag sa kollade igenom filmerna en andra gang, i ratt ordning for att fa ordning pa allt, sa fick jag veta att det fanns sisadar 20 bocker, skrivna av Bernard Cornwell, ocksa.

Jag kopte den forsta, det var som om filmerna fortsatte. Karaktarerna kandes igen bade till beteende och dialog och storyn var sa fangslande att sidorna bladdrade sig sjalva. 3 dagar senare kopte jag den andra boken. 4 dagar senare, nar jag kopt den tredje, bestamde jag att jag maste hushalla med dem sa att jag bara koper 1-2 bocker i veckan. £7/styck - jag kanner mig som en rokare! Nu ar jag i bok 10 och sedan ett par bocker tillbaka heter bockerna samma som tv-filmerna.

Men dar slutar likheterna. Titeln och pa sin hojd ett par, tre incidenter har de gemensamt, resten av storyn ar totalt annorlunda. Vilket ar bra. Det innebar att det fortfarande ar nya aventyr att uppslukas i, vilket jag gor, varje tillganglig stund. Och det innebar att det inte spelar nagon roll vad man bekantar sig med forst. Bok eller film.

Om nagon ar nyfiken pa att folja en engelsk soldats aventyr och brokiga karriar tillsammans med sitt snipergang under Napoleonkrigen sa kan jag rekommendera hela serien, oavsett format. Ar man inte helt inne pa militara termer och bestandsdelarna av en muskot (eh..) sa tjanar man nog pa att se ett par filmer forst. Da ser man ju vad de gor medan de talar om att gora det.

Men som sagt; var beredd pa att saker ar annorlunda. Till och med Sharpe sjalv. I boken har han svart har och kommer fran London. I filmerna spelas han av en blond Sean Bean med utpraglad norddialekt. Han framstar som en mer otrevlig person i bockerna och verkar ha snappet mer hjarna i filmerna, sa min bild ar i vart fall klar. Fast personligen foredrar jag Sharpes basta van, irlandaren Patrick Harper. Sa till den grad, uppenbarligen, att engelsmannen havdar att jag timmarna efter att ha sett Sharpe talar med irlandsk brytning...

Och jo, alla kvinnliga aventyrsromantiker, det ar lite romans med ocksa. I lagom doser. Soldaterna ar ju trots allt inte mer an man. Chosen man. Och pa natterna just nu ar jag en av dem.

Lyckat forsta april-skamt; jakla chefer...

Ett lyckat aprilskamt maste val utga ifran nagot som faktiskt skulle kunna handa, hur "konstigt" det an ar.
Vi kommer ta revansch pa cheferna, det kan ni lita pa...

Det ar i slutet pa skattearet och den har helgen ar arets varsta, for sparavdelningen pa banken. De senaste tva veckorna har vi pa livavdelningen lanat ut personal till sparavdelningens kundtjanst for folk vill sa klart flytta sa mycket pengar som mojligt i sista sekund. Vi vet att sparavdelningen jobbar under hart tryck och tar 4 ganger sa manga samtal om dagen mot normalt.

Det var darfor inte sa markligt nar vi kom in till jobbet imorse och mottes av ett email som forklarade att p.g.a. trycket sa kommer sparavdelningens samtal "spilla over" till oss. Det hander lite da och da att sadant hander av misstag, nar datorn inte klarar av koerna, men vi suckade sa klart djupt over att detta planerats. Vi blev instruerade att forvanta oss dubbelt sa manga samtal mot en vanlig lordag, vi var fortfarande tvungna att klara uppsatta mal (cheferna ar statistikfixerade sa det lat mycket troligt) och vi skulle inte dirigera sparsamtalen utan ta meddelanden pa papper som sedan skulle samlas in med jamna mellanrum och forslas till sparavdelningen.

Normalt sett ar det ratt avslappnat att jobba en lordag. Nu sag vi framfor oss massor med obekvama samtal fran kunder som 1) ar upprorda over att inte fa "riktig" hjalp, 2) inte accepterar att lamna meddelanden, 3) kraver att bli kopplade vidare - utan att hamna sist i kon och 4) frustrerande tar ut sin irritation pa oss.

30 minuters magsar senare - varje samtal togs emot med andan i halsen och en tyst bon i huvudet - sa kom mailet som forkunnade;
APRIL FOOL!!!

Och jag kan meddela att hela var avdelning foll for det.
Jaklar ocksa.