Baksmallekurer och en titt pa Silent Hill

Som alla (i Skottland) vet sa finns bara EN verkligt fungerande kur mot baksmalla - Irn Bru. Nyligen lanserades Irn Bru 32, en korsning mellan Irn Bru och Red Bull. Det sager sig sjalvt att det ar superdundermedicin!

Och jag tog en till frukost idag. "Irn bru cuckoon" holl sig borta tack och lov; galningen som jag vet inte hur manga mornar har lyckats tajma sin radioreklam sa att klockradion vralat Wakey, wakey!!! i orat pa mig.

Det ar tur att Skottland har Irn Bru, for med sin alkoholkultur sa kommer de ge mig skrumplever.

I tisdags annonserade en av mina vanner att hon skulle flytta till London och jobbade sin sista dag, sa hela den kvallen spenderade jag pa krogen - och hade huvudvark innan jag gick hem!

I onsdags traffade jag vannen for sista gangen och det blev nagra rundor till.

Igar skulle jobbet ga pa kasino och leka James Bond. Vi gick till tre krogar/klubbar och kom inte langre. Efter 5 timmars drickande utan mat och i ett tempo som paminner mig om hogstadiefester(...) sa hade ett mindre gang fatt nog och skulle se nagon rysare pa bio medan resten planerade att starta det "riktiga" klubbhoppandet. Bade jag och huvet snurrade sa jag foljde med pa bio. Det har blivit lite av en tradition nu, tror jag, och det AR lite speciellt att ga pa bio full. Exempelvis sa tycket man att Orange-reklamen med Sean Astin ar kul... (En som ar rolig ar den med Dart Vadar.)

Filmen, Silent Hill, skulle vara en rysare/thriller. Jag tyckte det kandes som att sitta och kolla nar brorsan spelar dataspel. Ah, just ja, det var ju ett filmat dataspel vi kollade pa. "Varldens basta skrackspel", enligt brorsan. Jo, jag anar nog hur man springer runt i korridorer pa olika plan och forsoker undvika mysko demoner som knappt gor nagot. Jag vantade annars pa att tripods skulle komma och blasa spokstaden i smabitar. Atminstone lat det som War of the World's ljudkuliss.

De som forvantade sig att sitta och hoppa (jag och de andra tjejerna) blev besvikna for det var valdigt o-thriller-rysaraktigt anda fram till Grand Finale. Fast jag kan inte pasta att det var en dalig film, jag glomde bort huvudvarken och intresset holl i sig filmen ut. Det var val just det, man ville se om bruden hittade nat till slut.

Och det var val det coolaste av allt. Det handlade i princip uteslutande om kvinnor. Alla roller av vikt var kvinnliga och forutom en serietidningaktig kvinnlig polis i tajta Buttericksklader sa var de varken vata sexdrommar (Lara Croft...) eller hysteriska skrik-o-panik kvinnor som i sa manga andra filmer. Pappan i filmen kandes t.o.m. ditklippt, for han tillforde inte direkt nagot utan verkade mest vara med som en jamnvikt (se mammor i actionfilmer). Kandes bra pa nat satt, det gar att gora 'action' (naja, men de kallade det for rysare ocksa...)-film utan machoman och anda attrahera en manlig publik. 80% av besokarna var man vill jag pasta.

Och mannen i var grupp var nojda. "Basta spelfilmen hittills", menade de. Jag vet inte vad det innebar riktigt for sedan Supermario Bros sa har jag undvikit dylikt. Sag till nar Tetris - The Movie kommer istallet.