Kalla det hybris om ni vill, men stärkt av otaliga gym-timmar, några tai chi-timmar och en stärkande men alldeles för trixig och påfrestande "aerolates"-timme (tydligen någon blandning av aerobics och pilates) tyckte jag att det var dags att prova en jympa-timme. Alltså packade jag träningsväskan och siktade in mig på Friskis & Svettis Citys medeljympa 16:30 igår.
Hela dagen gick jag runt och längtade. Jag körde regelbunden friskis-jympa för många år sedan och saknade deras helhetsträning när jag bodde i Skottland. Nu när knät klarar mer än på länge så skulle det bli SÅÅ kul att testa ett pass igen!
Ledaren var en riktigt charmig man (singel??) som till min glädje började med att påpeka att han var man, och alltså inte hade någon koordination, och alltså skulle han bara köra enkla men effektiva övningar under passet. Jag tänkte: Yessss!
Och gud var roligt det var! Visst hade jag glömt vissa rörelser, och tricket för att köra dem i takt, men det var uteslutande samma rörelser som kördes för tio år sedan så jag kom snart in i rutinen. Det som slog mig mest under passet var att gymmandet verkligen gett mig både kondis och styrka. Jag hade förberett mig på att inte orka både det ena och det andra - men se det var inga problem!
Det enda problemet var knät. Det gillade detta icke. Jag minns att jag förr brukade småjogga på stället när det var hopp/påfrestande övningar. Jag gjorde det nu också, men det dröjde inte länge innan knät smärtade. Nittio grader knäböj för att träna lårstyrka funkade rätt bra, tills jag lade till något häl-lyft eller gungning. Aj!
Kände mig både lycklig och genomkörd efteråt. Ville tillbaka direkt, stod i duschen och funderade över hur jag skulle kunna få råd med gym- och friskiskort. Sedan åkte jag hem.
Jag hann inte ens komma hem förrän knät hade svullnat upp till honungsmelonstorlek och värkte. Nu, ett dygn senare, är det likadant och det gör ont att stödja på det för mycket. Jag försökte värma upp mig och lederna med lite skonsam tai chi på eftermiddagen. Jag blev pigg, men knät fick ont. Ska nog låta det vila nu...
Men visst kommer jag testa igen! Om inte annat var det så otroligt kul att jag vill göra det igen. Men det får gå ett tag mellan gångerna och dessutom ska jag nog skaffa skor med ordentlig stötdämpning. Det blir alltså inget årskort, men 90 spänn för en engångsbiljett är ju som att gå på bio. Och visst är det värt att roa sig för det priset någon gång då och då!
Just ja, var du på passet och tyckte att det luktade illa under styrkeövningarna? Det var jag. Det var så skönt att ta i ordentligt med magmusklerna. Men musiken döljer tyvärr bara ljudet...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
:D
Post a Comment