....hm...
... jo, just ja! Jag har varit i Glasgow i tre veckor nu och ingen, ingen, har bumpat in i mig pa stan - trots att trottoarerna ar smalare an i Stockholm. Markligt.
For ovrigt upptackte jag nagot smart idag; bussarna har lag troskel dar fram och tydligen finns en lucka nerfallt i golvet sa nar man faller upp den far man en ramp. Jattesmart nar det kommer en tung barnvagn eller en rullstol.
Horde en valkand "talmelodi" genom vaggen pa vandrarhemmet igar. Idag satt tre svenska tjejer i koket. Na, jag gav mig inte till kanna, det ar roligare att tjuvlyssna. ;-)
11.05 varje kvall ligger jag, fransosen och polacken i sofforna och kollar pa "Jamie Oliver's School Dinner". England har grymt dalig skolmat; i princip bara pizza, hamburgare och friterade mystigheter - allt serverat med pommes frites forstas. Jamie forsoker fa dem att kaka normal mat, mattanterna (som knappt kan skala morotter) gnaller att "men barnen tycker inte om det". Hm, jag vill minnas att det var det starkaste minnet fran skolmaten - den ska inte vara god... eller?
Hur som helst, vi tre ligger i sofforna och forvanas over den taskiga maten och glads at att Jamie gor nagot bra med sitt kandisskap (det ar dessutom valar, sa nu efter nagra avsnitt slass politikerna over att hoja matbudgeten infor hosten). Tva australiensare och en engelska sitter varje kvall och kakar fish & chips och suckar over Jamie och menar att "vadda, vad ar det for fel pa fish & chips, ingen idag kan ju laga mat i vilket fall." Jag, fransosen och polacken svarar unisont varje kvall: "I rest my case."
31 March 2005
29 March 2005
3 korta och 1 lang
Persiskt monster...
Pa Great Western Road finns en persisk mattaffar som nu har slutrea. De ska sla igen och oppna ett kafe istallet, det sitter till och med ritningar uppsatta i skyltfonstret. Det roliga ar... de har kort samma grej atminstone sedan 2002. Redan nar jag kom hit forra gangen korde de rea, rea och slutrea, stangde affaren, satte upp brunt papper i fonstret, satt och fikade i ett horn och tva veckor senare hade de oppnat igen. Som mattaffar, alltsa.
Vad ar motsatsen till Belgare? Pakistanier.
Belgarna lamnade oss i helgen, och lamnade over till Pakistanierna. De var ca 10-15 stycken och varken syntes eller hordes - forran jag oppnade koksdorren vid tio pa kvallen. Da satt de och at mat. Hela koket var fullt med pakistanier och pa borden stod grytor och skalar som infor den varsta julmiddagen. Jag kom tillbaka ca 30 min senare. Inte ett spar. Inte en pakistanier, inte en skal, varenda yta var skinande ren. Jag borjade misstanka att jag dromt alltihop.
En snabb svang till andra sidan jorden.
Helt arligt; under de senaste tre veckorna har jag traffat fler australiensare an jag traffat under hela min livstid. Om jag kunde begripa hur det kommer sig att alla australiensare aker till Skottland, nu. En del ar forvissa i Europa i flera manader, men forvanansvart manga ar bara i just Skottland, under en vecka ungefar. Jisses, pa den tiden hinner de ju inte ens bli av med jet lagen! Men jag atminstone skaffat mig en gratissang i Brisbane om jag skulle vilja aka dit... :)
Tomma tunnor och tomtar skramlar lika hogt.
I torsdags bestamde australiensiska Georgia och jag oss for att ga in till stan och ta en drink. Jag tror dock att den drinken hade olika innebord for oss. Jag tankte just gora det, ta en drink, hon tankte clubhoppa runt hela natten. Jag bestamde och vi gick hem nar stallet stangde kl 12.
Jag gillar Wetherspoon pa Sauchiehall Street for att det ar ett mingelstalle, och bara det. Det ar en restaurang pa dagtid, men pa kvallen dampar de belysningen och saljer billig ol. Ingen skranig musik utan bara en stor lokal med en massa folk som man kan ga runt och prata med. Och det gjorde vi. Tomten var en man som direkt ville tala om att han var polis. Eller, CSI, rattare sagt. Jag sa val, "jaha" och fortsatte prata om annat, men han ville inte slappa det. "Ni tror mig inte, va?" och sa gor han saklart det pinsammaste man kan gora, nagot som i alla fall tander av mig som en tunna vatten: han tar upp ID-kortet. T.o.m. hans kollega stonade. Nu sager ju min varningslampa att de som ar mest angelagna om att "bevisa" sitt yrke ar dem som hittat ID pa Buttericks. Fast de var en hel grupp dar, sa han talade sakert sanning. Han plockade inga poang hos oss i alla fall.
Det gjorde val inte direkt nagon annan heller, men det var himla kul att ga ut en kvall och snacka med folk. Tre man ville fa med oss till ett stalle utanfor stan efterat, men dar gar val i alla fall gransen for vad tva kvinnor gar med pa idag. "Det star en taxistolpe pa andra sidan gatan, vi projsar taxin tillbaka." Nja, vi kanske var paranoida, men... nej, tack.
Pa Great Western Road finns en persisk mattaffar som nu har slutrea. De ska sla igen och oppna ett kafe istallet, det sitter till och med ritningar uppsatta i skyltfonstret. Det roliga ar... de har kort samma grej atminstone sedan 2002. Redan nar jag kom hit forra gangen korde de rea, rea och slutrea, stangde affaren, satte upp brunt papper i fonstret, satt och fikade i ett horn och tva veckor senare hade de oppnat igen. Som mattaffar, alltsa.
Vad ar motsatsen till Belgare? Pakistanier.
Belgarna lamnade oss i helgen, och lamnade over till Pakistanierna. De var ca 10-15 stycken och varken syntes eller hordes - forran jag oppnade koksdorren vid tio pa kvallen. Da satt de och at mat. Hela koket var fullt med pakistanier och pa borden stod grytor och skalar som infor den varsta julmiddagen. Jag kom tillbaka ca 30 min senare. Inte ett spar. Inte en pakistanier, inte en skal, varenda yta var skinande ren. Jag borjade misstanka att jag dromt alltihop.
En snabb svang till andra sidan jorden.
Helt arligt; under de senaste tre veckorna har jag traffat fler australiensare an jag traffat under hela min livstid. Om jag kunde begripa hur det kommer sig att alla australiensare aker till Skottland, nu. En del ar forvissa i Europa i flera manader, men forvanansvart manga ar bara i just Skottland, under en vecka ungefar. Jisses, pa den tiden hinner de ju inte ens bli av med jet lagen! Men jag atminstone skaffat mig en gratissang i Brisbane om jag skulle vilja aka dit... :)
Tomma tunnor och tomtar skramlar lika hogt.
I torsdags bestamde australiensiska Georgia och jag oss for att ga in till stan och ta en drink. Jag tror dock att den drinken hade olika innebord for oss. Jag tankte just gora det, ta en drink, hon tankte clubhoppa runt hela natten. Jag bestamde och vi gick hem nar stallet stangde kl 12.
Jag gillar Wetherspoon pa Sauchiehall Street for att det ar ett mingelstalle, och bara det. Det ar en restaurang pa dagtid, men pa kvallen dampar de belysningen och saljer billig ol. Ingen skranig musik utan bara en stor lokal med en massa folk som man kan ga runt och prata med. Och det gjorde vi. Tomten var en man som direkt ville tala om att han var polis. Eller, CSI, rattare sagt. Jag sa val, "jaha" och fortsatte prata om annat, men han ville inte slappa det. "Ni tror mig inte, va?" och sa gor han saklart det pinsammaste man kan gora, nagot som i alla fall tander av mig som en tunna vatten: han tar upp ID-kortet. T.o.m. hans kollega stonade. Nu sager ju min varningslampa att de som ar mest angelagna om att "bevisa" sitt yrke ar dem som hittat ID pa Buttericks. Fast de var en hel grupp dar, sa han talade sakert sanning. Han plockade inga poang hos oss i alla fall.
Det gjorde val inte direkt nagon annan heller, men det var himla kul att ga ut en kvall och snacka med folk. Tre man ville fa med oss till ett stalle utanfor stan efterat, men dar gar val i alla fall gransen for vad tva kvinnor gar med pa idag. "Det star en taxistolpe pa andra sidan gatan, vi projsar taxin tillbaka." Nja, vi kanske var paranoida, men... nej, tack.
Action bade har och dar
Det var tydligen action i Stockholm i helgen ocksa. Mina bada broder hade tydligen fastnat i det. Vafan skulle de pa ett Bajenhak att gora!?!?!
En av dem gjorde brand/sjukvardstjanst i lumpen och plastrade om blodiga manniskor inne i koket pa Dubliners. Jag ar glad att de bada klarade sig utan skador. Shit, huliganerna var verkligen pa G!
He, he, tankte kolla vad hulganernas egen hemsida skriver om saken, men datorn visar inte just den rapporten for "den har forbjudna ord eller har overskridit gransen for antal fula ord". En svensk sida? Vad ar det for svenska ord som ar sa fula pa engelska??
En av dem gjorde brand/sjukvardstjanst i lumpen och plastrade om blodiga manniskor inne i koket pa Dubliners. Jag ar glad att de bada klarade sig utan skador. Shit, huliganerna var verkligen pa G!
He, he, tankte kolla vad hulganernas egen hemsida skriver om saken, men datorn visar inte just den rapporten for "den har forbjudna ord eller har overskridit gransen for antal fula ord". En svensk sida? Vad ar det for svenska ord som ar sa fula pa engelska??
Actionfylld helg med mysko Kanadensare i fokus
I lordags kom Nyzelandska Nick hem fran jobbet och upptackte att nagon snott hans dataschackspel fran hans ryggsack och 20 pund ur planboken. Tjuven hade inte tomt vare sig det ena eller det andra, utan bara tagit detta. Spelet hade legat i en tygpase, som nu var vand ut och in, inne i ryggsacken.
Mellan 5 och 6 pa eftermiddagen lag jag pa sangen och laste. Nagon oppnade forsiktigt dorren (dorrarna har inga las) och jag funderade pa men orkade inte vrida huvudet. Det verkade som om denne nagon sag mig for plotsligt stangdes dorren snabbt igen. Jag minns att jag tyckte det var markligt, for om det var en sjysst person vore det ju bara att halsa. Nar jag horde stegen skynda ner for trappan tankte jag att jag borde kolla vem det var, men jag orkade inte. Var det tjuven???
Nick kom in i tv-rummet pa kvallen, lite upprord, och berattade om stolden. Alla reagerade pa nagot satt; fragade vidare, uttryckte sympatier eller suckade over att man inte kan ha sina saker ifred. Alla utom Canadicken. Han, som alltid bullrar mest, stirrade pa tv:n och knaprade chips. Jag reagerade pa det, men sa ar jag ocksa misstanksam av naturen och har svart for karln.
Det kanske inte var han, men jag ar inte ensam om att misstanka att det kan vara det. Jag har tydligen inte varit den enda som tyckt att han varit skum. T ex har han berattat olika livshistorier for oss, han har varit bade aklagare, ingenjor och advokat... Detta kanske inte har samband med vad som hande sedan, men det k-a-n ha det.
Pa sondag var det en som sa till mig: "Vad nervos John ar." (Canadicken) Jag tyckte snarare han var lika mysko som vanligt och tankte inte mer pa det.
Jag satt uppe och skrev pa datorn, sa detta fick jag berattat for mig:
Pa sondag kvall flippade Canadicken ur mot Lada (en polack) och oste skit over honom; sa att polacker var varldens avskum och allt vad det var. Han blev plotsligt aggressiv dar i tv-rummet och varnade for att "de" kunde komma snart och sa at en fransos att sticka fonstervagen. Han verkade inte patand utan bara nervos. Da bankade det pa dorren. Vandrarhemsvarden kom sedan in och sa att han ville tala med Canadicken. Polisen ville det, rattare sagt. Canadicken hade blivit valdsam ute i hallen, handfangsel akte pa och sedan hade han pipigt "yes, sir, no, sir" hela vagen ut till polisbilen.
Han har fortfarande, tisdag morgon, inte kommit tillbaka. Alltsa ar det nagot allvarligt de plockat in honom for. Vad?
Vi ar saklart jattenyfikna, samtidigt som vi hoppas han ar borta laaaaange, for han var verkligen mysko. Jag forstod aldrig vad han gjorde har, i sina traningsklader och midjevaska. Han sa att han skulle jobba och varje gang jag talade med honom sa hade han fatt jobb och skulle borja pa mandag eller imorgon, men nagon dag senare sag jag honom pa stan eller pa Jobcentret igen.
Vem var han egentligen???
Mellan 5 och 6 pa eftermiddagen lag jag pa sangen och laste. Nagon oppnade forsiktigt dorren (dorrarna har inga las) och jag funderade pa men orkade inte vrida huvudet. Det verkade som om denne nagon sag mig for plotsligt stangdes dorren snabbt igen. Jag minns att jag tyckte det var markligt, for om det var en sjysst person vore det ju bara att halsa. Nar jag horde stegen skynda ner for trappan tankte jag att jag borde kolla vem det var, men jag orkade inte. Var det tjuven???
Nick kom in i tv-rummet pa kvallen, lite upprord, och berattade om stolden. Alla reagerade pa nagot satt; fragade vidare, uttryckte sympatier eller suckade over att man inte kan ha sina saker ifred. Alla utom Canadicken. Han, som alltid bullrar mest, stirrade pa tv:n och knaprade chips. Jag reagerade pa det, men sa ar jag ocksa misstanksam av naturen och har svart for karln.
Det kanske inte var han, men jag ar inte ensam om att misstanka att det kan vara det. Jag har tydligen inte varit den enda som tyckt att han varit skum. T ex har han berattat olika livshistorier for oss, han har varit bade aklagare, ingenjor och advokat... Detta kanske inte har samband med vad som hande sedan, men det k-a-n ha det.
Pa sondag var det en som sa till mig: "Vad nervos John ar." (Canadicken) Jag tyckte snarare han var lika mysko som vanligt och tankte inte mer pa det.
Jag satt uppe och skrev pa datorn, sa detta fick jag berattat for mig:
Pa sondag kvall flippade Canadicken ur mot Lada (en polack) och oste skit over honom; sa att polacker var varldens avskum och allt vad det var. Han blev plotsligt aggressiv dar i tv-rummet och varnade for att "de" kunde komma snart och sa at en fransos att sticka fonstervagen. Han verkade inte patand utan bara nervos. Da bankade det pa dorren. Vandrarhemsvarden kom sedan in och sa att han ville tala med Canadicken. Polisen ville det, rattare sagt. Canadicken hade blivit valdsam ute i hallen, handfangsel akte pa och sedan hade han pipigt "yes, sir, no, sir" hela vagen ut till polisbilen.
Han har fortfarande, tisdag morgon, inte kommit tillbaka. Alltsa ar det nagot allvarligt de plockat in honom for. Vad?
Vi ar saklart jattenyfikna, samtidigt som vi hoppas han ar borta laaaaange, for han var verkligen mysko. Jag forstod aldrig vad han gjorde har, i sina traningsklader och midjevaska. Han sa att han skulle jobba och varje gang jag talade med honom sa hade han fatt jobb och skulle borja pa mandag eller imorgon, men nagon dag senare sag jag honom pa stan eller pa Jobcentret igen.
Vem var han egentligen???
Femman v.12
Paskhelg i UK betyder att allt ar stangt, sa nagon dator kunde jag inte komma at forran idag. I fortsattningen hoppas jag Femman kan komma nagorlunda punktligt pa mandagar.
1. Hur skulle vi kanna igen dig i en dokusapa?
Jag ar den dar kvinnan som gar omkring i jeans och t-shirt med fotbollstryck och talar inte bara med sig sjalv utan med alla objekt i huset ocksa. Joda, tallrikarna blir mycket gladare med lite uppmuntran!
2. Hur tror du andra skulle beskriva dig som bilforare?
Hrm, de skulle sakert tycka att jag kor lite fort ibland och kanske att jag pillar med radion lite mycket, annars tror jag nog att de tycker jag har ratt bra koll pa laget anda.
3. Hur anser du sjalv att du ar som bilforare?
Anpassningsbar. Uppmarksam i tatort, forsiktig pa slingring skogsvag och racerforare pa motorvag.
4. Beskriv din position i soffan nar du ser pa tv.
Ja inte sitter jag i alla fall. Halvligger med fotterna pa bordet, snarare.
5. Vad skulle du heta i "Lojliga Familjen"?
Hm... Ar jag Fru eller Unga Froken nu? Unga Froken Besserwisser, troligen...
1. Hur skulle vi kanna igen dig i en dokusapa?
Jag ar den dar kvinnan som gar omkring i jeans och t-shirt med fotbollstryck och talar inte bara med sig sjalv utan med alla objekt i huset ocksa. Joda, tallrikarna blir mycket gladare med lite uppmuntran!
2. Hur tror du andra skulle beskriva dig som bilforare?
Hrm, de skulle sakert tycka att jag kor lite fort ibland och kanske att jag pillar med radion lite mycket, annars tror jag nog att de tycker jag har ratt bra koll pa laget anda.
3. Hur anser du sjalv att du ar som bilforare?
Anpassningsbar. Uppmarksam i tatort, forsiktig pa slingring skogsvag och racerforare pa motorvag.
4. Beskriv din position i soffan nar du ser pa tv.
Ja inte sitter jag i alla fall. Halvligger med fotterna pa bordet, snarare.
5. Vad skulle du heta i "Lojliga Familjen"?
Hm... Ar jag Fru eller Unga Froken nu? Unga Froken Besserwisser, troligen...
24 March 2005
Syntax error
Uh oh. Gor inte detta mot mig. Har provat att ta ut pengar i 3 olika automater har idag. Alla har tankt i en evighet och sagt att de inte kan fortsatta processen. Jag har stannat och kollat, inga pengar har kommit ut. Nu sager min oversikt pa natet att jag gjort tre uttag i utlandet. ETT ar rattat. Jag hoppas verkligen de andra tva uttagen rattar till sig ocksa, for jag vill fan i mig inte att tusen spann forsvinner ut i cyberspace!!!
Jag vagar knappt, men jag maste gora ett forsok till idag. Mina 20p racker inte ens till buss hem. Snalla, snalla, snalla, funka....
Jag vagar knappt, men jag maste gora ett forsok till idag. Mina 20p racker inte ens till buss hem. Snalla, snalla, snalla, funka....
Turistsasongen ar har.
Ringde pa ett jobb igar, men kvinnan pa rekryteringsfirman "visste" att foretaget ville ha nagon med call centre-erfarenhet. Hon fragade om min dialekt, vi pratade, kom valdigt bra overrens, skrattade en del och sa fragade hon om jag inte hade lust att signa med dem i vilket fall. Sure. Sa jag hade mote idag och signade med Reed. Det ar inget jag jublar over, for att signa betyder ju inte att man far uppdrag. Hur manga agenturer signade jag med i Sverige...? Men det skadar ju inte heller. Och Reed har manga juridiska firmor i sitt stall...
Turisterna har borjat komma nu. Det syns pa alla fulla vandrarhem (inklusive vart, som blivit invaderat av belgare), pa att nastan vartenda snabbmatstalle och bar soker deltidsfolk och pa att jag de senaste tva dagarna hort svenska pa gatorna. Gick lite framfor och tjuvlyssnade pa tva aldre tanter som pratade om hur mycket plattare svenska trottoarer ar. Jo, jag vill minnas att jag ocksa holl pa att drapa mig de forsta veckorna har... Vid centralen passerade tanterna och da hoppades jag att de skulle aka hem igen; en av dem bar verkligen en sadan dar gul strandmossa med bla kronor pa! Det ar sant!! Hon sag ut som om hon kom direkt fran Sallskapsresan.
Hon var bara marginellt pinsammare an den aldre mannen som pa Sauchiehall Street igar stod och tittade pa nar en malare gjorde otroligt avancerade och vackra fotbollstavlor. (Jag sag honom for tva ar sedan ocksa, hans tavlor ar snygga!) Ett av motiven var Henrik Larsson, springande i rymden med planeter kring sig, typ. "Den ultimata hyllningen", hette den. Och mannen sager, hogt, pa basta Goran Persson-engelska (d.v.s. svenska med engelska ord):
"That is Henrik Larsson. He is from Sweden, you know. I am from Sweden."
Det kryper i mig nu ocksa. No shit, ar han fran Sverige? Ar det darfor folk springer runt i Sverige-overallsjackor och landslagstrojor har?! Och du ar ocksa fran Sverige? Eh... och vad vill du ha sagt med det, da? Brrr. Ak hem.
Nu ska jag gora nytta. Har en hel bunt med foretag som vill ha mitt CV. Ok, som kommer fa mitt CV vare sig de vill eller inte. Sedan ska jag forsoka ta ut lite av min lon - som finns pa kontot men som inte vill komma ut ur automaten - for ikvall ska jag ut med nagra fran vandrarhemmet och ta en drink. Ska bli skont att koppla av och kanna sig som en manniska! :)
Turisterna har borjat komma nu. Det syns pa alla fulla vandrarhem (inklusive vart, som blivit invaderat av belgare), pa att nastan vartenda snabbmatstalle och bar soker deltidsfolk och pa att jag de senaste tva dagarna hort svenska pa gatorna. Gick lite framfor och tjuvlyssnade pa tva aldre tanter som pratade om hur mycket plattare svenska trottoarer ar. Jo, jag vill minnas att jag ocksa holl pa att drapa mig de forsta veckorna har... Vid centralen passerade tanterna och da hoppades jag att de skulle aka hem igen; en av dem bar verkligen en sadan dar gul strandmossa med bla kronor pa! Det ar sant!! Hon sag ut som om hon kom direkt fran Sallskapsresan.
Hon var bara marginellt pinsammare an den aldre mannen som pa Sauchiehall Street igar stod och tittade pa nar en malare gjorde otroligt avancerade och vackra fotbollstavlor. (Jag sag honom for tva ar sedan ocksa, hans tavlor ar snygga!) Ett av motiven var Henrik Larsson, springande i rymden med planeter kring sig, typ. "Den ultimata hyllningen", hette den. Och mannen sager, hogt, pa basta Goran Persson-engelska (d.v.s. svenska med engelska ord):
"That is Henrik Larsson. He is from Sweden, you know. I am from Sweden."
Det kryper i mig nu ocksa. No shit, ar han fran Sverige? Ar det darfor folk springer runt i Sverige-overallsjackor och landslagstrojor har?! Och du ar ocksa fran Sverige? Eh... och vad vill du ha sagt med det, da? Brrr. Ak hem.
Nu ska jag gora nytta. Har en hel bunt med foretag som vill ha mitt CV. Ok, som kommer fa mitt CV vare sig de vill eller inte. Sedan ska jag forsoka ta ut lite av min lon - som finns pa kontot men som inte vill komma ut ur automaten - for ikvall ska jag ut med nagra fran vandrarhemmet och ta en drink. Ska bli skont att koppla av och kanna sig som en manniska! :)
23 March 2005
"Det blir ju dyrt, ju!"
Sug pa den har:
Var pa Jobcentre med en hog annonser som killen fick sla in pa datorn. (Manga annonser maste man kontakta kundtjanst for att fa veta mer om.) Det var en ansenlig hog som jag skulle satta mig och soka ikvall, vilket jag sa.
"Ja, men hur har du med CV? Behover du fler kopior?"
"Ja, det lar jag nog behova snart."
"Har du CV:t med dig? I sa fall kopierar ju jag upp at dig."
Wow. Och jag som trodde det var en engangsforeteelse forra veckan.
Sa killen forsvann och var borta en bra stund. Han kom tillbaka med 15 kopior - ihophaftade. (han kom ocksa med haftapparaten, som var tom...) Sedan fragade han hur jag hade med kuvert, och det skulle jag nog ocksa behova kopa snart. Icke. Han gav mig en bunt. Jag menar da bunt, inte 4-5 stycken utan en bunt.
"Du vet val ocksa att du kan lamna in breven har, sa postar vi at dig. Gratis."
"Er... na, det visste jag inte."
"Jomen, det ar klart vi gor, annars blir det ju dyrt, ju. Lamna breven har, du, det tjanar du en formogenhet pa."
Wow, jag ska aldrig flytta till Sverige igen. AF - ga och drank er.
Var pa Jobcentre med en hog annonser som killen fick sla in pa datorn. (Manga annonser maste man kontakta kundtjanst for att fa veta mer om.) Det var en ansenlig hog som jag skulle satta mig och soka ikvall, vilket jag sa.
"Ja, men hur har du med CV? Behover du fler kopior?"
"Ja, det lar jag nog behova snart."
"Har du CV:t med dig? I sa fall kopierar ju jag upp at dig."
Wow. Och jag som trodde det var en engangsforeteelse forra veckan.
Sa killen forsvann och var borta en bra stund. Han kom tillbaka med 15 kopior - ihophaftade. (han kom ocksa med haftapparaten, som var tom...) Sedan fragade han hur jag hade med kuvert, och det skulle jag nog ocksa behova kopa snart. Icke. Han gav mig en bunt. Jag menar da bunt, inte 4-5 stycken utan en bunt.
"Du vet val ocksa att du kan lamna in breven har, sa postar vi at dig. Gratis."
"Er... na, det visste jag inte."
"Jomen, det ar klart vi gor, annars blir det ju dyrt, ju. Lamna breven har, du, det tjanar du en formogenhet pa."
Wow, jag ska aldrig flytta till Sverige igen. AF - ga och drank er.
22 March 2005
Vi sitter inte i samma bat.
Pa vandrarhemmet ar vi en grupp pa ca 10-15 pers som ar har i Skottland for att jobba. Anda sa sitter vi inte i samma bat. Det kanns som att de flesta sitter i en bat, sydafrikanskan sitter i en och jag sitter i en. Det stora flertalet jobbar for stunden; for att trana upp spraket (tjeckiskan, litauiskan, ena fransosen), skaffa pengar for att resa vidare (ny zelandaren, canadicken, canadensiskan) eller bara som ett led i att "resa ut pa aventyr och just nu ha rad att stanna i Skottland ett tag". Sydafrikanskan verkar kanna efter for stunden vilken vind hon vill folja, men har bott har i tre ar och jobbat med allt mojligt okvalificerat. Hon ar en riktig bohem, som inte drar sig for att bo i talt i 8 veckor. Jag tror hela hennes liv finns i resvaskan hon drar runt.
Darfor kanner jag mig som en lyxarbetslos, och skams lite over det. Jag soker ju inte bara ett jobb for stunden, jag soker ett jobb sa att jag kan flytta till lagenhet och flytta hit. Att sta 10 timmar i veckan och sortera tidningar ar poanglost, likasa att jobba for en agentur och plocka disk pa sex olika restauranger pa lika manga dagar. Jag kan inte hoppa mellan osakra tvadagars-jobb, jag maste ha nagot mer permanent, ett jobb, atminstone nagot som tillfor nagot pa mitt CV. Jag ar dar nu sa att jag maste tanka framat. Jag maste ha en inkomst, men jag maste ocksa tanka framat. Var tillvaro ar baserade pa helt olika verkligheter.
Forutom de aventyrslystna canadickerna sa har i princip alla andra sprakproblem. Pa kvallarna sitter tjeckiskan och forsoker tyda fragekorten i historiespelet, tv:n star standigt pa maxvolym sa att folk ska hora tydligt och ena fransosen sitter med ordboken for att rad for rad ta sig igenom ett ansokningsformular. Det ar klart att vi inte kan soka samma jobb.
I detta sallskap kanns det faktiskt ratt pinsamt nar de da fragar hur det gick med ett visst jobb och jag maste saga "de tyckte jag var overkvalificerad". Jag vet att litauiskan tror att jag hittar pa, hon har svart att se hur nagon skulle kunna vara overkvalificerad har, hur en utlanning skulle kunna vara det, och i hennes verklighet ar det nog svart att forsta. Jag ma snubbla over orden ibland - fast da vet ju mina svenska vanner att jag ar precis likadan pa svenska - men det ar inte i spraket mitt framsta hinder sitter. Och det ar en lyx, i den har gruppen, det ar darfor det kanns som om vi sitter i olika batar. Och det ar darfor det kanns sa pinsamt.
Jag hoppas bara att jag inte ska behova bli som Steve. Han har ingenjorsutbildning och nagon ytterligare teknisk utbildning och kom till London fran Afrika. Han fick inte ens stadjobb for att han hade sa hog utbildning, trots att han knappt talade engelska. De menade att han skulle forsvinna sa fort han fraschat upp spraket, inom ett halvar. Till slut raderade han sina utbildningar fran CV:t och har nu jobbat runt pa diverse stad- och industrijobb.
Na, fyfan, man ska val inte behova forneka sina kvalifikationer, sin bakgrund, sig sjalv? Vad ar det har for nagot?!
Darfor kanner jag mig som en lyxarbetslos, och skams lite over det. Jag soker ju inte bara ett jobb for stunden, jag soker ett jobb sa att jag kan flytta till lagenhet och flytta hit. Att sta 10 timmar i veckan och sortera tidningar ar poanglost, likasa att jobba for en agentur och plocka disk pa sex olika restauranger pa lika manga dagar. Jag kan inte hoppa mellan osakra tvadagars-jobb, jag maste ha nagot mer permanent, ett jobb, atminstone nagot som tillfor nagot pa mitt CV. Jag ar dar nu sa att jag maste tanka framat. Jag maste ha en inkomst, men jag maste ocksa tanka framat. Var tillvaro ar baserade pa helt olika verkligheter.
Forutom de aventyrslystna canadickerna sa har i princip alla andra sprakproblem. Pa kvallarna sitter tjeckiskan och forsoker tyda fragekorten i historiespelet, tv:n star standigt pa maxvolym sa att folk ska hora tydligt och ena fransosen sitter med ordboken for att rad for rad ta sig igenom ett ansokningsformular. Det ar klart att vi inte kan soka samma jobb.
I detta sallskap kanns det faktiskt ratt pinsamt nar de da fragar hur det gick med ett visst jobb och jag maste saga "de tyckte jag var overkvalificerad". Jag vet att litauiskan tror att jag hittar pa, hon har svart att se hur nagon skulle kunna vara overkvalificerad har, hur en utlanning skulle kunna vara det, och i hennes verklighet ar det nog svart att forsta. Jag ma snubbla over orden ibland - fast da vet ju mina svenska vanner att jag ar precis likadan pa svenska - men det ar inte i spraket mitt framsta hinder sitter. Och det ar en lyx, i den har gruppen, det ar darfor det kanns som om vi sitter i olika batar. Och det ar darfor det kanns sa pinsamt.
Jag hoppas bara att jag inte ska behova bli som Steve. Han har ingenjorsutbildning och nagon ytterligare teknisk utbildning och kom till London fran Afrika. Han fick inte ens stadjobb for att han hade sa hog utbildning, trots att han knappt talade engelska. De menade att han skulle forsvinna sa fort han fraschat upp spraket, inom ett halvar. Till slut raderade han sina utbildningar fran CV:t och har nu jobbat runt pa diverse stad- och industrijobb.
Na, fyfan, man ska val inte behova forneka sina kvalifikationer, sin bakgrund, sig sjalv? Vad ar det har for nagot?!
Skottland - Sverige 4-0
Hade hoppats att jag kunde skriva "jag har fatt jobb" idag, men icke. Intet ar som vantans tider... jag kanner mig som en fjortis som vantar pa att killen ska ringa. "Varfor ringer han inte?", "han har hittat en annan", "var det mina rosa tofsar?"
Var pa en intervju igar som kandes skitbra, aven om det var historiens kortaste. Gubben var sen till hotellet dar vi skulle ses. (Lugn, vi stannade i lobbyn...) Han fick se mitt CV, laste igenom det, sa att lonen skulle bli £15'000 om aret men att han nog trodde jag kunde jobba mig upp till 17-18000 inom ett ar (flamt, flamt! Halla, tank pa att alla andra (skit)jobb jag sokt har gett ca 10'000 om aret! Om ens det.), han berattade att kontoret precis holl pa att flytta, att det var 35 pers pa 'min' avdelning men att det fanns en vaning till, att det fanns utvecklingsmojligheter och... det var det.
"Det ser fint ut, Carina. Det kanns bra det har. Jag ska traffa en tjej till idag, men det ser fint ut, kan du ringa mig vid halv fem ikvall?"
Ja, sa det gjorde jag ju, for under radande omstandigheter lat det som ett toppenjobb. Da skulle han traffa sin partner "om 20 min" och bad att fa ringa tillbaka. Jag vagade fan inte ga in pa vandrarhemmet forran 1,5 timme senare, eftersom mottagningen ar urusel. Imorse ringde jag och lamnade meddelande pa hans svarare. Tanker ringa honom innan jag gar hem ikvall ocksa, men det far val finnas nagon matta pa hur mycket man ska jaga.
Bara han inte har hittat en annan...
Idag var jag pa en till intervju, pa ett forsakringsforetag. Det kandes onekligen markligt att bli intervjuad av nagon som ar yngre an jag sjalv! Dessutom gallde jobbet att sortera (zzz) och arkivera (zzzz) brev. Hela dagen. Zzzzzz. Men det ar ett jobb, foretaget ar internationellt kant och kan se bra ut pa CV:t och miljon verkade trevlig och avslappand. Och dessutom har de tydligen mycket fester. Bra sa. Tjejen verkade trots allt lite paverkad av min utbildning - som pa det nya, reducerade CV:t star forst pa sidan 2 - och bad nastan om ursakt for de simpla arbetsuppgifterna. Men jag gav mig inte.
Tyvarr tror jag dock att jag gav lite "fel" svar pa hennes fragor ibland... "Vad motiverar dig i arbetet?" AH, vad jag hatar den fragan. Inte fan vet jag! Jag sa val nat om att jag inte motiveras av pengar och prestige utan av intresse och valbefinnande. Typ. Hon sa "lite som att det ska vara ett intressant jobb." Och sa sa jag 'ja'. Shit. Hur passar det in i jobbet att sortera och arkivera brev? Det ar ju jaaaaavligt ointressant och alltsa finns risken att jag kommer bli jaaaaavligt omotiverad... Hoppas hon inte ar sa smart att hon gor den kopplingen. Naval, hon hade 8 pers till hon skulle intervjua sa det kanns ju som... blir det sa blir det.
Jag har sokt jobb under tva veckor har - och da sokte jag bara 3 dagar under forsta veckan p.g.a. resepyssel och sjukdom. Dessutom var jag har 4 dagar i Februari. Jag har nu varit pa 4 intervjuer i Glasgow.
I Sverige sokte jag jobb lika intensivt mellan November - Januari. Jag var pa.. er... jag var pa... hm... just, ja NOLL intervjuer!
Och nu ska det val nappa snart.
Var pa en intervju igar som kandes skitbra, aven om det var historiens kortaste. Gubben var sen till hotellet dar vi skulle ses. (Lugn, vi stannade i lobbyn...) Han fick se mitt CV, laste igenom det, sa att lonen skulle bli £15'000 om aret men att han nog trodde jag kunde jobba mig upp till 17-18000 inom ett ar (flamt, flamt! Halla, tank pa att alla andra (skit)jobb jag sokt har gett ca 10'000 om aret! Om ens det.), han berattade att kontoret precis holl pa att flytta, att det var 35 pers pa 'min' avdelning men att det fanns en vaning till, att det fanns utvecklingsmojligheter och... det var det.
"Det ser fint ut, Carina. Det kanns bra det har. Jag ska traffa en tjej till idag, men det ser fint ut, kan du ringa mig vid halv fem ikvall?"
Ja, sa det gjorde jag ju, for under radande omstandigheter lat det som ett toppenjobb. Da skulle han traffa sin partner "om 20 min" och bad att fa ringa tillbaka. Jag vagade fan inte ga in pa vandrarhemmet forran 1,5 timme senare, eftersom mottagningen ar urusel. Imorse ringde jag och lamnade meddelande pa hans svarare. Tanker ringa honom innan jag gar hem ikvall ocksa, men det far val finnas nagon matta pa hur mycket man ska jaga.
Bara han inte har hittat en annan...
Idag var jag pa en till intervju, pa ett forsakringsforetag. Det kandes onekligen markligt att bli intervjuad av nagon som ar yngre an jag sjalv! Dessutom gallde jobbet att sortera (zzz) och arkivera (zzzz) brev. Hela dagen. Zzzzzz. Men det ar ett jobb, foretaget ar internationellt kant och kan se bra ut pa CV:t och miljon verkade trevlig och avslappand. Och dessutom har de tydligen mycket fester. Bra sa. Tjejen verkade trots allt lite paverkad av min utbildning - som pa det nya, reducerade CV:t star forst pa sidan 2 - och bad nastan om ursakt for de simpla arbetsuppgifterna. Men jag gav mig inte.
Tyvarr tror jag dock att jag gav lite "fel" svar pa hennes fragor ibland... "Vad motiverar dig i arbetet?" AH, vad jag hatar den fragan. Inte fan vet jag! Jag sa val nat om att jag inte motiveras av pengar och prestige utan av intresse och valbefinnande. Typ. Hon sa "lite som att det ska vara ett intressant jobb." Och sa sa jag 'ja'. Shit. Hur passar det in i jobbet att sortera och arkivera brev? Det ar ju jaaaaavligt ointressant och alltsa finns risken att jag kommer bli jaaaaavligt omotiverad... Hoppas hon inte ar sa smart att hon gor den kopplingen. Naval, hon hade 8 pers till hon skulle intervjua sa det kanns ju som... blir det sa blir det.
Jag har sokt jobb under tva veckor har - och da sokte jag bara 3 dagar under forsta veckan p.g.a. resepyssel och sjukdom. Dessutom var jag har 4 dagar i Februari. Jag har nu varit pa 4 intervjuer i Glasgow.
I Sverige sokte jag jobb lika intensivt mellan November - Januari. Jag var pa.. er... jag var pa... hm... just, ja NOLL intervjuer!
Och nu ska det val nappa snart.
Jag vann. Vann jag?
Enligt Gunther har jag vunnit en hemlig tavling pa Var ar du?. Ja det ar klart att det ar en hemlig tavling jag vinner. Vad vinner jag da? En bil? En hast? En bingolott? Skicka checken, vetja!
Hm, kom osokt att tanka pa... hur vinner man nagot man inte ens visste att man deltog i? Kanns lite som de dar fina vinnarbreven man far hem i brevladan. Sa vad ar haken? Hur mycket maste jag satta in pa vilket Schweiziskt konto for att fa min nyckelring?
Hm, kom osokt att tanka pa... hur vinner man nagot man inte ens visste att man deltog i? Kanns lite som de dar fina vinnarbreven man far hem i brevladan. Sa vad ar haken? Hur mycket maste jag satta in pa vilket Schweiziskt konto for att fa min nyckelring?
21 March 2005
Dum-dumkulor ar dumt
Jag har sagt det forut och jag sager det igen: De nya poliskulorna ar vansinne! De ar inte tillatna i krig sa vad farao ar det for pippi som tycker det ar ok att anvanda dem mot sina egna medborgare i fredstid?
Nar kulorna infordes for over ett ar sedan argumenterade en polis att den potentiella risken for omkringstaende att traffas minskas eftersom kulan stannar i kroppen. Typexemplet var personen som stod bakom. Jag har fortfarande inte fatt nagot exempel pa nar detta verkligen har hant. Risken att nagon bredvid ska skadas verkar tvartom rent konkret vara mindre an att personen som traffas dor. Teoretiskt finns risken, men teoretiskt sett finns en risk att vi ska fa en meteor i huvet nar vi gar ut. Det innebar inte att vi infor hjalmtvang.
Pinsamt, Sverige.
Nar kulorna infordes for over ett ar sedan argumenterade en polis att den potentiella risken for omkringstaende att traffas minskas eftersom kulan stannar i kroppen. Typexemplet var personen som stod bakom. Jag har fortfarande inte fatt nagot exempel pa nar detta verkligen har hant. Risken att nagon bredvid ska skadas verkar tvartom rent konkret vara mindre an att personen som traffas dor. Teoretiskt finns risken, men teoretiskt sett finns en risk att vi ska fa en meteor i huvet nar vi gar ut. Det innebar inte att vi infor hjalmtvang.
Pinsamt, Sverige.
19 March 2005
Om att aka buss
Forra sommaren satt jag pa buss 4 vid Hornstull i Stockholm. Busschaufforen hade precis slagit igen dorrarna nar en springande man just hann fram och knackade pa. Busschaufforen hade rott och kunde inte kora vidare, men slappte anda inte pa mannen, som nu borjat banka istallet. Mannen svor och borjade istallet kuta mot nasta hallplats, forbi korsningen och nagra hundra meter till. Bussen fastnade i rusningstrafiken och darfor hann mannen till och med sta i ko nagra sekunder innan vi rullade in. Mannen kommenterade surt chaufforens osmidighet och chaufforen svarade lika surt att mannen kunde passa tiderna battre. Jag kande bara att jag helt plotsligt blev valdigt, valdigt trott.
Da hade jag redan levt ett ar med busschaufforerna i Glasgow. Sa har gar det till har:
Bussen stannar nagonstans inom synhall fran hallplatsen. Inte vid, utan nagonstans i narheten, beroende pa vad som passar bast med hansyn till trafiken just da. Om du inte masar dig fem-tio meter dit bussen star utan vinkar in honom vid stolpen ocksa sa kan du rakna med suckar over din osmidighet bade fran chaufforen och passagerarna.
Daremot, kommer du springande far du inga suckar. Oftast kan du rakna med att chaufforen till och med vantar in dig nar han ser dig kuta for livet 10 meter bort. Eller sa rullar han fram och moter upp dig halvvags. Skit samma om han stannar upp den kilometerlanga kon bakom honom. Bussarna ar kung i stan.
Nar du sedan ska av galler samma procedur, och star bussen still i rusningstrafik kan du fa bli avslappt redan ett kvarter innan, om du ber snallt. Eller vart som helst langs strackan, sa lange bussen befinner sig i innerfil. Rakna da med att i princip fa hoppa av i farten. Skotska bussar har ingen sakerhetssparr som gor att dorrarna inte gar att oppna medan de rullar...
Vill du aka med far du stracka ut armen och "vinka", aven om du star vid en stolpe. Medan busschaufforerna i Stockholm far leka kvalificerad gissningslek med manniskorna som laser tidning, stirrar ner i marken eller star langst fram vid trottoarkanten - utan att vilja aka med - sa slipper chaufforerna i Skottland samma gas-och-broms-lek. Viftar du inte vill du inte aka med, helt enkelt, och bussen kan smidigt rusa vidare.
Pa 697:an i Stockholm hander det nastan varje helgnatt att folk stiger pa med en 500-lapp och hoppas att chaufforen inte kan vaxla, sa att de kan aka med gratis. Hade de kort samma visa har hade deras resa 5 stationer fatt kosta 500 spann. Bussarna ger inte vaxel. Nagonsin. Detta innebar att "alla forbannade smamynt" ar de viktigaste pengar du har. Kostar resan 70p och du bara har £1 sa far din resa helt enkelt kosta £1 for nej, chaufforerna vinkar inte alls forbi dig och inte kan du rakna med nagon medkansla fran medpassagerarna heller. Det ar val upp till dig att se till att du har ratt vaxel med. Annars kan du ga. Och det fick kvinnan igar, som trodde hon kunde klara en 70p-resa pa 30p...
Jag maste saga att jag tycker det ar billigt att aka buss har. Inom stan (eller inom samma zon) kostar det 70p, drygt en tia. En dagsbiljett kostar £2.25, 30 spann. Da aker man sa mycket man vill, inom alla zoner, hela dagen. Det enda man maste halla i huvet ar att de inte har nagra "fria overgangar inom en timme", utan att en resa ar en resa. Som van pendlare i Stockholm kan jag ha lite svart att minnas det dar...
Jag har inte sett det sjalv, men nu har tydligen nagra stadsbussar installerat TV. Japp, nu kan du kolla pa Eastenders eller Nyheterna pa vag hem fran jobbet. En gammal tant och jag undrade om bussarna betalar tv-licens... och om passagerarna ska borja braka om fjarrkontrollen nu ocksa. Naval, de kan inte kasta bananskal pa varandra i alla fall. De har infort mat & dryck-forbud pa alla bussar och faktiskt, det verkar som att folk lyder. Bussarna ar otroligt skrapfria nu, till skillnad mot for tva ar sedan. Det enda man klampar runt i nu ar drivor av Metro.
P.S Det har inte det minsta med bussar att gora, men igar var jag pa bio och betalade studentpris (£3.75) och tog en bagare Baileys-glass (£1.90) till. Den totala kostnaden blev ca 75 SEK. Busbilligt. De dyraste biljetterna (vuxenpris pa helger) kostar £5.75. Det ar 77 SEK. Vad var det de tog pa SF nu igen... D.S
Da hade jag redan levt ett ar med busschaufforerna i Glasgow. Sa har gar det till har:
Bussen stannar nagonstans inom synhall fran hallplatsen. Inte vid, utan nagonstans i narheten, beroende pa vad som passar bast med hansyn till trafiken just da. Om du inte masar dig fem-tio meter dit bussen star utan vinkar in honom vid stolpen ocksa sa kan du rakna med suckar over din osmidighet bade fran chaufforen och passagerarna.
Daremot, kommer du springande far du inga suckar. Oftast kan du rakna med att chaufforen till och med vantar in dig nar han ser dig kuta for livet 10 meter bort. Eller sa rullar han fram och moter upp dig halvvags. Skit samma om han stannar upp den kilometerlanga kon bakom honom. Bussarna ar kung i stan.
Nar du sedan ska av galler samma procedur, och star bussen still i rusningstrafik kan du fa bli avslappt redan ett kvarter innan, om du ber snallt. Eller vart som helst langs strackan, sa lange bussen befinner sig i innerfil. Rakna da med att i princip fa hoppa av i farten. Skotska bussar har ingen sakerhetssparr som gor att dorrarna inte gar att oppna medan de rullar...
Vill du aka med far du stracka ut armen och "vinka", aven om du star vid en stolpe. Medan busschaufforerna i Stockholm far leka kvalificerad gissningslek med manniskorna som laser tidning, stirrar ner i marken eller star langst fram vid trottoarkanten - utan att vilja aka med - sa slipper chaufforerna i Skottland samma gas-och-broms-lek. Viftar du inte vill du inte aka med, helt enkelt, och bussen kan smidigt rusa vidare.
Pa 697:an i Stockholm hander det nastan varje helgnatt att folk stiger pa med en 500-lapp och hoppas att chaufforen inte kan vaxla, sa att de kan aka med gratis. Hade de kort samma visa har hade deras resa 5 stationer fatt kosta 500 spann. Bussarna ger inte vaxel. Nagonsin. Detta innebar att "alla forbannade smamynt" ar de viktigaste pengar du har. Kostar resan 70p och du bara har £1 sa far din resa helt enkelt kosta £1 for nej, chaufforerna vinkar inte alls forbi dig och inte kan du rakna med nagon medkansla fran medpassagerarna heller. Det ar val upp till dig att se till att du har ratt vaxel med. Annars kan du ga. Och det fick kvinnan igar, som trodde hon kunde klara en 70p-resa pa 30p...
Jag maste saga att jag tycker det ar billigt att aka buss har. Inom stan (eller inom samma zon) kostar det 70p, drygt en tia. En dagsbiljett kostar £2.25, 30 spann. Da aker man sa mycket man vill, inom alla zoner, hela dagen. Det enda man maste halla i huvet ar att de inte har nagra "fria overgangar inom en timme", utan att en resa ar en resa. Som van pendlare i Stockholm kan jag ha lite svart att minnas det dar...
Jag har inte sett det sjalv, men nu har tydligen nagra stadsbussar installerat TV. Japp, nu kan du kolla pa Eastenders eller Nyheterna pa vag hem fran jobbet. En gammal tant och jag undrade om bussarna betalar tv-licens... och om passagerarna ska borja braka om fjarrkontrollen nu ocksa. Naval, de kan inte kasta bananskal pa varandra i alla fall. De har infort mat & dryck-forbud pa alla bussar och faktiskt, det verkar som att folk lyder. Bussarna ar otroligt skrapfria nu, till skillnad mot for tva ar sedan. Det enda man klampar runt i nu ar drivor av Metro.
P.S Det har inte det minsta med bussar att gora, men igar var jag pa bio och betalade studentpris (£3.75) och tog en bagare Baileys-glass (£1.90) till. Den totala kostnaden blev ca 75 SEK. Busbilligt. De dyraste biljetterna (vuxenpris pa helger) kostar £5.75. Det ar 77 SEK. Vad var det de tog pa SF nu igen... D.S
Vintern raaaasar...
Mamma skriver att hon ar dodstrott pa vintern och pa Aftonbladet.se kan man "folja varen", som inte natt landet an.
Jag antar att det ar fel tillfalle att skriva att jag idag gar i jeans och t-shirt och tycker det ar lite val varmt... ;-) Har redan hunnit glomma hur det kandes med snoknarr under fotterna. Och paskliljorna fargar varenda grasplatt gul har i stan. De e la harligt me var... :)
Jag antar att det ar fel tillfalle att skriva att jag idag gar i jeans och t-shirt och tycker det ar lite val varmt... ;-) Har redan hunnit glomma hur det kandes med snoknarr under fotterna. Och paskliljorna fargar varenda grasplatt gul har i stan. De e la harligt me var... :)
18 March 2005
Ketchupeffekt
Guten tag, ich bin Carina Heinz, ich habe der Ketchupeffekt just nu.
PANG! sa det och sa ---- jag till stand tre intervjuer. Riktigt uselt betalda jobb, men vem kan vara krasen just nu? En intervju var idag. Sekreterare/telefonist pa en stadfirma. Stallet var litet och unket. (Lustigt att forsta intrycket av en stadfirma ar att den skulle behova stadas och vadras...) Mannen var trevlig dock och medan jag fyllde i nagot formular sa laste han mina papper. Nar jag sa kom in pa hans kontor gjorde han en gest mot mina papper och suckade:
"Vad ska jag saga?"
"Att jag kan borja pa mandag." foreslog jag.
Men mannen tyckte att jag i den lilla firman, med lite att gora, simpla arbetsuppgifter och trista arbetsdagar var "such a waste". Fast jag sa ju, som vanligt, att jag i alla fall inte kan fa nagot jobb inom mitt omrade. Vi pratade i 30 minuter, inklusive ett par sidospar om fotboll (han gillade inte Henrik Larsson, han gillar Robert Prytz! Det ar ju en hjalte man inte hort av sedan 80-talet, men tydligen tranar han juniorfotboll har i Skottland nu! Coolt.), och till slut vet jag inte var vi hamnade. Jag tror att jag overtygade honom om att jag faktiskt skiter i vilken utbildning jag har och att jag tyckte han ocksa skulle glomma den. Men nar han borjade visa pa datorn, det dar Access-databas-pryttlet som jag ska syssla med. Zzzzzz......
Nagra saker irriterade mig:
* sattet han pratade om den forra sekreteraren. Jag ---- lite deja vu-vibbar fran min vardmamma nar jag var AuPair. Man pratar val inte skit om forna anstallda, va? Hon hade tydligen haft svart att anpassa sig och haft en stark vilja, men vilket slags maha tror han att jag ar da?
* Forst beromde han mig for min goda engelska, men sedan nar han borjade beratta vad de gjorde kunde han avbryta sig sjalv for att liksom forhora mig att jag visste vad orden betydde. "Do you know grafitti? What is it then?", "What is a property manager?" Jag trodde ju att det var retoriska fragor forst, men det var det inte. Varfor gjorde han sa for? Eller kollade han bara om jag var vaken... Jag vagrade dock att falla i fallan, sa pa grafittin sa jag val nat i stil med "I guess they would like to see it as murials, but I see it as rubbish". Har skulle det minsann inte bli nat jakla glosforhor!
Han skulle prata med partnern och ringa nu pa eftermiddagen. Shit, jag vet inte... Det ar ju ett jobb, om an ett dodstrakigt ett, men jag vill ga pa intervjuerna pa mandag och tisdag forst. Har en bra kansla for det pa mandag... (Inte lika bra som det som redan var tillsatt idag. Det var en jattetrevlig kvinna och hon skulle spara mina uppgifter, ifall den anstallda kvinnan inte dok upp pa mandag. Tydligen hade inte forra gjort det, det var darfor de sokte en ny...) Ringer stadnissen tanker jag saga att jag ar bortrest man-tis.
NU ska jag nog ta och belona mig sjalv med att ga pa bio ikvall.
PANG! sa det och sa ---- jag till stand tre intervjuer. Riktigt uselt betalda jobb, men vem kan vara krasen just nu? En intervju var idag. Sekreterare/telefonist pa en stadfirma. Stallet var litet och unket. (Lustigt att forsta intrycket av en stadfirma ar att den skulle behova stadas och vadras...) Mannen var trevlig dock och medan jag fyllde i nagot formular sa laste han mina papper. Nar jag sa kom in pa hans kontor gjorde han en gest mot mina papper och suckade:
"Vad ska jag saga?"
"Att jag kan borja pa mandag." foreslog jag.
Men mannen tyckte att jag i den lilla firman, med lite att gora, simpla arbetsuppgifter och trista arbetsdagar var "such a waste". Fast jag sa ju, som vanligt, att jag i alla fall inte kan fa nagot jobb inom mitt omrade. Vi pratade i 30 minuter, inklusive ett par sidospar om fotboll (han gillade inte Henrik Larsson, han gillar Robert Prytz! Det ar ju en hjalte man inte hort av sedan 80-talet, men tydligen tranar han juniorfotboll har i Skottland nu! Coolt.), och till slut vet jag inte var vi hamnade. Jag tror att jag overtygade honom om att jag faktiskt skiter i vilken utbildning jag har och att jag tyckte han ocksa skulle glomma den. Men nar han borjade visa pa datorn, det dar Access-databas-pryttlet som jag ska syssla med. Zzzzzz......
Nagra saker irriterade mig:
* sattet han pratade om den forra sekreteraren. Jag ---- lite deja vu-vibbar fran min vardmamma nar jag var AuPair. Man pratar val inte skit om forna anstallda, va? Hon hade tydligen haft svart att anpassa sig och haft en stark vilja, men vilket slags maha tror han att jag ar da?
* Forst beromde han mig for min goda engelska, men sedan nar han borjade beratta vad de gjorde kunde han avbryta sig sjalv for att liksom forhora mig att jag visste vad orden betydde. "Do you know grafitti? What is it then?", "What is a property manager?" Jag trodde ju att det var retoriska fragor forst, men det var det inte. Varfor gjorde han sa for? Eller kollade han bara om jag var vaken... Jag vagrade dock att falla i fallan, sa pa grafittin sa jag val nat i stil med "I guess they would like to see it as murials, but I see it as rubbish". Har skulle det minsann inte bli nat jakla glosforhor!
Han skulle prata med partnern och ringa nu pa eftermiddagen. Shit, jag vet inte... Det ar ju ett jobb, om an ett dodstrakigt ett, men jag vill ga pa intervjuerna pa mandag och tisdag forst. Har en bra kansla for det pa mandag... (Inte lika bra som det som redan var tillsatt idag. Det var en jattetrevlig kvinna och hon skulle spara mina uppgifter, ifall den anstallda kvinnan inte dok upp pa mandag. Tydligen hade inte forra gjort det, det var darfor de sokte en ny...) Ringer stadnissen tanker jag saga att jag ar bortrest man-tis.
NU ska jag nog ta och belona mig sjalv med att ga pa bio ikvall.
17 March 2005
Byrakrati nar den ar som bast
Fick naturligtvis kompletera min A-kasseansokan for ett tag sedan. I min enfald trodde jag att saken var biff nu. Icke. Helt plotsligt sager de sig inte veta vad jag pysslade med HT2002 och VT2003. Da var jag i Glasgow och pluggade, det stod pa Studieintyget som jag skickade in. De sager ocksa att mina arbetade timmar 1997 inte uppgar till heltid, vilket jag var anstalld for. Darfor vill de ha en forteckning fran min arbetsgivare over min franvaro!
Va fan... A-kassetanten ska vara glad att jag inte kunde ringa igar kvall, for da var jag pa riktigt valdsamt humor...
Ja, sa det var bara att ga upp halv atta imorse och knalla ner till telefonkuren pa hornet. Tack och lov ar de inte lika utrotade har som hemma i Stockholm. Tack och lov gor telefonkorten att det inte kostar skjortan att sitta 15 min(!) i telfonko. Eller sta, ska jag val saga, med lastbilarna dundrande forbi tva meter ifran mig.
Nu ska ni fa hora, sa ska jag for er beratta... vad ni maste komma ihag att beratta for era barn!
1997 var jag 22 ar gammal och jobbade pa McDonald's. Jag var anstalld pa heltid, men kom aldrig upp i 40 timmar i veckan. Schemat var sadant att jag heller aldrig var ledig tva dagar i rad. Jag vet att jag tog upp detta med att jag aldrig kom upp i heltid med min chef, men svaret jag fick var att jag ju kunde komma in pa min lediga dag och jobba extra. Hade detta hant idag hade jag saklart rivit i med basrosten, men som 22-aring sa saknade jag bade kunskap och styrka att ga langre an till min narmsta chef. Jag forklarade detta for A-kassetanten. Hon sager da: "Jaha, na, det skulle du ju ha gatt vidare med. Nu far du val gora sa att du skriver till oss att du inte jobbade heltid, och att du godkande det (min kursivering), sa baserar vi a-kassan pa det du jobbade. For da kan vi ju inte basera det pa heltidslon."
Alltsa, nu nar jag ar 30 ar gammal ska jag fa sota for att jag som 22-aring inte vagade ta strid med min arbetsgivare! Jag tanker fan i mig inte skriva att jag godkande nagonting! For ovrigt ringde jag McDonald's for att trots allt be om ett sant dar franvaropapper, men det later mycket mysko, tycker jag, att jag ska behova skicka in det. Det tyckte tanten pa McDonald's ocksa. Hon ville inte alls gora det, for de ska inte behava registrera min franvaro. Forresten var den ratt liten. Sa bra da. Jag lyckades overtala henne att skriva ihop nagot i vilket fall. For jag tanker inte skriva att jag godkande kortare arbetstid an heltid. Som jag svettades for att fa ekonomin att ga ihop de dar aren...
Nu ska jag bara kontakta universitetet. Tanten pa A-kassan havdade aven efter 10 minuters prat att de inte hade de uppgifterna, men jag kontrollerade att hela min utbildning stod med i det dar studieintyget. Men det pappret hade hon naturligtvis, utan det var de inmatade uppgifterna i datorn hon bladdrade bland. Ja, och datorn har ju alltid ratt. Universitetet har kanonfina telefontider, sa det blir till att ga upp tidigt och ga ner i gathornet imorgon ocksa.
Jag kravde dock langre tidsfrist an till 1 April pa mig. Byrakrati tar tid.
Har jag tur far jag en hundring i A-kassa lagom till jul. Om de inte dragit in den. For att jag forsov mig 23 Oktober 2001.
Va fan... A-kassetanten ska vara glad att jag inte kunde ringa igar kvall, for da var jag pa riktigt valdsamt humor...
Ja, sa det var bara att ga upp halv atta imorse och knalla ner till telefonkuren pa hornet. Tack och lov ar de inte lika utrotade har som hemma i Stockholm. Tack och lov gor telefonkorten att det inte kostar skjortan att sitta 15 min(!) i telfonko. Eller sta, ska jag val saga, med lastbilarna dundrande forbi tva meter ifran mig.
Nu ska ni fa hora, sa ska jag for er beratta... vad ni maste komma ihag att beratta for era barn!
1997 var jag 22 ar gammal och jobbade pa McDonald's. Jag var anstalld pa heltid, men kom aldrig upp i 40 timmar i veckan. Schemat var sadant att jag heller aldrig var ledig tva dagar i rad. Jag vet att jag tog upp detta med att jag aldrig kom upp i heltid med min chef, men svaret jag fick var att jag ju kunde komma in pa min lediga dag och jobba extra. Hade detta hant idag hade jag saklart rivit i med basrosten, men som 22-aring sa saknade jag bade kunskap och styrka att ga langre an till min narmsta chef. Jag forklarade detta for A-kassetanten. Hon sager da: "Jaha, na, det skulle du ju ha gatt vidare med. Nu far du val gora sa att du skriver till oss att du inte jobbade heltid, och att du godkande det (min kursivering), sa baserar vi a-kassan pa det du jobbade. For da kan vi ju inte basera det pa heltidslon."
Alltsa, nu nar jag ar 30 ar gammal ska jag fa sota for att jag som 22-aring inte vagade ta strid med min arbetsgivare! Jag tanker fan i mig inte skriva att jag godkande nagonting! For ovrigt ringde jag McDonald's for att trots allt be om ett sant dar franvaropapper, men det later mycket mysko, tycker jag, att jag ska behova skicka in det. Det tyckte tanten pa McDonald's ocksa. Hon ville inte alls gora det, for de ska inte behava registrera min franvaro. Forresten var den ratt liten. Sa bra da. Jag lyckades overtala henne att skriva ihop nagot i vilket fall. For jag tanker inte skriva att jag godkande kortare arbetstid an heltid. Som jag svettades for att fa ekonomin att ga ihop de dar aren...
Nu ska jag bara kontakta universitetet. Tanten pa A-kassan havdade aven efter 10 minuters prat att de inte hade de uppgifterna, men jag kontrollerade att hela min utbildning stod med i det dar studieintyget. Men det pappret hade hon naturligtvis, utan det var de inmatade uppgifterna i datorn hon bladdrade bland. Ja, och datorn har ju alltid ratt. Universitetet har kanonfina telefontider, sa det blir till att ga upp tidigt och ga ner i gathornet imorgon ocksa.
Jag kravde dock langre tidsfrist an till 1 April pa mig. Byrakrati tar tid.
Har jag tur far jag en hundring i A-kassa lagom till jul. Om de inte dragit in den. For att jag forsov mig 23 Oktober 2001.
Jobcentre ar inte AF
"Do you feel lucky, punk?"
Ja, det gor jag faktiskt! Vet inte varfor, men det kanns som om saker kommer losa sig idag. (Vilket jag saklart inte trodde i morse. Se senare inlagg...) Vantar just nu pa ett telefonsamtal, men a andra sidan litar jag inte pa tackningen (ska nog byta operator) sa jag ska nog inte sitta har inne i radioskuggan allt for lange. Och jag var inne pa ett hotell som kandes mysigt, men tyvarr ska de samla in CV fran alla i hela varlden innan man blir kallad pa intervju.
Vilket paminner mig om att jag borde gora ett nytt CV, ett skitbasic, sa jag kanske har chans pa alla basic jobb. Det slog mig forresten att de allra flesta jobben betalar minimilon. Man har tur om man kommer over £10500 om aret. Na, det ar inte mycket. Det ar under 12000 kr i manaden. Iofs ar skatten lagre, men man blir lite morkradd i vilket fall. Pengarna skulle naturligtvis varit annorlunda om man fatt ett kvalificerat jobb, men det far man ju inte...
Nu over till nagot helt annat. Jobcentre. Det kanns som att de har fattat vad det hela gar ut pa, att hjalpa folk att fa jobb. Stallet ar fullt med dataskarmar dar man soker jobb (som pa AF). Manniskor sitter beredda att bista nar man behover hjalp - de har ingen liten fjant som springer runt och leker Magister och behandlar en som en sjuaring. En hel del jobb soks "via AF", vilket innebar att man tar en nummerlapp till manniskorna vid skrivborden. Vantetiden ar kort och de for statistik over hur manga minuter man fatt vanta. Sedan knappar de in saker i datorn, man far veta vem arbetsgivaren ar och hur man ansoker. Ibland ar det telefon, ibland brev. Behover du nya kopior av CV:t? Inga problem. "Jag drog 10 pa en gang, de gar nog at", sa tanten. Och inte ett ore kostade det. Nar man sa ska ringa pa jobb sa finns ett antal telefoner uppsatta pa stolpar. Man kan bara ringa lokalt, men anda. Behover man hjalp med att skriva CV, reda ut vilka rattigheter man har eller har nagra andra fragor sa ar de trevliga att prata med och det kanns verkligen som att de finns dar for mig, som om de ar Kundtjanst vilken som helst.
Svenska AF borde boka in en studieresa.
Ja, det gor jag faktiskt! Vet inte varfor, men det kanns som om saker kommer losa sig idag. (Vilket jag saklart inte trodde i morse. Se senare inlagg...) Vantar just nu pa ett telefonsamtal, men a andra sidan litar jag inte pa tackningen (ska nog byta operator) sa jag ska nog inte sitta har inne i radioskuggan allt for lange. Och jag var inne pa ett hotell som kandes mysigt, men tyvarr ska de samla in CV fran alla i hela varlden innan man blir kallad pa intervju.
Vilket paminner mig om att jag borde gora ett nytt CV, ett skitbasic, sa jag kanske har chans pa alla basic jobb. Det slog mig forresten att de allra flesta jobben betalar minimilon. Man har tur om man kommer over £10500 om aret. Na, det ar inte mycket. Det ar under 12000 kr i manaden. Iofs ar skatten lagre, men man blir lite morkradd i vilket fall. Pengarna skulle naturligtvis varit annorlunda om man fatt ett kvalificerat jobb, men det far man ju inte...
Nu over till nagot helt annat. Jobcentre. Det kanns som att de har fattat vad det hela gar ut pa, att hjalpa folk att fa jobb. Stallet ar fullt med dataskarmar dar man soker jobb (som pa AF). Manniskor sitter beredda att bista nar man behover hjalp - de har ingen liten fjant som springer runt och leker Magister och behandlar en som en sjuaring. En hel del jobb soks "via AF", vilket innebar att man tar en nummerlapp till manniskorna vid skrivborden. Vantetiden ar kort och de for statistik over hur manga minuter man fatt vanta. Sedan knappar de in saker i datorn, man far veta vem arbetsgivaren ar och hur man ansoker. Ibland ar det telefon, ibland brev. Behover du nya kopior av CV:t? Inga problem. "Jag drog 10 pa en gang, de gar nog at", sa tanten. Och inte ett ore kostade det. Nar man sa ska ringa pa jobb sa finns ett antal telefoner uppsatta pa stolpar. Man kan bara ringa lokalt, men anda. Behover man hjalp med att skriva CV, reda ut vilka rattigheter man har eller har nagra andra fragor sa ar de trevliga att prata med och det kanns verkligen som att de finns dar for mig, som om de ar Kundtjanst vilken som helst.
Svenska AF borde boka in en studieresa.
16 March 2005
2 exempel pa hur man ateranvander kyrkor.
I hornet Byres Road/Great Western Road var en kyrka insvept i plast och byggstallningar under hela aret jag bodde har forra gangen. Vi visste inte om kyrkan rustades upp eller om den lagts ner, men stangd var den.
Nu ar den oppen igen. En man fran Uganda berattade att han blev sa glad nar han sag sa manga unga manniskor springa in och ut darifran, men anade orad nar han sag dem atervanda aven Lordag kvall, ratt tvivelaktigt kladda... Inte sa konstigt, kyrkan ar nu en kombinerad Bar och Teater. Vid lunchtid kan man, likt Soppteatern i Stockholm, ga dit pa "A play, a pie and a pint". Maste nog testa det nagon dag.
Nar jag bodde har forra gangen var jag dessutom pa midnattsmassa i en katolsk kyrka. Jag vet det for det stod "Kathedral" pa en skylt. Katedralskylten var idag nertagen, istallet stod en skylt om att det var en "Scottish episcopal church". Det finns sa manga olika samfund och jag har inte 100 koll pa allihop, men jag vet dock att episcopalerna INTE ar katoliker.
Blir inte Gud forvirrad om trossamfunden byter kyrkor med varandra???
Men jag gillar tanken pa att inte lata kyrkorna forfalla utan ateranvanda dem. Har varit pa bade teater och pub i en kyrka, och aven tittat pa folk som klattrar klattervagg i en annan. Det ar ju fina byggnader och om deras Gud ar det minsta praktiskt lagd sa tycker nog han ocksa om iden. (Shit, upptackte precis att deras tangentbord inte har den dar fjongen man ska ha over "e"t. De har bara `. Konstigt.) Naval. Med tanke pa att det fanns en tid da det stod en kyrka i varje gathorn har sa finns det en del kyrkbyggnader, och idag ar skottarna ungefar lika hangivna som vi svenskar, sa jag forstar om det ar ett overskott. Fast det kan val aldrig bli for manga pubbar och teatrar, va? :)
Nu ar den oppen igen. En man fran Uganda berattade att han blev sa glad nar han sag sa manga unga manniskor springa in och ut darifran, men anade orad nar han sag dem atervanda aven Lordag kvall, ratt tvivelaktigt kladda... Inte sa konstigt, kyrkan ar nu en kombinerad Bar och Teater. Vid lunchtid kan man, likt Soppteatern i Stockholm, ga dit pa "A play, a pie and a pint". Maste nog testa det nagon dag.
Nar jag bodde har forra gangen var jag dessutom pa midnattsmassa i en katolsk kyrka. Jag vet det for det stod "Kathedral" pa en skylt. Katedralskylten var idag nertagen, istallet stod en skylt om att det var en "Scottish episcopal church". Det finns sa manga olika samfund och jag har inte 100 koll pa allihop, men jag vet dock att episcopalerna INTE ar katoliker.
Blir inte Gud forvirrad om trossamfunden byter kyrkor med varandra???
Men jag gillar tanken pa att inte lata kyrkorna forfalla utan ateranvanda dem. Har varit pa bade teater och pub i en kyrka, och aven tittat pa folk som klattrar klattervagg i en annan. Det ar ju fina byggnader och om deras Gud ar det minsta praktiskt lagd sa tycker nog han ocksa om iden. (Shit, upptackte precis att deras tangentbord inte har den dar fjongen man ska ha over "e"t. De har bara `. Konstigt.) Naval. Med tanke pa att det fanns en tid da det stod en kyrka i varje gathorn har sa finns det en del kyrkbyggnader, och idag ar skottarna ungefar lika hangivna som vi svenskar, sa jag forstar om det ar ett overskott. Fast det kan val aldrig bli for manga pubbar och teatrar, va? :)
14 March 2005
Smart kladd karriarkvinna - utan karriar.
Satansjavlaskithelvete! Tror ni inte att jag ar overkvalificerad i det har j**** landet ocksa!?! "I fear that you might want to go back to law in 2-3 years time." Ga tillbaka till vad da? Jag slapps ju inte in i den branschen!
Eller, favoriten:
"Vi soker nagon som kan borja som assistent och sedan ga vidare inom foretaget."
PERFEKT! Det ar exakt vad jag vill. Naha, for da ar arbetsuppgifterna for simpla for mig, eller sa tror de att jag kommer soka mig till ett annat foretag, och nar jag hanger kvar som en igel i telefonen och forsoker overtyga dem om att det faktiskt just AR en sadan tjanst jag ar ute efter sa sager de att det ar mer av en "office junior" postition, vilket ger ca 8500 pund om aret. Na, jag kan saklart inte leva pa det.
Och mots man inte av detta sa mots man av att man ska ha jobbat 10 ar inom branschen. For att ta emot klienter, kopiera papper och svara i telefon!
Vad AR det egentligen for tjanster jag ska soka? Vad AR jag ratt kvalificerad for, i denna varld? Jag trodde ju att vara utlanning skulle dampa den dar overkvalifikationen, men tydligen ar jag inte tillrackligt utlandsk. Hade jag pratat riktigt taskigt sa hade de val atminstone kopt att jag kommit hit for att forbattra spraket, men inte ens det kan jag lura dem med. (he, he, har forsokt. Han bara tittade pa mig...) Smarre grammatikfel ar inte gravt nog.
Har ett hotelljobb i fickan. Men jag VILL ju inte jobba helger och kvallar. Jag VILL ha ett trakigt 9-5 jobb med lediga helger. Jag tycker jag ar gammal nog att fa prova pa det nu. Jag vantar med hotellet tills imorgon. Nu ska jag se var sjutton Adecco ligger i den har stan.
Och, ja, jag vet, det ar for tidigt att borja ge upp efter 2 dagar, men det ar inget kul nar man bara mots av samma skit hela tiden. Precis som nar jag satt och sokte via natet. Herregud, jag tar ju pa mig drakten, sminkar mig och piffar haret till max - nagon jakla intervju kan jag val fa komma pa!
Eller, favoriten:
"Vi soker nagon som kan borja som assistent och sedan ga vidare inom foretaget."
PERFEKT! Det ar exakt vad jag vill. Naha, for da ar arbetsuppgifterna for simpla for mig, eller sa tror de att jag kommer soka mig till ett annat foretag, och nar jag hanger kvar som en igel i telefonen och forsoker overtyga dem om att det faktiskt just AR en sadan tjanst jag ar ute efter sa sager de att det ar mer av en "office junior" postition, vilket ger ca 8500 pund om aret. Na, jag kan saklart inte leva pa det.
Och mots man inte av detta sa mots man av att man ska ha jobbat 10 ar inom branschen. For att ta emot klienter, kopiera papper och svara i telefon!
Vad AR det egentligen for tjanster jag ska soka? Vad AR jag ratt kvalificerad for, i denna varld? Jag trodde ju att vara utlanning skulle dampa den dar overkvalifikationen, men tydligen ar jag inte tillrackligt utlandsk. Hade jag pratat riktigt taskigt sa hade de val atminstone kopt att jag kommit hit for att forbattra spraket, men inte ens det kan jag lura dem med. (he, he, har forsokt. Han bara tittade pa mig...) Smarre grammatikfel ar inte gravt nog.
Har ett hotelljobb i fickan. Men jag VILL ju inte jobba helger och kvallar. Jag VILL ha ett trakigt 9-5 jobb med lediga helger. Jag tycker jag ar gammal nog att fa prova pa det nu. Jag vantar med hotellet tills imorgon. Nu ska jag se var sjutton Adecco ligger i den har stan.
Och, ja, jag vet, det ar for tidigt att borja ge upp efter 2 dagar, men det ar inget kul nar man bara mots av samma skit hela tiden. Precis som nar jag satt och sokte via natet. Herregud, jag tar ju pa mig drakten, sminkar mig och piffar haret till max - nagon jakla intervju kan jag val fa komma pa!
13 March 2005
Sunday day in
Det var ratt skont att bara hanga runt i vandrarhemmet idag. Softa i allrummet, kolla pa tv, lasa tidningen, snacka...
Sunday Times gjorde ett stort nummer av att Anders Frisk beslutat att lagga av som domare. I tva separata kolumner fragade de sig hur lange vi ska tillata huliganer att fortsatta som de gor och att internet och anonymiteten i dagens teknologiska samhalle gjort det lattare for dem att trakassera folk. Efter EM fick engelska fanns Urs Meier att lagga av och nu sags majoriteten av dodshoten mot Frisk komma fran just engelsman.
Jag maste erkanna att jag blev lite forvanad over beslutet, men jag vet ju inte vilka slags hot han och hans familj fatt motta. Synd att tva domare pa kort tid kastat in handduken, for det kanns inte riktigt ratt att "fans" ska fa kunna styra sadant.
Jag har annars idag funderat over vad det ar som gor att jag ogillar manniskor. Jag traffade Canadicken i tva minuter innan jag kande motstand mot honom. Men sa intalar jag mig att det bara ar fanigt och sa ger jag honom en ny chans, och sa ogillar jag honom. Jag TROR det ar hans bullriga, arroganta och latt Lockhartiga beteende. Ena sekunden ar han Aklagare (som kan jobba over hela varlden, minsann) och tanker flytta hit, andra sekunden visar han tydligt att han inte har alla hastar hemma och dessutom verkar han vara valdigt turistig (inkl vaska pa magen!) for att vara har och soka jobb. Jag tror nog att han bara soker erkannande i gruppen. Men varfor overanstranga sig sapass?
Canadicken, Fransoserna, Steve fran Afrika, jag och Laura fran USA kollade pa "Black Hawk Down". Varfor kanner jag mig sa taskig nar jag ser sana filmer ihop med amerikaner? Jag VILL ju inte sparka pa den som ligger, men filmen ar ju rent fanig och ackligt patriotisk och lojligt lognaktig. Afrikanen och jag log bada tva at historieskildringen...
Forresten ar jag glad over att jag har latt for att umgas med de flesta manniskor. Litauiskan, som drivit de andra tva till vansinne, och jag kommer jattebra overrens. Och an en gang kanns det som nar man gick pa hogstadiet och hoppade mellan alla grupper - dem som inte talde varandra. Det kanns faktiskt som en styrka att kunna hoppa sadar, aven om det ar jobbigt att hamna mitt emellan skitsnacket ibland.
Ah, kollade pa rugby mellan Skottland - Wales. Alskar rugby. Det ar tufft och tajt och det ar en boll involverad. :) Fast sa mycket till match var det inte. Skottarna var pinsamt daliga.
Forresten har min forkylning kommit tillbaka. Fan.
Sunday Times gjorde ett stort nummer av att Anders Frisk beslutat att lagga av som domare. I tva separata kolumner fragade de sig hur lange vi ska tillata huliganer att fortsatta som de gor och att internet och anonymiteten i dagens teknologiska samhalle gjort det lattare for dem att trakassera folk. Efter EM fick engelska fanns Urs Meier att lagga av och nu sags majoriteten av dodshoten mot Frisk komma fran just engelsman.
Jag maste erkanna att jag blev lite forvanad over beslutet, men jag vet ju inte vilka slags hot han och hans familj fatt motta. Synd att tva domare pa kort tid kastat in handduken, for det kanns inte riktigt ratt att "fans" ska fa kunna styra sadant.
Jag har annars idag funderat over vad det ar som gor att jag ogillar manniskor. Jag traffade Canadicken i tva minuter innan jag kande motstand mot honom. Men sa intalar jag mig att det bara ar fanigt och sa ger jag honom en ny chans, och sa ogillar jag honom. Jag TROR det ar hans bullriga, arroganta och latt Lockhartiga beteende. Ena sekunden ar han Aklagare (som kan jobba over hela varlden, minsann) och tanker flytta hit, andra sekunden visar han tydligt att han inte har alla hastar hemma och dessutom verkar han vara valdigt turistig (inkl vaska pa magen!) for att vara har och soka jobb. Jag tror nog att han bara soker erkannande i gruppen. Men varfor overanstranga sig sapass?
Canadicken, Fransoserna, Steve fran Afrika, jag och Laura fran USA kollade pa "Black Hawk Down". Varfor kanner jag mig sa taskig nar jag ser sana filmer ihop med amerikaner? Jag VILL ju inte sparka pa den som ligger, men filmen ar ju rent fanig och ackligt patriotisk och lojligt lognaktig. Afrikanen och jag log bada tva at historieskildringen...
Forresten ar jag glad over att jag har latt for att umgas med de flesta manniskor. Litauiskan, som drivit de andra tva till vansinne, och jag kommer jattebra overrens. Och an en gang kanns det som nar man gick pa hogstadiet och hoppade mellan alla grupper - dem som inte talde varandra. Det kanns faktiskt som en styrka att kunna hoppa sadar, aven om det ar jobbigt att hamna mitt emellan skitsnacket ibland.
Ah, kollade pa rugby mellan Skottland - Wales. Alskar rugby. Det ar tufft och tajt och det ar en boll involverad. :) Fast sa mycket till match var det inte. Skottarna var pinsamt daliga.
Forresten har min forkylning kommit tillbaka. Fan.
11 March 2005
Nordirland: Inte mycket anti-vald har inte...
Det har ju liksom varit lite mycket nu, sa jag har inte skrivit nagot om Nordirland pa ett bra tag.
Jag vet inte vad jag ska saga. Snacka om att skita i egen brevlada, eller vad det kan heta.
Vi vet ju annu inte hur det egentligen ar med det dar rekordranet i December. IRA-snubbar ar misstankta, men vi vet inte hur involverad organisationen ar - for flertalet medlemmar ar ju inga korgossar direkt - och vi vet inte hur kopplingarna mellan dessa och Sinn Feinn ar. Men hur det an ar sa har ju detta forstort det eventuella mikrofortroende vissa kanske hade for republikanerna.
Naval. Livet gar vidare och sa en kvall uppstar brak pa en pub. Tre herrar lagger sig i och slapar ut han som ar skyldig till braket pa gatan och det slutar med att de slar ihjal honom. Smart. Saken ar att dessa tre over-valdsamma hjalte-wannabees alla tillhor IRA.
Na, organisationen gillar inte detta. De tar avstand fran hela handelsen och utesluter de tre herrarna. Sa langt ar allt val. MEN. Det vore ju ingen story om det inte vore for att IRA sedan tar kontakt med familjen till den ihjalslagne pub-brakaren och erbjuder sig att avratta de tre hjalte-wannabeena! Familjen har sagt nej.
Men hur smart ar det? Har ger man forst sken av att vilja avvapna sig, lagga ner verksamheten och lata politikerna fa en chans att skapa bra forutsattningar for republikanerna. Och sa erbjuder man sig att avratta medlemmar! PANG, sa har man ju visat bade vapentillgang och demokratisk installning.
Och vi ar tillbaka pa ruta ett.
Det star ratt mycket om det har i tidningarna har borta. Men jag ar for snal for att lasa annat an lopsedlarna eller bladdra i nyhetsstallet. ;) An sa lange.
Jag vet inte vad jag ska saga. Snacka om att skita i egen brevlada, eller vad det kan heta.
Vi vet ju annu inte hur det egentligen ar med det dar rekordranet i December. IRA-snubbar ar misstankta, men vi vet inte hur involverad organisationen ar - for flertalet medlemmar ar ju inga korgossar direkt - och vi vet inte hur kopplingarna mellan dessa och Sinn Feinn ar. Men hur det an ar sa har ju detta forstort det eventuella mikrofortroende vissa kanske hade for republikanerna.
Naval. Livet gar vidare och sa en kvall uppstar brak pa en pub. Tre herrar lagger sig i och slapar ut han som ar skyldig till braket pa gatan och det slutar med att de slar ihjal honom. Smart. Saken ar att dessa tre over-valdsamma hjalte-wannabees alla tillhor IRA.
Na, organisationen gillar inte detta. De tar avstand fran hela handelsen och utesluter de tre herrarna. Sa langt ar allt val. MEN. Det vore ju ingen story om det inte vore for att IRA sedan tar kontakt med familjen till den ihjalslagne pub-brakaren och erbjuder sig att avratta de tre hjalte-wannabeena! Familjen har sagt nej.
Men hur smart ar det? Har ger man forst sken av att vilja avvapna sig, lagga ner verksamheten och lata politikerna fa en chans att skapa bra forutsattningar for republikanerna. Och sa erbjuder man sig att avratta medlemmar! PANG, sa har man ju visat bade vapentillgang och demokratisk installning.
Och vi ar tillbaka pa ruta ett.
Det star ratt mycket om det har i tidningarna har borta. Men jag ar for snal for att lasa annat an lopsedlarna eller bladdra i nyhetsstallet. ;) An sa lange.
Blandade karameller
Igar vaknade jag med en sa grym huvudvark att jag beslot mig for att ta ledigt och lata kroppen fa vila sa mycket den ville. Efter en frukost vid nio-tiden ville den vila tills halv tre... Och till raga pa allt har det halsonda kommit tillbaka. Sa pa eftermiddagen tog jag en lugn promenad langs Great Western Road in mot centrum. Bensinmacken har jamnats med marken! Jag vet att det var snack om det farliga med att ha den mitt i stan redan for tva ar sedan, sa jag borde ju inte blivit sa forvanad. Egentligen.
De pratglada pakistanierna och deras matbutik var kvar i alla fall. Vilken tur. Jag gillar deras skotska dialekt, det ar en urgullig mix. Tycker man att norrman ar svara att forestalla sig arga sa ska man traffa de har gubbarna. De ar underbara. Kopte nagra smasaker bara for sakens skull. Och ett telefonkort, sa att jag kan ringa mamma pa hennes fodelsedag imorgon.
Hon ringde forresten mig, med anledning av att hyresgasten nu flyttat in. Jag fick ett kort anfall. Jag hade gjort en inventarielista och en skadelista och upprattat dem i tva exemplar. Det var tre rubriker: "flyttar in", "objekt" och "flyttar ut". Fore och efter varje objekt fanns en rad dar man kunde satta bock. Nogrannt forklarade jag for mamma att de maste kryssa for varje objekt som finns och sedan skriva under. Nar killen sedan flyttar ut kryssar vi for att allt finns kvar. Detta forklarade jag minst tva ganger innan jag akte.
Killen kom, laste igenom brevet jag skrivit till honom - dar jag ocksa forklarade den dar listan - och skrev sedan under. Mamma fragade om han inte ville ga runt och titta, men han sa, citat: "Jag litar pa Carina. Hon ar ju jurist." Sa da skrev ocksa mamma under.
Menforihelvetesjavlar. Hela poangen med listan var ju att fylla i vad som finns nar han flyttar in och sedan vad som finns nar han flyttar ut! Jag fick hjarnblodning. Nu har de bara skrivit under, men vad har de skrivit under egentligen? Hjarnblodningen lattade nagot nar jag kom fram till att de ju maste ha skrivit under sa som listan sag ut, sa att de accepterade att allt som stod med ocksa fanns, aven om de inte kryssade i.
Hela juridiken gar ju ut pa att forebygga att situationer uppkommer, och det var det jag hoppades gora med min lista. Naja, det kanske funkar anda och det ar ju anda battre an utan nagon lista alls...
For att byta amne: i tidningarna igar kunde man lasa att Magnus Hedmans bil, som blev stulen for ett tag sedan, nu figurerat i tre olika stolder. Tydligen har den anvants som flyktbil. Tja, det var ju ingen skruttig Skoda direkt...
Idag laser jag forresten om Snokaos i sodra Sverige. Blir ni glada om jag berattar att jag gar omkring i solen i kostym - bara? Och att lila och gula paskblommor borjat sla ut? Fast det sags att det blir kallt till helgen, sa vi far se om de overlever.
Nagra tyskar ramlade in i samlingsrummet igar. De upptackte videohyllan och en av dem utbrast vilka justa filmer dar fanns. En annan suckade da: "Aber alles ist auf Schottish". Jag ville inte forstora stamningen genom att papeka att Skottar inte dubbar sina filmer...
IDAG har jag dragit pa mig den gra kostymen och borjat leta jobb. Jag har ju behovt fortranga alla negativa vibbar fran vandrarhemmet... Sydafrikanska piloten sorterar post, en Ny-Zelandsk pilot jobbar i bar och en finsk tjej stadar. Inga lyckohistorier. Naval, Peopleforwork lat intresserade, Kelly skulle formedla CV till ratt avdelning, jag sokte ett jobb dar personen gatt for dagen, men de tog min historia och telefonnummer (Alltsa kan inte historien varit helt ointressant) och Asa International tog ocksa CV och skulle ge den till ratt avdelning. Nar jag drog min historia dar utbrast hon "Oh, my God", nar jag berattade vad jag pluggat, sa jag kande att jag nog snabbt ---- poangtera att jag inte raknade med att kunna jobba inom den sektorn har utan bara ville komma in i kontorsmiljon.
Medan jag a ena sidan ar radd att jag ar underkvalificerad sasom utlanning utan aktuell administrativ erfarenhet sa marker jag att utbildningen trots allt slar en strang och att den kan tolkas som att jag inte alls kommer finna mig i en reception. Det ar en balansgang. Men jag hoppas ju att den kan vaga upp i de fall da jag saknar erfarenhet. Om inte annat for att visa att jag inte ar helt tappad bakom en vagn.
En vecka ger jag mitt selektiva sokande, sedan vidgar jag faltet och tar vafan som helst. Nastan.
Mitchell Library accepterade mig direkt, sa nu kan jag anvanda internet gratis. Tjoho! Jag har borjat anvanda vandrarhemsadressen som min "fasta" adress, for det har jag sett att flera andra gor. Dasa. Tank bara om jag vetat det INNAN jag akt, sa hade jag kunnat uppge gatuadressen for den dar "Ta-med-a-kassa-grejen". Na, just ja, jag var ju inte helt arbetslos, sa det sket sig ju anda...
Tva hollandare kom igar och vi pratade ratt mycket. Vanstervridna naturmanniskor. De planerade semester efter vilka demonstrationer de kunde vara med pa. Jag fragade inte om de var i Goteborg, men de skulle visst pa nagon G8-demonstration i sommar och lagga en semester i samband med det. De var ratt skona. Jag har aldrig traffat folk som verkligen liftar sig igenom hela sina semestrar, men det hade de gjort. Framforallt killen. Han hade liftat fran Holland till Lulea en gang! Sa vi pratade lite natur och kyla... De skulle upp och vandra i Hoglanderna nu. Lyckos. Killen tyckte att britter bad om ursakt for mycket. Han hade blivit galen pa en engelsk student hemma i Holland som bad om ursakt i var och varannan mening. Jag vet ju att jag forra gangen ocksa reagerade pa hur manga "sorry" man horde pa en dag, men jag tycker nog snarare om artigheten. Det gor ju inte ont att saga "sorry" nar man bumpar in i nagon. Borde folk i tunnelbanan i Stockholm prova en dag.
De pratglada pakistanierna och deras matbutik var kvar i alla fall. Vilken tur. Jag gillar deras skotska dialekt, det ar en urgullig mix. Tycker man att norrman ar svara att forestalla sig arga sa ska man traffa de har gubbarna. De ar underbara. Kopte nagra smasaker bara for sakens skull. Och ett telefonkort, sa att jag kan ringa mamma pa hennes fodelsedag imorgon.
Hon ringde forresten mig, med anledning av att hyresgasten nu flyttat in. Jag fick ett kort anfall. Jag hade gjort en inventarielista och en skadelista och upprattat dem i tva exemplar. Det var tre rubriker: "flyttar in", "objekt" och "flyttar ut". Fore och efter varje objekt fanns en rad dar man kunde satta bock. Nogrannt forklarade jag for mamma att de maste kryssa for varje objekt som finns och sedan skriva under. Nar killen sedan flyttar ut kryssar vi for att allt finns kvar. Detta forklarade jag minst tva ganger innan jag akte.
Killen kom, laste igenom brevet jag skrivit till honom - dar jag ocksa forklarade den dar listan - och skrev sedan under. Mamma fragade om han inte ville ga runt och titta, men han sa, citat: "Jag litar pa Carina. Hon ar ju jurist." Sa da skrev ocksa mamma under.
Menforihelvetesjavlar. Hela poangen med listan var ju att fylla i vad som finns nar han flyttar in och sedan vad som finns nar han flyttar ut! Jag fick hjarnblodning. Nu har de bara skrivit under, men vad har de skrivit under egentligen? Hjarnblodningen lattade nagot nar jag kom fram till att de ju maste ha skrivit under sa som listan sag ut, sa att de accepterade att allt som stod med ocksa fanns, aven om de inte kryssade i.
Hela juridiken gar ju ut pa att forebygga att situationer uppkommer, och det var det jag hoppades gora med min lista. Naja, det kanske funkar anda och det ar ju anda battre an utan nagon lista alls...
For att byta amne: i tidningarna igar kunde man lasa att Magnus Hedmans bil, som blev stulen for ett tag sedan, nu figurerat i tre olika stolder. Tydligen har den anvants som flyktbil. Tja, det var ju ingen skruttig Skoda direkt...
Idag laser jag forresten om Snokaos i sodra Sverige. Blir ni glada om jag berattar att jag gar omkring i solen i kostym - bara? Och att lila och gula paskblommor borjat sla ut? Fast det sags att det blir kallt till helgen, sa vi far se om de overlever.
Nagra tyskar ramlade in i samlingsrummet igar. De upptackte videohyllan och en av dem utbrast vilka justa filmer dar fanns. En annan suckade da: "Aber alles ist auf Schottish". Jag ville inte forstora stamningen genom att papeka att Skottar inte dubbar sina filmer...
IDAG har jag dragit pa mig den gra kostymen och borjat leta jobb. Jag har ju behovt fortranga alla negativa vibbar fran vandrarhemmet... Sydafrikanska piloten sorterar post, en Ny-Zelandsk pilot jobbar i bar och en finsk tjej stadar. Inga lyckohistorier. Naval, Peopleforwork lat intresserade, Kelly skulle formedla CV till ratt avdelning, jag sokte ett jobb dar personen gatt for dagen, men de tog min historia och telefonnummer (Alltsa kan inte historien varit helt ointressant) och Asa International tog ocksa CV och skulle ge den till ratt avdelning. Nar jag drog min historia dar utbrast hon "Oh, my God", nar jag berattade vad jag pluggat, sa jag kande att jag nog snabbt ---- poangtera att jag inte raknade med att kunna jobba inom den sektorn har utan bara ville komma in i kontorsmiljon.
Medan jag a ena sidan ar radd att jag ar underkvalificerad sasom utlanning utan aktuell administrativ erfarenhet sa marker jag att utbildningen trots allt slar en strang och att den kan tolkas som att jag inte alls kommer finna mig i en reception. Det ar en balansgang. Men jag hoppas ju att den kan vaga upp i de fall da jag saknar erfarenhet. Om inte annat for att visa att jag inte ar helt tappad bakom en vagn.
En vecka ger jag mitt selektiva sokande, sedan vidgar jag faltet och tar vafan som helst. Nastan.
Mitchell Library accepterade mig direkt, sa nu kan jag anvanda internet gratis. Tjoho! Jag har borjat anvanda vandrarhemsadressen som min "fasta" adress, for det har jag sett att flera andra gor. Dasa. Tank bara om jag vetat det INNAN jag akt, sa hade jag kunnat uppge gatuadressen for den dar "Ta-med-a-kassa-grejen". Na, just ja, jag var ju inte helt arbetslos, sa det sket sig ju anda...
Tva hollandare kom igar och vi pratade ratt mycket. Vanstervridna naturmanniskor. De planerade semester efter vilka demonstrationer de kunde vara med pa. Jag fragade inte om de var i Goteborg, men de skulle visst pa nagon G8-demonstration i sommar och lagga en semester i samband med det. De var ratt skona. Jag har aldrig traffat folk som verkligen liftar sig igenom hela sina semestrar, men det hade de gjort. Framforallt killen. Han hade liftat fran Holland till Lulea en gang! Sa vi pratade lite natur och kyla... De skulle upp och vandra i Hoglanderna nu. Lyckos. Killen tyckte att britter bad om ursakt for mycket. Han hade blivit galen pa en engelsk student hemma i Holland som bad om ursakt i var och varannan mening. Jag vet ju att jag forra gangen ocksa reagerade pa hur manga "sorry" man horde pa en dag, men jag tycker nog snarare om artigheten. Det gor ju inte ont att saga "sorry" nar man bumpar in i nagon. Borde folk i tunnelbanan i Stockholm prova en dag.
9 March 2005
Fran ett hem till ett annat
+9 och disig sol. Nej, jag vaknade verkligen inte upp i Sverige i morse.
Kanske var det varmen, for trots att avgaserna lag tjocka runt huvudet sa kandes det sa himla bra nar jag bokade med packningen langs den kratertackta trottoaren. (26kg incheckat bagage, 14kg handbagage som jag smusslade med, en handvaska som vagde bly och en val tilltagen "matsackspase".) De senaste dagarnas angest, anger och hemlangtan - innan jag ens akt - var som bortblast. Jag kanner mig sa hemma, allt kanns sa ratt. Det var som om jag bara fortsatte dar jag lamnade sist, jag visste precis vilka gator jag skulle ga och var jag fann basta viloplatsen vid universitetet. Det ar har jag vill bo, nu.
Bor nu pa Bunkum Vandrarhem pa Hillshead Street, en parallellgata bakom gatan jag bodde pa nar jag pluggade har. Jag kan rekommendera stallet! £12/natt eller £60/vecka. Seriost, det ar vad jag raknat med att lagga pa att hyra rum. Nackdelen ar val att jag far dela rum med 5 andra. Fordelen ar att det inte tillkommer nagra rakningar - eller den kommunalskatt man far betala nar man bor "normalt". koket ar schysst, man har egen plastlada att forvara grejer i, det finns tvattmaskin (£1.50 per tvatt), stort mysrum med tv och video och det ar generellt ett lugnt stalle. Mina tre rumskamrater ar alla langboende och jobbar, och det verkar finnas flera sadana. Stamningen ar skon och vardparet jattetrevliga. Jim och Jean ar sa dar rara som bara skottar verkar kunna vara. Enligt rumskamraterna brukar de ha ratt trevligt i det dar allrummet pa helgkvallarna. Later socialt och trevligt.
Det ar bra att inte kanna pressen att hitta nagot annat. Det har skulle funka nagon manad, absolut. Och det ar ju ett billigt vandrarhem aven for besokande, sa kom ni! :-)
Men jag hoppas jag hittar jobb pronto. Jag var optimistisk och fylld med tillforsikt imorse, men sa kom jag till Bunkum och min sangskompis, Sabina, en sydafrikansk pilot som talar med stark tysk brytning, strodde daliga vibbar direkt. Enligt henne finns det inga jobb och hon berattade verkligen skrackstories om olika rekryteringsfirmor. Tydligen ska jag halla mig ifran Flame och Staffinders. A andra sidan rekommenderade hon Peopleforwork och sa tror jag fortfarande pa Kelly Services. A tredje sidan forstod jag snart att hennes daliga erfarenheter nog beror pa att vi inte ar ute efter samma jobb. Hon jobbar just nu natt och sorterar post, men receptionist eller jobba pa kafe verkar hon inte alls vara intresserad av. Hon medgav dock att det ju "kryllar" av sana jobb. Sa bra da, da ar jag nojd.
Mina andra roommates ar en Litauisk tjej jag inte traffat men hort ska vara hansynslos bade nar hon lagger sig och nar hon gar upp. Far se hur jag uppfattar henne. Den tredje ar en tjej jag bara sett som hastigast, men tidningarna som lag pa hennes sang var finska. Hm...
Bad news. Safeway pa Byres Road har kopts upp av Somersfield. Neeeej! Safeway var ju jattebra!
Good news. Savers har flyttat till Byres Road sa nu behover man inte aka in till centrum for att kopa schampo, duschcreme och harspray for 99p. Busbilligt. Och bra att Semi-Chem far konkurrens. Lite lojligt, men nar Semi-Chem tar 99p (13kr) for en spray som pa ICA kostar 32.50 sa tar Savers 97p. Allt ar inte dyrare i Storbritannien!
Men kottfars ar. £2.69 (35kr) for 500g. Somersfield har forresten Ballerina fran Goteborgskex! Men de har tagit bort Mamma Scans kottbullar, som Safeway hade. :-(
Ah, ah, ah! I helgen. Da kommer jag roa mig. Da kommer jag ga pa bio. Den dar Lavender-filmen med Judi Dench och Maggie Smith kommer pa GFT. Tjoho! Och Gosskoren och The Woodsman. Yessss!
Det kommer inte bli nagra regelbundna uppdateringar, for det ar inge kul att betala for internet. Har fatt tipset att det ar gratis pa Mitchell Library, sa jag ska dit och kontrollera saken sedan. Men da ska man val ha en lanekort ocksa, och jag vet att det inte gar utan att man har fast adress... Naja, ska kolla hur Sabina gor.
Forresten, tror ni inte att jag precis hade hunnit ga igenom sakerhetskontrollen pa Skavsta nar axelbandet pa min 14kg-rygga sprack! Jakla tur i oturen att det inte skedde framfor incheckningsdisken...
Kanske var det varmen, for trots att avgaserna lag tjocka runt huvudet sa kandes det sa himla bra nar jag bokade med packningen langs den kratertackta trottoaren. (26kg incheckat bagage, 14kg handbagage som jag smusslade med, en handvaska som vagde bly och en val tilltagen "matsackspase".) De senaste dagarnas angest, anger och hemlangtan - innan jag ens akt - var som bortblast. Jag kanner mig sa hemma, allt kanns sa ratt. Det var som om jag bara fortsatte dar jag lamnade sist, jag visste precis vilka gator jag skulle ga och var jag fann basta viloplatsen vid universitetet. Det ar har jag vill bo, nu.
Bor nu pa Bunkum Vandrarhem pa Hillshead Street, en parallellgata bakom gatan jag bodde pa nar jag pluggade har. Jag kan rekommendera stallet! £12/natt eller £60/vecka. Seriost, det ar vad jag raknat med att lagga pa att hyra rum. Nackdelen ar val att jag far dela rum med 5 andra. Fordelen ar att det inte tillkommer nagra rakningar - eller den kommunalskatt man far betala nar man bor "normalt". koket ar schysst, man har egen plastlada att forvara grejer i, det finns tvattmaskin (£1.50 per tvatt), stort mysrum med tv och video och det ar generellt ett lugnt stalle. Mina tre rumskamrater ar alla langboende och jobbar, och det verkar finnas flera sadana. Stamningen ar skon och vardparet jattetrevliga. Jim och Jean ar sa dar rara som bara skottar verkar kunna vara. Enligt rumskamraterna brukar de ha ratt trevligt i det dar allrummet pa helgkvallarna. Later socialt och trevligt.
Det ar bra att inte kanna pressen att hitta nagot annat. Det har skulle funka nagon manad, absolut. Och det ar ju ett billigt vandrarhem aven for besokande, sa kom ni! :-)
Men jag hoppas jag hittar jobb pronto. Jag var optimistisk och fylld med tillforsikt imorse, men sa kom jag till Bunkum och min sangskompis, Sabina, en sydafrikansk pilot som talar med stark tysk brytning, strodde daliga vibbar direkt. Enligt henne finns det inga jobb och hon berattade verkligen skrackstories om olika rekryteringsfirmor. Tydligen ska jag halla mig ifran Flame och Staffinders. A andra sidan rekommenderade hon Peopleforwork och sa tror jag fortfarande pa Kelly Services. A tredje sidan forstod jag snart att hennes daliga erfarenheter nog beror pa att vi inte ar ute efter samma jobb. Hon jobbar just nu natt och sorterar post, men receptionist eller jobba pa kafe verkar hon inte alls vara intresserad av. Hon medgav dock att det ju "kryllar" av sana jobb. Sa bra da, da ar jag nojd.
Mina andra roommates ar en Litauisk tjej jag inte traffat men hort ska vara hansynslos bade nar hon lagger sig och nar hon gar upp. Far se hur jag uppfattar henne. Den tredje ar en tjej jag bara sett som hastigast, men tidningarna som lag pa hennes sang var finska. Hm...
Bad news. Safeway pa Byres Road har kopts upp av Somersfield. Neeeej! Safeway var ju jattebra!
Good news. Savers har flyttat till Byres Road sa nu behover man inte aka in till centrum for att kopa schampo, duschcreme och harspray for 99p. Busbilligt. Och bra att Semi-Chem far konkurrens. Lite lojligt, men nar Semi-Chem tar 99p (13kr) for en spray som pa ICA kostar 32.50 sa tar Savers 97p. Allt ar inte dyrare i Storbritannien!
Men kottfars ar. £2.69 (35kr) for 500g. Somersfield har forresten Ballerina fran Goteborgskex! Men de har tagit bort Mamma Scans kottbullar, som Safeway hade. :-(
Ah, ah, ah! I helgen. Da kommer jag roa mig. Da kommer jag ga pa bio. Den dar Lavender-filmen med Judi Dench och Maggie Smith kommer pa GFT. Tjoho! Och Gosskoren och The Woodsman. Yessss!
Det kommer inte bli nagra regelbundna uppdateringar, for det ar inge kul att betala for internet. Har fatt tipset att det ar gratis pa Mitchell Library, sa jag ska dit och kontrollera saken sedan. Men da ska man val ha en lanekort ocksa, och jag vet att det inte gar utan att man har fast adress... Naja, ska kolla hur Sabina gor.
Forresten, tror ni inte att jag precis hade hunnit ga igenom sakerhetskontrollen pa Skavsta nar axelbandet pa min 14kg-rygga sprack! Jakla tur i oturen att det inte skedde framfor incheckningsdisken...
7 March 2005
Hej och hej då, liksom
Utan internet försmäktar jag på denna ö.
Typ. Har inte haft tillgång sedan i onsdags och tyvärr har jag inte direkt tid att skriva ikapp ikväll/natt heller. Min kropp vill sova och det har jag nekat den i fem dagar nu, så jag har lovat... I torsdags drog jag på mig nåt skit så nu har jag ont i huvet, halsen, höger öra och har dessutom fått lite feber. Inte undra på... Det var inget kul att jobba med det här, men va tusan, jag har ju varken lust eller råd att vara sjuk de sista dagarna på jobbet. Och inte vill/kan man skjuta upp alla sista-träffar heller. Men de var varnade. De träffade mig på egen risk.
Nu har jag städat, packat, städat - fan, köket ville ju aldrig bli klart! Hela tiden hittade jag nya små fläckar, på rent omöjliga ställen! - och imorgon får vi se om jag lyckas slänga ut något mer ur väskorna. Bagaget väger 29kg och handbagaget 14, så något kanske jag borde kunna dumpa...
Men nu vill jag inte åka längre. Jag vill inte resa ifrån alla vänner och bekanta och familjära situationer och familjen. Jag vill stanna hemma!
Så jag ignorerar alla känslor, slår på tunnelseendet och försöker se fram emot dagen då jag har både jobb och rum fixat. Men den enorma osäkerheten gör ju att jag klamrar mig än mer fast vid det vanda. Förra gånger såg jag bara fram emot att resa, men då visste jag ju var jag skulle bo och vad som skulle hända. Det var lättare att släppa sargen. Nu är det som att jag kramar sargen och bara har världens slagsmål framför mig. Så jag försöker fokusera på sargen mittemot. Jag kommer ju nå dit. Det gäller bara att våga skrinna ut i kaoset först.
Halv sju imorgon kväll åker vi hemifrån. Kvart i tio lyfter planet. Då börjar matchen.
Äh, fy fan, nu spårar det ur. Gonatt.
Typ. Har inte haft tillgång sedan i onsdags och tyvärr har jag inte direkt tid att skriva ikapp ikväll/natt heller. Min kropp vill sova och det har jag nekat den i fem dagar nu, så jag har lovat... I torsdags drog jag på mig nåt skit så nu har jag ont i huvet, halsen, höger öra och har dessutom fått lite feber. Inte undra på... Det var inget kul att jobba med det här, men va tusan, jag har ju varken lust eller råd att vara sjuk de sista dagarna på jobbet. Och inte vill/kan man skjuta upp alla sista-träffar heller. Men de var varnade. De träffade mig på egen risk.
Nu har jag städat, packat, städat - fan, köket ville ju aldrig bli klart! Hela tiden hittade jag nya små fläckar, på rent omöjliga ställen! - och imorgon får vi se om jag lyckas slänga ut något mer ur väskorna. Bagaget väger 29kg och handbagaget 14, så något kanske jag borde kunna dumpa...
Men nu vill jag inte åka längre. Jag vill inte resa ifrån alla vänner och bekanta och familjära situationer och familjen. Jag vill stanna hemma!
Så jag ignorerar alla känslor, slår på tunnelseendet och försöker se fram emot dagen då jag har både jobb och rum fixat. Men den enorma osäkerheten gör ju att jag klamrar mig än mer fast vid det vanda. Förra gånger såg jag bara fram emot att resa, men då visste jag ju var jag skulle bo och vad som skulle hända. Det var lättare att släppa sargen. Nu är det som att jag kramar sargen och bara har världens slagsmål framför mig. Så jag försöker fokusera på sargen mittemot. Jag kommer ju nå dit. Det gäller bara att våga skrinna ut i kaoset först.
Halv sju imorgon kväll åker vi hemifrån. Kvart i tio lyfter planet. Då börjar matchen.
Äh, fy fan, nu spårar det ur. Gonatt.
2 March 2005
Ur mailskörden...
Det känns som ett hån. Läste precis ett mail från en kompis som just nu tydligen har praktik på en arbetsförmedling. Hon är helt lyrisk över det fantastiska stämningen, de roliga arbetskamraterna, hur mycket de skrattar ihop, hur hjälpsamma alla är och.... jag orkade inte läsa längre. Det är väl kul att någon är nöjd med det där stället.
Mailen från Tyskland och Nederländerna var mer på min nivå. Det verkar råda en europeisk lågkonjuktur för nyutexaminerade. Arbetsmarknaden är "insane" överallt. Men till min förvåning uttryckte både tyskar och holländare förvåning över att jag som svensk har sådana problem. "I always thought Sweden took care of their citizens", "I thought everyone was assured employment after graduation in Sweden" och så vidare. Hur mycket rosenskimmer finns det över det här landet utomlands egentligen?! Ingen verkade dock vidare förvånad över att jag återvänder till Skottland. Nä, jag tror att det var bound to happen... :-)
Känns inget bra att jag inte hunnit skriva några jobbansökningar den här veckan dock. Det är ju nu de ska iväg. Men när jag rensat skåp till halv ett på natten så orkar jag bara inte. Jag tror att jag får rikta in mig på skyltfönster nästa onsdag helt enkelt.
Oj, Mr Muscle har jobbat klart. Nu är det min tur.
Mailen från Tyskland och Nederländerna var mer på min nivå. Det verkar råda en europeisk lågkonjuktur för nyutexaminerade. Arbetsmarknaden är "insane" överallt. Men till min förvåning uttryckte både tyskar och holländare förvåning över att jag som svensk har sådana problem. "I always thought Sweden took care of their citizens", "I thought everyone was assured employment after graduation in Sweden" och så vidare. Hur mycket rosenskimmer finns det över det här landet utomlands egentligen?! Ingen verkade dock vidare förvånad över att jag återvänder till Skottland. Nä, jag tror att det var bound to happen... :-)
Känns inget bra att jag inte hunnit skriva några jobbansökningar den här veckan dock. Det är ju nu de ska iväg. Men när jag rensat skåp till halv ett på natten så orkar jag bara inte. Jag tror att jag får rikta in mig på skyltfönster nästa onsdag helt enkelt.
Oj, Mr Muscle har jobbat klart. Nu är det min tur.
Carina, nu också i publicerad form.
Medan jag väntar på att Mr Muscle jobbar i min ugn så kan jag passa på att tala om att jag, eller mitt namn i vart fall, ska figurera i en bok. I en fotnot förvisso, men alla akademiker vet ju att det är där man hittar det intressanta.
Boken är en kriminologisk metodbok. När vi läste metod C gjorde vi kvalitativa intervjuer och fick sedan i uppdrag att i små grupper illustrera vår upplevelse. Min grupp illustrerade med en seriestripp som jag kom på och som en anna tjej ritade. Denna stripp ska få sammanfatta ett kapitel om just kvalitativa intervjuer.
I första rutan ser man några tjejer förbereda sig för Utgång. I en pratbubbla säger de självsäkert "Vi ska gå på Mondo". I andra rutan, ett par timmar senare, har de hamnat på Berns, där de dansar och har kul. Tredje rutan visar dagen efter och är delad. I den ena delen ligger en tjej bredvid en kille i sängen och ler. I den andra delen är hon sur.
Med detta ville vi illustrera hur man först förbereder sig och har sin plan klar för sig. Intervjun kan däremot ta vilken vändning som helst och det är inte alls omöjligt att man hamnar någon helt annanstans än man tänkt sig. När man sedan reflekterar över intervjun kan den ändå blivit jättelyckad. Men den kan också ha blivit en katastrof.
Precis som en utekväll.
Vi drog ner skrattsalvor med vår stripp och tyckte själva att vi kommit på den ultimata liknelsen. Men vi trodde ju så klart aldrig att den skulle få vara med i en akademisk lärobok. Kul!
Boken är en kriminologisk metodbok. När vi läste metod C gjorde vi kvalitativa intervjuer och fick sedan i uppdrag att i små grupper illustrera vår upplevelse. Min grupp illustrerade med en seriestripp som jag kom på och som en anna tjej ritade. Denna stripp ska få sammanfatta ett kapitel om just kvalitativa intervjuer.
I första rutan ser man några tjejer förbereda sig för Utgång. I en pratbubbla säger de självsäkert "Vi ska gå på Mondo". I andra rutan, ett par timmar senare, har de hamnat på Berns, där de dansar och har kul. Tredje rutan visar dagen efter och är delad. I den ena delen ligger en tjej bredvid en kille i sängen och ler. I den andra delen är hon sur.
Med detta ville vi illustrera hur man först förbereder sig och har sin plan klar för sig. Intervjun kan däremot ta vilken vändning som helst och det är inte alls omöjligt att man hamnar någon helt annanstans än man tänkt sig. När man sedan reflekterar över intervjun kan den ändå blivit jättelyckad. Men den kan också ha blivit en katastrof.
Precis som en utekväll.
Vi drog ner skrattsalvor med vår stripp och tyckte själva att vi kommit på den ultimata liknelsen. Men vi trodde ju så klart aldrig att den skulle få vara med i en akademisk lärobok. Kul!
Subscribe to:
Posts (Atom)
