For ett par veckor sedan raderade jag Carina's Court (den engelska, misslyckade, varianten av denna blogg) och forra onsdagen forsokte jag byta namn och adress pa den har bloggen till, just det, Carina's Court. Har alltid gillar det namnet battre. Nu gick inte det. Jag trodde det var nagot inbyggt, att man inte kan anvanda samma adress igen inom en viss tid, sa jag lat saken bero.
Dom om min forvaning nar en kompis visade att nagon skapade en blogg med mitt namn och min adress den 17 october, strax efter att jag raderat min! Jag besokte sidan och det ar nagon "Jason" som ligger bakom. Kan inte se nagon som helst koppling till namnet "Carina", anda var han snabb som attan att sno bade mitt namn och min adress. Varfor sjutton da?!
Den enda slutsats jag kan dra ar att han tycker min blogg ar helt suveran och att han hoppas suveraniteten ska smitta av sig om han snor mitt namn. Han kanske t.o.m. tror att jag ar en superkand blockbusterbloggare och att han kan fa ett stank av stralkastarljuset. He, he... Jag har ett fan! Ett helt verklighetsframmande fan, men anda.
Dagens hemlaxa; Kolla upp om man kan stamma krypet for renomesnyltning...
29 October 2005
21 October 2005
Vill du jobba med IT? Eller bara trana sprak?
Haromdagen kunde man lasa att sa manga manniskor i arbete som idag har inte Skottland haft pa tio-femton ar. Positiva nyheter! Jag vet att de har STOR tandlakarbrist och dessutom saknar vardpersonal (duuh, finns det nat land som inte gor det?) men vad som var lite kul att lasa var att det som efterfragas mest just nu faktiskt ar IT-folk!
Vill minnas att sedan IT-bubblan sprack har det drallt av sana pa gatorna i Sverige. Sa har far de ett litet gratistips...
Tyvarr soker de inte en nybakad jurist/kriminolog med samma frenesi, sa jag fortsatter att sitta pa Banken och skaffa telefonerfarenhet. Typ.
Men jag har kommit fram till att jag ska sluta gnalla. Jag vill minnas att efter forra sejouren har sa var jag inte nojd med hur lite/mycket jag pratade, framforallt med riktiga britter som inte har tyska/hollandska/spanska varianter pa allt de sager. Sedan jag kom hit i Mars har jag inte gjort annat an pratat!
Och det ar toppen. Det jag betraktar som min svaghet ar de dar smaorden, smafraserna, som man oftast bara sager men inte skriver. Jag har last och skrivit mycket pa engelska, men skrivspraket later ju faktiskt knasigt korrekt nar man talar... Till skillnad mot nar jag pratade med mina tillika utlandska kompisar forra sejouren sa kanner jag att jag nu faktiskt har ett talsprak ocksa. Med grammatiska knasigheter och allt. Dessutom borjar min amerikanska bli kraftigt uppblandad med engelska/skotska/Glaswegian, vilket i och for sig gor att jag later varre an nagonsin, men med en ny twist. Eftersom jag fortfarande garna kor med amerikanska "r" sa hander det att jag ibland har ett slags Glasgow-aktig melodi, med brittiska fraser och amerikanska "r" - vips sa tror folk att jag kommer fran Irland!
Fast det kanns som att jag kommer fran hela varlden. Det vanligaste ar att jag tydligen later kanadensisk eller amerikansk. Ar jag riktigt trott och distra tappar jag melodin och da har jag hort forslag pa att jag later bade Sydafrikansk och Hollandsk. Antar att det ar svenskan som tittar fram. Fast sedan jag borjat fa en marklig variant av Glaswegisk(?) melodi sa later jag sa mixad att fyra pers runt ett bord ger fyra olika forslag.
Jag antar att om nagra ar kommer det har losa sig, det ocksa.
Vill minnas att sedan IT-bubblan sprack har det drallt av sana pa gatorna i Sverige. Sa har far de ett litet gratistips...
Tyvarr soker de inte en nybakad jurist/kriminolog med samma frenesi, sa jag fortsatter att sitta pa Banken och skaffa telefonerfarenhet. Typ.
Men jag har kommit fram till att jag ska sluta gnalla. Jag vill minnas att efter forra sejouren har sa var jag inte nojd med hur lite/mycket jag pratade, framforallt med riktiga britter som inte har tyska/hollandska/spanska varianter pa allt de sager. Sedan jag kom hit i Mars har jag inte gjort annat an pratat!
Och det ar toppen. Det jag betraktar som min svaghet ar de dar smaorden, smafraserna, som man oftast bara sager men inte skriver. Jag har last och skrivit mycket pa engelska, men skrivspraket later ju faktiskt knasigt korrekt nar man talar... Till skillnad mot nar jag pratade med mina tillika utlandska kompisar forra sejouren sa kanner jag att jag nu faktiskt har ett talsprak ocksa. Med grammatiska knasigheter och allt. Dessutom borjar min amerikanska bli kraftigt uppblandad med engelska/skotska/Glaswegian, vilket i och for sig gor att jag later varre an nagonsin, men med en ny twist. Eftersom jag fortfarande garna kor med amerikanska "r" sa hander det att jag ibland har ett slags Glasgow-aktig melodi, med brittiska fraser och amerikanska "r" - vips sa tror folk att jag kommer fran Irland!
Fast det kanns som att jag kommer fran hela varlden. Det vanligaste ar att jag tydligen later kanadensisk eller amerikansk. Ar jag riktigt trott och distra tappar jag melodin och da har jag hort forslag pa att jag later bade Sydafrikansk och Hollandsk. Antar att det ar svenskan som tittar fram. Fast sedan jag borjat fa en marklig variant av Glaswegisk(?) melodi sa later jag sa mixad att fyra pers runt ett bord ger fyra olika forslag.
Jag antar att om nagra ar kommer det har losa sig, det ocksa.
17 October 2005
Tyst, jag tanker!
Nu har tiden kommit... nu ska det ageras i lagenhetsfragan. I November maste jag meddela min hyresvard och min andrahandshyresgast ifall jag ska saga upp lagenheten eller flytta tillbaka till den.
Jag har inte en tanke pa att flytta tillbaka redan i Mars. Men jag vill inte ge upp lyan heller. Den har varit min i 9 ar, min lagenhet... Jag har forvisso fortfarande inte tapetserat om, trots att jag hatat fargen (farg???) anda sedan jag flyttade in. For 9 ar sedan. Men det ar min lagenhet, det var min forsta lagenhet, och nu har vi vaxt ihop. Jag gillar den!
Och den ligger i Stockholm. Det ar ursvart att fa lagenhet dar. Och det ar mitt sakerhetsnat. Om saker inte fungerar har sa har jag alltid min lagenhet i Sollentuna.
Men jag har inte en tanke pa att flytta tillbaka i Mars. Jag har ju redan borjat gora planer for nasta sommar har! Jag har spanat in vilka omraden jag vill skaffa/hyra lagenhet i nar jag fatt ett fast jobb, jag drommer om en liten bil som jag kan aka till avlagsna berg med, jag har t.o.m spanat in omraden som verkar trevliga for barn... Jag har inga barn.
Sa vad ar egentligen problemet, varfor dessa vandor och somnlosa natter?
Darfor att det ar laskigt att klippa navelstrangen! Det ar laskigt att kapa sakerhetslinan, ta chansen och forlika sig med tanken att plattformen man just nu vinglar lite pa fran och med nu ar den fasta mark man har under fotterna.
Jag kan inte saga att jag tanker stanna har resten av livet, men det enda som skulle fa mig att atervanda till Sverige, som det kanns idag, ar dromjobbet. Det far jag inte forran jag har examen, vilket det ar minst ett ar kvar till for det gar inte fort med uppsatsen medan man forsoker etablera sig pa ett nytt stalle. I praktiken innebar det att jag kan atervanda for att sitta ting inom "ett par ar", nagot jag inte kommer att fa gora i narheten av Stockholm i vilket fall.
Och nagra ar + 2 ar = sa lange skulle jag aldrig fa hyra ut i andra hand. Alltsa. Vad ar problemet? Hur jag an tanker pekar allt i samma riktning, det finns egentligen bara ett svar. Och hur farligt kan det vara att ge sig in i andrahandsdjungeln om jag valjer att flytta tillbaka en dag? Tusentals manniskor har overlevt fore mig. Dessutom har jag familj och vanner som redan erbjudit en soffa om det skulle behovas. Jag behover nog inte oroa mig. Det skulle ju kannas oerhort fanigt om en sketen etta i Sollentuna skulle fa bestamma over mitt liv!
Det ar nog dags att slappa sargen nu.
Jag har inte en tanke pa att flytta tillbaka redan i Mars. Men jag vill inte ge upp lyan heller. Den har varit min i 9 ar, min lagenhet... Jag har forvisso fortfarande inte tapetserat om, trots att jag hatat fargen (farg???) anda sedan jag flyttade in. For 9 ar sedan. Men det ar min lagenhet, det var min forsta lagenhet, och nu har vi vaxt ihop. Jag gillar den!
Och den ligger i Stockholm. Det ar ursvart att fa lagenhet dar. Och det ar mitt sakerhetsnat. Om saker inte fungerar har sa har jag alltid min lagenhet i Sollentuna.
Men jag har inte en tanke pa att flytta tillbaka i Mars. Jag har ju redan borjat gora planer for nasta sommar har! Jag har spanat in vilka omraden jag vill skaffa/hyra lagenhet i nar jag fatt ett fast jobb, jag drommer om en liten bil som jag kan aka till avlagsna berg med, jag har t.o.m spanat in omraden som verkar trevliga for barn... Jag har inga barn.
Sa vad ar egentligen problemet, varfor dessa vandor och somnlosa natter?
Darfor att det ar laskigt att klippa navelstrangen! Det ar laskigt att kapa sakerhetslinan, ta chansen och forlika sig med tanken att plattformen man just nu vinglar lite pa fran och med nu ar den fasta mark man har under fotterna.
Jag kan inte saga att jag tanker stanna har resten av livet, men det enda som skulle fa mig att atervanda till Sverige, som det kanns idag, ar dromjobbet. Det far jag inte forran jag har examen, vilket det ar minst ett ar kvar till for det gar inte fort med uppsatsen medan man forsoker etablera sig pa ett nytt stalle. I praktiken innebar det att jag kan atervanda for att sitta ting inom "ett par ar", nagot jag inte kommer att fa gora i narheten av Stockholm i vilket fall.
Och nagra ar + 2 ar = sa lange skulle jag aldrig fa hyra ut i andra hand. Alltsa. Vad ar problemet? Hur jag an tanker pekar allt i samma riktning, det finns egentligen bara ett svar. Och hur farligt kan det vara att ge sig in i andrahandsdjungeln om jag valjer att flytta tillbaka en dag? Tusentals manniskor har overlevt fore mig. Dessutom har jag familj och vanner som redan erbjudit en soffa om det skulle behovas. Jag behover nog inte oroa mig. Det skulle ju kannas oerhort fanigt om en sketen etta i Sollentuna skulle fa bestamma over mitt liv!
Det ar nog dags att slappa sargen nu.
GULDVITTRING
JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA
och de har inte fattat an i Goteborg att Djurgarden vunnit GULD i detta lage!!!
Bajen - IFK 3-2!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Uppdatering: Det ar inte sant hur sen webbmanniskan ar... Men nu ar saken biff i alla fall. Hoppas nu att vi vinner nasta vecka, jag vill inte att vi ska ha vunnit med Brajens 'hjalp'...
och de har inte fattat an i Goteborg att Djurgarden vunnit GULD i detta lage!!!
Bajen - IFK 3-2!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Uppdatering: Det ar inte sant hur sen webbmanniskan ar... Men nu ar saken biff i alla fall. Hoppas nu att vi vinner nasta vecka, jag vill inte att vi ska ha vunnit med Brajens 'hjalp'...
Lagg aldrig alla agg i samma korg...
Hm, vid narmare eftertanke, det ar tur att man kor med bade webbradio och Aftonbladet... Pa AB fick vi veta att Bajen kvitterat till 2-2 for flera minuter sedan, men killen pa webbradion ar helt ovetandes.
Tack Gode Gud for...
Webbradio!!! Har hade jag sett fram emot Aftonbladets "mal for mal"-service, och sa kan jag lyssna pa matchen live! Jag kan inte nog uttrycka min gladje over detta tekniska under. Nu sitter jag med stapals och... det kanns nastan annu mer nervost nar jag kan lyssna pa vad som hander ocksa! Kom igen nu Djurgarden, nu tar vi det!
FULL FART FRAMAT!!!
FULL FART FRAMAT!!!
16 October 2005
Pa onsdag ska vi se...
Nu har jag raderat ena kontot, men jag gillar det namnet battre, sa pa onsdag ska vi se om vi kan byta adress pa den har bloggen. Det ar ingen stor andring, vi ska bara ta bort "swe" sa det blir carinas-court.blogspot.com. Jag varnar idag, for funkar det sa kommer den har adressen forsvinna pa onsdag och den nya adressen borja galla.
Innan dess kanske det finns nagon Blogger-anvandare som kan upplysa om ifall operationen riskerar att radera hela bloggen om bytet inte funkar?!
Innan dess kanske det finns nagon Blogger-anvandare som kan upplysa om ifall operationen riskerar att radera hela bloggen om bytet inte funkar?!
15 October 2005
Vykort fran minisemestern
Hej,
Hur mar du? Jag mar bra. Jag har precis kommit hem ifran en langresa. Jag har halsat pa mig sjalv pa alla stallen jag har bott pa. Det var kul.
Forst akte jag till ett suddigt hus i Rundvik, det lilla Vasterbottniska samhalle jag bodde i nar jag var liten. Det ar ett pyttesamhalle, men viadukten over E4:an var latt att kanna igen och markligt nog kande jag igen viken ocksa! Sedan akte jag till en suddig by i Vastmanland. Jag kunde inte riktigt se var jag bodde, men jag sag vagkorsningen i byn. Ja, det var val hela byn det, egentligen.
Sedan akte jag till ett suddigt hus i Sala innan jag tog en langflight over till Potomac, en forort till Washington DC. Huset lag lite langre ifran sjalva centrum an vad jag mindes, men fotot var sa klart att jag nastan kunde peka ut fonstret till mitt rum!
Sedan akte jag till Sollentuna och spanade in min lagenhet. Huset stod kvar och man kunde till och med rakna balkongerna pa det! Nar jag anda var i krokarna sa halsade jag pa alla i min familj och mina vanner ocksa.
Jag forsokte hitta en kompis som bor i Skane, men jag maste nog be om en mer exakt vagbeskrivning...
Sa da akte jag hem igen, fast jag holl inte pa att hitta forst for Glasgow ar suddigare an den lilla byn i Vastmanland! Markligt. Jag hittade Celtic Park i alla fall. Dasa, nastan hemma.
Nasta gang ska jag nog aka pa sightseeing i Europa, eller gora den dar jorden-runt-resan jag alltid velat gora.
Goggle Earth ar den basta leksak flatmaten nagonsin har laddat ner!
Puss och kram,
Carina
Hur mar du? Jag mar bra. Jag har precis kommit hem ifran en langresa. Jag har halsat pa mig sjalv pa alla stallen jag har bott pa. Det var kul.
Forst akte jag till ett suddigt hus i Rundvik, det lilla Vasterbottniska samhalle jag bodde i nar jag var liten. Det ar ett pyttesamhalle, men viadukten over E4:an var latt att kanna igen och markligt nog kande jag igen viken ocksa! Sedan akte jag till en suddig by i Vastmanland. Jag kunde inte riktigt se var jag bodde, men jag sag vagkorsningen i byn. Ja, det var val hela byn det, egentligen.
Sedan akte jag till ett suddigt hus i Sala innan jag tog en langflight over till Potomac, en forort till Washington DC. Huset lag lite langre ifran sjalva centrum an vad jag mindes, men fotot var sa klart att jag nastan kunde peka ut fonstret till mitt rum!
Sedan akte jag till Sollentuna och spanade in min lagenhet. Huset stod kvar och man kunde till och med rakna balkongerna pa det! Nar jag anda var i krokarna sa halsade jag pa alla i min familj och mina vanner ocksa.
Jag forsokte hitta en kompis som bor i Skane, men jag maste nog be om en mer exakt vagbeskrivning...
Sa da akte jag hem igen, fast jag holl inte pa att hitta forst for Glasgow ar suddigare an den lilla byn i Vastmanland! Markligt. Jag hittade Celtic Park i alla fall. Dasa, nastan hemma.
Nasta gang ska jag nog aka pa sightseeing i Europa, eller gora den dar jorden-runt-resan jag alltid velat gora.
Goggle Earth ar den basta leksak flatmaten nagonsin har laddat ner!
Puss och kram,
Carina
14 October 2005
Fredagsfyran om godhet
Vad hinner jag blogga om pa 5 minuter? En fredagsfyra!
Tema: Fredshjältar
1. Vilken historisk person har gjort mest gott för världen?
Hm... Det var ju faktiskt inte han sjalv som skapade organisationen/organisationerna som promotar honom och hans uttalanden/garningar - men som gick vilse nagonstans vid ordet 'kollekt' och dessutom drog hans namn i smutsen genom att tvinga folk att signa for klubben.
Som jag uppfattat det sa ingjot han hopp hos ett fortryckt folk och gav fattiga ett manniskovarde och han har fortsatt att inspirera folk och ingjutit mod, stod och hopp hos manga manniskor - aven 2000 ar efter sin dod. Sa, trots att jag personligen tycker att karln led av storhetsvansinne sa sager jag nog Jesus.
Och da borde jag i samma andetag saga Mohammed, Abraham, Buddha (levde han forresten?) och... ja, ja, ni forstar vad jag menar, hoppas jag.
2. Skänker du pengar till välgörenhet/hjälporganisationer?
Ja. Lite har, lite dar och sa stodjer jag pa andra satt nar tillfalle dyker upp.
3. Är du aktiv i någon hjälporganisation?
Jag ar aktiv i Amnestys "Urgent Action". 1-3 ganger i manaden skickar jag ett kort eller skriver ett brev (oftast efter mall) till nagot pucko som behandlar folk som skit. Jag har sjalv traffat manniskor som blivit frislappta/fatt rattegang pa det sattet sa det maste ju funka. Funkar det bara ibland sa ar jag nojd.
4. Vilket är det mest “onda” i världen (det sämsta för alla levande varelser och naturen)?
Oforstaelse.
Tema: Fredshjältar
1. Vilken historisk person har gjort mest gott för världen?
Hm... Det var ju faktiskt inte han sjalv som skapade organisationen/organisationerna som promotar honom och hans uttalanden/garningar - men som gick vilse nagonstans vid ordet 'kollekt' och dessutom drog hans namn i smutsen genom att tvinga folk att signa for klubben.
Som jag uppfattat det sa ingjot han hopp hos ett fortryckt folk och gav fattiga ett manniskovarde och han har fortsatt att inspirera folk och ingjutit mod, stod och hopp hos manga manniskor - aven 2000 ar efter sin dod. Sa, trots att jag personligen tycker att karln led av storhetsvansinne sa sager jag nog Jesus.
Och da borde jag i samma andetag saga Mohammed, Abraham, Buddha (levde han forresten?) och... ja, ja, ni forstar vad jag menar, hoppas jag.
2. Skänker du pengar till välgörenhet/hjälporganisationer?
Ja. Lite har, lite dar och sa stodjer jag pa andra satt nar tillfalle dyker upp.
3. Är du aktiv i någon hjälporganisation?
Jag ar aktiv i Amnestys "Urgent Action". 1-3 ganger i manaden skickar jag ett kort eller skriver ett brev (oftast efter mall) till nagot pucko som behandlar folk som skit. Jag har sjalv traffat manniskor som blivit frislappta/fatt rattegang pa det sattet sa det maste ju funka. Funkar det bara ibland sa ar jag nojd.
4. Vilket är det mest “onda” i världen (det sämsta för alla levande varelser och naturen)?
Oforstaelse.
12 October 2005
Regn hos mig
Pa radion imorse:
"Idag blir det regn, det regnar imorgon - och troligen resten av aret."
Bra med arliga vadermanniskor. Regnperioden har definitivt borjat nu, men det gor inget for jag har varlden basta jacka!
Engelsmannen trodde inte att jag kunde hitta en jacka motsvarandes mina krav for under £150, men jag visste att det skulle ga. Jag ar inte nojd med fargen (gron) men min vindtata, vattentata, "breathable" jacka med dubbla blixtlas sa man kan satta in fleecejacka och ha den aret om, vindtata luva och dragsko i midjan kostade £50. Voila!
Och i lordags klarade den eldprovet. Jag gick och handlade i varma affarer, ute blaste det bitvis hart, solen sken, det kom korta skyfall och dessutom hagel! Jackan stod pall.
Sa det far regna hur lange det vill.
"Idag blir det regn, det regnar imorgon - och troligen resten av aret."
Bra med arliga vadermanniskor. Regnperioden har definitivt borjat nu, men det gor inget for jag har varlden basta jacka!
Engelsmannen trodde inte att jag kunde hitta en jacka motsvarandes mina krav for under £150, men jag visste att det skulle ga. Jag ar inte nojd med fargen (gron) men min vindtata, vattentata, "breathable" jacka med dubbla blixtlas sa man kan satta in fleecejacka och ha den aret om, vindtata luva och dragsko i midjan kostade £50. Voila!
Och i lordags klarade den eldprovet. Jag gick och handlade i varma affarer, ute blaste det bitvis hart, solen sken, det kom korta skyfall och dessutom hagel! Jackan stod pall.
Sa det far regna hur lange det vill.
10 October 2005
Valgorenhet borjar definitivt inte hemma
I fredags var det "Jeans 4 genes" pa jobbet. Fyndigt sa det forslar. Om man boter/skanker £2 till genforskningen sa far man ga till jobbet i jeans. Forvanansvart manga gjorde detta, jag skulle tippa pa runt 80%, inklusive "aldre, manliga chefer" som annars verkar vara fodda i mork kostym och slips. Fast vi fick tyvarr aldrig nagot svar pa vilket slags genforskning pengarna gick till; jag menar, man vill ju veta om man stoder kampen mot sjukdomar eller annu ett bisarrt Dolly-experiment.
Men vi behovde inte oroa oss, jag och mina tre PPFM-brev-kundtjanst-kollegor. Det visade sig namligen med all onskvard tydlighet att vi inte tillhorde foretaget. Pa riktigt.
Folk gick runt med sma bossor och samlade in bidragen fran jeansbararna. Lustigt nog glomdes just varan skrivbords-o bort. Lite senare gick folk runt med brickor med bakverk, vilket de tydligen bjod alla pa, oavsett om man bar jeans eller inte. Fast oss glomde de bort. Vi fick det som var over, innan de fyllde pa faten for en andra vanda; en torr scone och en syltmunk - att dela pa fyra pers. (Av ren stolthet rorde vi inte fatet.) Lotterna man gick runt och salde passerade oss ocksa, likasa nagra slags klistermarken alla struttade runt med efter lunch. Det var lite festligare, lite gladare, pa kontoret i fredags. Forutom pa var o, som aldrig kants mer isolerad.
Det ar inte direkt sa att vi langtade ihjal oss efter att bli av med £2, fa en brownie och kopa en lott. Det ar gesten som irriterade mig sa jag holl pa att spricka. Visst, vi ar inhyrd personal, men for det forsta skots nastan hela foretaget av inhyrd personal (ni ska se koerna till inskrivningen pa morgnarna...) och for det andra sitter vi alla i samma oppna kontorslandskap. Att da hoppa over 4 pers bland sakert 100, det kanns oerhort fjuttigt.
Javla banksprattar, jag visste att jag hade ratt i mina fordommar om den branschen.
Men vi behovde inte oroa oss, jag och mina tre PPFM-brev-kundtjanst-kollegor. Det visade sig namligen med all onskvard tydlighet att vi inte tillhorde foretaget. Pa riktigt.
Folk gick runt med sma bossor och samlade in bidragen fran jeansbararna. Lustigt nog glomdes just varan skrivbords-o bort. Lite senare gick folk runt med brickor med bakverk, vilket de tydligen bjod alla pa, oavsett om man bar jeans eller inte. Fast oss glomde de bort. Vi fick det som var over, innan de fyllde pa faten for en andra vanda; en torr scone och en syltmunk - att dela pa fyra pers. (Av ren stolthet rorde vi inte fatet.) Lotterna man gick runt och salde passerade oss ocksa, likasa nagra slags klistermarken alla struttade runt med efter lunch. Det var lite festligare, lite gladare, pa kontoret i fredags. Forutom pa var o, som aldrig kants mer isolerad.
Det ar inte direkt sa att vi langtade ihjal oss efter att bli av med £2, fa en brownie och kopa en lott. Det ar gesten som irriterade mig sa jag holl pa att spricka. Visst, vi ar inhyrd personal, men for det forsta skots nastan hela foretaget av inhyrd personal (ni ska se koerna till inskrivningen pa morgnarna...) och for det andra sitter vi alla i samma oppna kontorslandskap. Att da hoppa over 4 pers bland sakert 100, det kanns oerhort fjuttigt.
Javla banksprattar, jag visste att jag hade ratt i mina fordommar om den branschen.
9 October 2005
En javla utlanning. Moi?
Jag anser att ordet "rasism" missbrukas alldeles for ofta. Jag anser inte att kalla nagon for "svartskalle" eller "javla utlanning" ar rasistiskt. Det ar ohyfsat, fanigt, plumpt och tyder pa brist pa bade argument och fantasi, men det ar inte rasistiskt. Enligt min mening racker det inte med att man gor en atskillnad och pekar pa visst attribut eller egenskap for att agera "rasistiskt". Det maste det ligga ett element av vardering, troligen nedvardering aven om det inte ar ett maste, i atskillnaden eller utpekandet man gor.
Jag fick anledning att fundera over detta i torsdags medan mina kollegor upprordes i timmar over ett "rasistiskt samtal" jag tog emot pa jobbet. Gubben var inte nojd med mina forklaringar pa varfor fonden inte betalat ut nagon arlig bonus pa ett par ar och noterade till sist att jag inte hade Engelsk dialekt. Nar han fick veta att jag var ifran Sverige borjade han orera om "vad gor du har, komma och tala om for mig hur var marknad fungerar". Jag sa att det var mitt jobb och da upprepade han samma sak igen, fast med andra ord. Han var uppenbarligen stord over att jag kommit hit och nu forsokte ge honom svar pa hur forhallandena var i hans land.
Han menade att jag inte visste vad jag talade om och kravde till slut att fa tala med nagon som gjorde det. Jag medger att jag tystnade i nagra sekunder, mest for att jag inte forstod vem sjutton han kunde tankas vilja prata med eftersom vi alla sitter med samma information - och jag rakar vara den som faktiskt fattat nagot av vad vart informationsmaterial sager och inte bara sitter och rapar citat. Han borjade da upprepa vad han sagt, pa ett overdrivet langsamt och tydligt satt eftersom jag ju "uppenbarligen har svarigheter med spraket".
Till slut sa jag att vi alla har samma information, "men om du foredrar att fa informationen pa skotska sa antar jag att jag kan koppla dig till en av mina kollegor". Mannen tystnade. Sedan ville han prata med "the man" som placerade hans pengar i fonden och det tog en evighet att forklara att det inte finns nagon sadan man, att det ar en hel kommitte som gor detta. Det tog tid enbart for att han utgick ifran att jag inte forstod vad han menade sa han "var tvungen" att fortydliga sig sjalv hela tiden.
Slutligen gick han med pa att fa adressen till kommitten (fast det tog ju ett par minuter att overtyga honom om att de inte gar att nas per telefon, om igen upprepade han sig sjalv for att han fatt for sig att jag inte kan spraket - nagot han ju inte hakade upp sig pa innan han fick veta att jag inte var engelsk). Och da kom det fina i kraksangen - gubbfan kunde ju inte engelska sjalv! En del av adressen var av typen ABCD/EFG. Jag sa:
"a, b, c, d, forward slash, e..."
(snorkig ton) "Forward slash, what's that?"
"Slash." sa jag.
"There's no such thing. What's that?"
Jag lovar, jag gjorde mitt yttersta for att lata lugn och professionell nar jag forklarade:
"It's a line tilting slightly to the right."
Ja, pa nagot satt maste jag ju forklara /.
Den upprorda gubben var naturligtvis en dryg skitstovel och min chef, som kopplade in sig pa samtalet redan vid "it's my job, sir", motstod tydligen flera impulser att bryta in och lasa lusen av honom. Kontoret var som sagt upprorda i flera timmar, men jag maste saga att jag inte blev markbart berord. Gubben kom inte ens upp i halften av vad jag ar van att mota pa fotbollslaktarna som publikvard!
Dessutom har jag viss svarighet att ta upprorda engelska herrar pa allvar. (Skottar och Irlandare ar en annan femma, de kan frasa ifran...) Det ar nagot med deras dialekt i kombination med formagan att behalla lugn och "manners" medan de ber en att dra at helvete. Ni som sett dokuserien om EasyJet vet vad jag menar. "Frankly, my dear, please shuffle yourself into a donkey's arse, sir." Hur kan man ta nagot sadant pa allvar! De ar sa sota...
Och fragan ar om inte den infantiliseringen av ett helt folkslag ar lite rasistisk...
Jag fick anledning att fundera over detta i torsdags medan mina kollegor upprordes i timmar over ett "rasistiskt samtal" jag tog emot pa jobbet. Gubben var inte nojd med mina forklaringar pa varfor fonden inte betalat ut nagon arlig bonus pa ett par ar och noterade till sist att jag inte hade Engelsk dialekt. Nar han fick veta att jag var ifran Sverige borjade han orera om "vad gor du har, komma och tala om for mig hur var marknad fungerar". Jag sa att det var mitt jobb och da upprepade han samma sak igen, fast med andra ord. Han var uppenbarligen stord over att jag kommit hit och nu forsokte ge honom svar pa hur forhallandena var i hans land.
Han menade att jag inte visste vad jag talade om och kravde till slut att fa tala med nagon som gjorde det. Jag medger att jag tystnade i nagra sekunder, mest for att jag inte forstod vem sjutton han kunde tankas vilja prata med eftersom vi alla sitter med samma information - och jag rakar vara den som faktiskt fattat nagot av vad vart informationsmaterial sager och inte bara sitter och rapar citat. Han borjade da upprepa vad han sagt, pa ett overdrivet langsamt och tydligt satt eftersom jag ju "uppenbarligen har svarigheter med spraket".
Till slut sa jag att vi alla har samma information, "men om du foredrar att fa informationen pa skotska sa antar jag att jag kan koppla dig till en av mina kollegor". Mannen tystnade. Sedan ville han prata med "the man" som placerade hans pengar i fonden och det tog en evighet att forklara att det inte finns nagon sadan man, att det ar en hel kommitte som gor detta. Det tog tid enbart for att han utgick ifran att jag inte forstod vad han menade sa han "var tvungen" att fortydliga sig sjalv hela tiden.
Slutligen gick han med pa att fa adressen till kommitten (fast det tog ju ett par minuter att overtyga honom om att de inte gar att nas per telefon, om igen upprepade han sig sjalv for att han fatt for sig att jag inte kan spraket - nagot han ju inte hakade upp sig pa innan han fick veta att jag inte var engelsk). Och da kom det fina i kraksangen - gubbfan kunde ju inte engelska sjalv! En del av adressen var av typen ABCD/EFG. Jag sa:
"a, b, c, d, forward slash, e..."
(snorkig ton) "Forward slash, what's that?"
"Slash." sa jag.
"There's no such thing. What's that?"
Jag lovar, jag gjorde mitt yttersta for att lata lugn och professionell nar jag forklarade:
"It's a line tilting slightly to the right."
Ja, pa nagot satt maste jag ju forklara /.
Den upprorda gubben var naturligtvis en dryg skitstovel och min chef, som kopplade in sig pa samtalet redan vid "it's my job, sir", motstod tydligen flera impulser att bryta in och lasa lusen av honom. Kontoret var som sagt upprorda i flera timmar, men jag maste saga att jag inte blev markbart berord. Gubben kom inte ens upp i halften av vad jag ar van att mota pa fotbollslaktarna som publikvard!
Dessutom har jag viss svarighet att ta upprorda engelska herrar pa allvar. (Skottar och Irlandare ar en annan femma, de kan frasa ifran...) Det ar nagot med deras dialekt i kombination med formagan att behalla lugn och "manners" medan de ber en att dra at helvete. Ni som sett dokuserien om EasyJet vet vad jag menar. "Frankly, my dear, please shuffle yourself into a donkey's arse, sir." Hur kan man ta nagot sadant pa allvar! De ar sa sota...
Och fragan ar om inte den infantiliseringen av ett helt folkslag ar lite rasistisk...
Jag lever - i Dumbarton Castle
Har har man nu antligen fatt ett liv och da hor genast vannerna av sig: "Vad har hant, ar du dod, du har inte bloggat pa en vecka!"
Nej, jag har jobbat, kvallarna har forsvunnit guvetvar och de sista dagarna har jag faktiskt varit med en kompis faktiskt. Japp, en tjej pa jobbet och jag har bondat sapass att vi tillbringat ett par kvallar ihop. Det var inte igar det. Kanske later urlojligt, men det kandes som om jag var "normal" igen nar vi gick runt och shoppade (las kollade och provade men inte kopte nagot), tog en ol och pladdrade om karleksproblem och frukostflingor. Det kandes jatteskont. Jag ar en social varelse igen!
Men forra helgen var jag inte social, fast jag fick mycket frisk luft, motion och en dos skotsk historia! Vadret var kanon sa jag akte buss en timme genom fororterna till Dumbarton Castle. Trots namnet sa ar det inget slott utan ett fort. Det ursprungliga slottet forsvann for arhundranden sedan och sedan dess har det varit militarfastning, bl a holl engelsmannen en trupp dar under Jakobitupproren och det fungerade som nat slags magasin t.o.m. under andra varldskriget.
Trots brist pa byggnader sa var det oerhort intressant att knalla uppfor alla de dar trapporna (tydligen gar man uppfor over 500 trappsteg totalt) och lasa informationsskyltarna langs vagen. Slottet/fortet syns vida omkring eftersom det ligger pa en vulkankulla som sticker upp ur ett ratt platt landskap. Det ar omgivet av vatten pa tre sidor och p.g.a. sitt strategiska lage har det fungerat som slott hur lange som helst. Det finns arkeologiska fynd som tyder pa att det var i bruk redan under romartiden, och innan Skottland ens var Skottland sa bodde en kung dar; Kungen av Britannia, som sydvastra delen av Skottland och norra England hette pa den tiden.
Vikingar fran Norge kom och tog over kullen. Snubben som senare forradde och tillfangatog William Wallace bodde dar och Wallace holls fangen dar tills engelsmannen tog honom till London. Mary Queen of Scot gomdes dar nar hon var bebis i vantan pa baten som forslade henne till Frankrike. Som jag sa, under jakobittiden holl engelsmannen trupper dar och senare byggdes ett fangelse for fransman, vilket fortfarande star kvar idag. Kullen har varit med om en hel del!
Dessutom, kullen har tva toppar och nar man star dar uppe och har tur med vadret (villet jag hade) sa kan man se bade Ben Lomond och bergen vid Loch Lomond och hela vagen tillbaka till Glasgow. Trots hard blast satte jag mig ner och njot i sakert en halvtimme.
Slottet kostar£3 att besoka och man kan kopa en guidebok for £1.75. Vet inte varfor jag slog till med den, men gubben var mysig och biljetten billig sa jag tror att jag tyckte det verkade snalt att inte bidra med lite till...
Nej, jag har jobbat, kvallarna har forsvunnit guvetvar och de sista dagarna har jag faktiskt varit med en kompis faktiskt. Japp, en tjej pa jobbet och jag har bondat sapass att vi tillbringat ett par kvallar ihop. Det var inte igar det. Kanske later urlojligt, men det kandes som om jag var "normal" igen nar vi gick runt och shoppade (las kollade och provade men inte kopte nagot), tog en ol och pladdrade om karleksproblem och frukostflingor. Det kandes jatteskont. Jag ar en social varelse igen!
Men forra helgen var jag inte social, fast jag fick mycket frisk luft, motion och en dos skotsk historia! Vadret var kanon sa jag akte buss en timme genom fororterna till Dumbarton Castle. Trots namnet sa ar det inget slott utan ett fort. Det ursprungliga slottet forsvann for arhundranden sedan och sedan dess har det varit militarfastning, bl a holl engelsmannen en trupp dar under Jakobitupproren och det fungerade som nat slags magasin t.o.m. under andra varldskriget.
Trots brist pa byggnader sa var det oerhort intressant att knalla uppfor alla de dar trapporna (tydligen gar man uppfor over 500 trappsteg totalt) och lasa informationsskyltarna langs vagen. Slottet/fortet syns vida omkring eftersom det ligger pa en vulkankulla som sticker upp ur ett ratt platt landskap. Det ar omgivet av vatten pa tre sidor och p.g.a. sitt strategiska lage har det fungerat som slott hur lange som helst. Det finns arkeologiska fynd som tyder pa att det var i bruk redan under romartiden, och innan Skottland ens var Skottland sa bodde en kung dar; Kungen av Britannia, som sydvastra delen av Skottland och norra England hette pa den tiden.
Vikingar fran Norge kom och tog over kullen. Snubben som senare forradde och tillfangatog William Wallace bodde dar och Wallace holls fangen dar tills engelsmannen tog honom till London. Mary Queen of Scot gomdes dar nar hon var bebis i vantan pa baten som forslade henne till Frankrike. Som jag sa, under jakobittiden holl engelsmannen trupper dar och senare byggdes ett fangelse for fransman, vilket fortfarande star kvar idag. Kullen har varit med om en hel del!
Dessutom, kullen har tva toppar och nar man star dar uppe och har tur med vadret (villet jag hade) sa kan man se bade Ben Lomond och bergen vid Loch Lomond och hela vagen tillbaka till Glasgow. Trots hard blast satte jag mig ner och njot i sakert en halvtimme.
Slottet kostar£3 att besoka och man kan kopa en guidebok for £1.75. Vet inte varfor jag slog till med den, men gubben var mysig och biljetten billig sa jag tror att jag tyckte det verkade snalt att inte bidra med lite till...
7 October 2005
Fredagsfyran om internet
Tema: Internet
1. Vilken sajt besöker du oftast?
Eh... dott lopp mellan Aftonbladet, BBC och min egen blogg (dar har jag alla viktiga lankar!) tror jag.
2. Vilken är den bästa sajten?
Vad tror du? ;-)
3. Chattar du och i så fall var?
Jag chattar som fan, IRL. Har inte tid med det pa datorn langre, vi ar flera som delar...
4. Är du med i någon community?
Eh... njae, va e d? Ar med i nan blogring i UK, nan tjejblogring, fast jag vet inte ens om jag fortfarande ar med for jag tror inte att jag kunde lagga till en lank jag var tvungen att ha, fast jag har inte orkat kolla. Later inte som att jag prioriterar detta, va...
1. Vilken sajt besöker du oftast?
Eh... dott lopp mellan Aftonbladet, BBC och min egen blogg (dar har jag alla viktiga lankar!) tror jag.
2. Vilken är den bästa sajten?
Vad tror du? ;-)
3. Chattar du och i så fall var?
Jag chattar som fan, IRL. Har inte tid med det pa datorn langre, vi ar flera som delar...
4. Är du med i någon community?
Eh... njae, va e d? Ar med i nan blogring i UK, nan tjejblogring, fast jag vet inte ens om jag fortfarande ar med for jag tror inte att jag kunde lagga till en lank jag var tvungen att ha, fast jag har inte orkat kolla. Later inte som att jag prioriterar detta, va...
1 October 2005
Det borjar bli kallt nu
I Sverige vid den har tiden pa aret brukar diskussionerna ga ungefar sa har:
"Igar tog jag pa mig tjocktrojan for forsta gangen, det borjar bli kyligt nu."
"Ja, jag har en jattebra fleecetroja som jag brukar ha, den far jag nog leta fram nu."
"Man far nog borja kla pa sig nu nar man ska ga ut."
I Skottland vid den har tiden pa aret gar diskussionerna ungefar sa har:
"Igar sov jag i tjocktrojan for forsta gangen, det borjar bli kyligt nu."
"Ja, jag har en jattebra fleecetroja som jag brukar ha, den far jag nog leta fram nu."
"Man far nog borja kla pa sig nu nar man ska ga och lagga sig."
Jag log nar ovanstaende samtal utspelade sig pa jobbet igar, men jag sa inget. Jag ville inte lata som en san dar "hemma-pa-var-gata-i-staaan"-utlanning. Men det ar lustigt hur kylan kommer pa olika stallen i olika lander.
Samtalet gick vidare:
"Vi har borjat sla pa elementet pa kvallarna nu."
"Vi har det pa pa morgonen."
"Min pojkvan vill att vi har det pa under natten."
Alla andra tjejer:
"Varfor det???"
"Det behovs ju inte, da sover man ju. Sag at honom att ta pa en extra troja."
Om igen, jag sa inget. Det ar nog bast om pojkvannen inte vet att det finns lander dar elementet ar pa 24 timmar om dygnet under vinterhalvaret... Pa tal om det maste jag ta ett snack med Scott. Jag tror inte att elementet i mitt rum fungerar och snart ar det dags att satta pa det ett par timmar nar man kommer hem fran jobbet. Innan man hoppar i traningsbyxorna och fleecetrojan och gar och lagger sig.
"Igar tog jag pa mig tjocktrojan for forsta gangen, det borjar bli kyligt nu."
"Ja, jag har en jattebra fleecetroja som jag brukar ha, den far jag nog leta fram nu."
"Man far nog borja kla pa sig nu nar man ska ga ut."
I Skottland vid den har tiden pa aret gar diskussionerna ungefar sa har:
"Igar sov jag i tjocktrojan for forsta gangen, det borjar bli kyligt nu."
"Ja, jag har en jattebra fleecetroja som jag brukar ha, den far jag nog leta fram nu."
"Man far nog borja kla pa sig nu nar man ska ga och lagga sig."
Jag log nar ovanstaende samtal utspelade sig pa jobbet igar, men jag sa inget. Jag ville inte lata som en san dar "hemma-pa-var-gata-i-staaan"-utlanning. Men det ar lustigt hur kylan kommer pa olika stallen i olika lander.
Samtalet gick vidare:
"Vi har borjat sla pa elementet pa kvallarna nu."
"Vi har det pa pa morgonen."
"Min pojkvan vill att vi har det pa under natten."
Alla andra tjejer:
"Varfor det???"
"Det behovs ju inte, da sover man ju. Sag at honom att ta pa en extra troja."
Om igen, jag sa inget. Det ar nog bast om pojkvannen inte vet att det finns lander dar elementet ar pa 24 timmar om dygnet under vinterhalvaret... Pa tal om det maste jag ta ett snack med Scott. Jag tror inte att elementet i mitt rum fungerar och snart ar det dags att satta pa det ett par timmar nar man kommer hem fran jobbet. Innan man hoppar i traningsbyxorna och fleecetrojan och gar och lagger sig.
Ett inrutat samhalle
Nagon gang laste jag att ett staket kan anvandas pa tva satt; antingen stanger man nagot ute, eller sa stanger man nagot inne. Har i Storbritannien utnyttjar man staketen maximalt och jag har borjat undra vilken filosofi som egentligen ligger bakom.
Lekparker har ofta hoga staket med en eller tva markerade ingangar - aven om de ligger i en lugn miljo (inne i en park, i ett bostadskvarter) langt ifran trafikerade vagar.
Ser man en skog i Skottland sa har den staket runt sig. Enligt uppgift ar det for att halla radjuren borta och med tanke pa att man nu forsoker aterplantera skog som under arhundranden avverkats och skapat ett mycket kargt landskap sa forstar jag det, till viss del. Men nar traden ar fullvuxna hanger jag inte med langre, framforallt inte nar man sjalva tar dod pa traden genom att plantera dem tatt som ett... eh, plank.
Skolor, arbetsplatser, industriomraden, bostadsomraden, hoghus, radhus, parkeringsplatser, grona parker och till och med "wasteland", omraden som verkligen inte anvants till nagonting - alla har de hoga staket runt sig. Och garna med lite taggtrad pa toppen ocksa.
Varfor har man hoga staket med taggtrad runt ett markomrade som inte anvands till nagonting? For att stanga nagot inne eller for att stanga nagot ute? Vad kan rimligtvis vara ett hot mot ett odeomrade?
Fick jag bestamma skulle jag korta staketen runt lekplatserna till halften och runda till dem lite. Staketet runt lekplatsen pa andra sidan gatan ar gjort av 2 meter hoga jarnstanger som ar spetsade pa toppen. Ser ut som en rad spjut och for tankarna till Kumla anstalten snarare an till en lekplats. Och matte ingen unge fa for sig att klattra ut, eller in.
Ovriga staket skulle ses over och antingen tas bort (muren runt hoghusomradet forstar jag verkligen inte), halveras, byta utseende (bort med jarnstanger som ser ut som fangelsegaller) eller bytas ut mot hackar.
Sedan skulle jag byta ut Glasgows slogan "Scotland with style" mot "A more open Scotland". Det skulle passa battre ihop med manniskorna har.
Lekparker har ofta hoga staket med en eller tva markerade ingangar - aven om de ligger i en lugn miljo (inne i en park, i ett bostadskvarter) langt ifran trafikerade vagar.
Ser man en skog i Skottland sa har den staket runt sig. Enligt uppgift ar det for att halla radjuren borta och med tanke pa att man nu forsoker aterplantera skog som under arhundranden avverkats och skapat ett mycket kargt landskap sa forstar jag det, till viss del. Men nar traden ar fullvuxna hanger jag inte med langre, framforallt inte nar man sjalva tar dod pa traden genom att plantera dem tatt som ett... eh, plank.
Skolor, arbetsplatser, industriomraden, bostadsomraden, hoghus, radhus, parkeringsplatser, grona parker och till och med "wasteland", omraden som verkligen inte anvants till nagonting - alla har de hoga staket runt sig. Och garna med lite taggtrad pa toppen ocksa.
Varfor har man hoga staket med taggtrad runt ett markomrade som inte anvands till nagonting? For att stanga nagot inne eller for att stanga nagot ute? Vad kan rimligtvis vara ett hot mot ett odeomrade?
Fick jag bestamma skulle jag korta staketen runt lekplatserna till halften och runda till dem lite. Staketet runt lekplatsen pa andra sidan gatan ar gjort av 2 meter hoga jarnstanger som ar spetsade pa toppen. Ser ut som en rad spjut och for tankarna till Kumla anstalten snarare an till en lekplats. Och matte ingen unge fa for sig att klattra ut, eller in.
Ovriga staket skulle ses over och antingen tas bort (muren runt hoghusomradet forstar jag verkligen inte), halveras, byta utseende (bort med jarnstanger som ser ut som fangelsegaller) eller bytas ut mot hackar.
Sedan skulle jag byta ut Glasgows slogan "Scotland with style" mot "A more open Scotland". Det skulle passa battre ihop med manniskorna har.
Subscribe to:
Posts (Atom)
