Ingen lugn och ro på kollo-konferens

Vi hade personaldagar på jobbet förra veckan. Två dagar spenderade vi på Sånga Säby kurs- och konferensanläggning på Färingsö. Med ca åttio pers kan man väl säga att vi intog stället. Så pass att vi blev inkvarterade lite varstans på anläggningen.

Jag kikade in på deras hemsida kvällen före och såg hur skiftande rummen såg ut. I en del fick man morgonrock och panoramafönster ut mot Mälaren... Det var därför jag, hela vägen fram till receptionsdisken, mumlade "snälla låt mig bo i Mälarblick, snälla låt mig bo i Mälarblick". Men jag fick bo i Äpplet. Från lyx till kollo på tre sekunder!

De flesta av oss bodde på kollo. Några bodde i en urcharmig stuga - som var så lyhörd att kvinnan på övervåningen hörde när kvinnan på undervåningen drog upp dragkedjan i väskan! Men de flesta av oss bodde i Äpplet, Solrosen och Granen; slitna envåningslängor med minimala rum som för vissa påminde om LVM-hem, för andra om kollo. Sånga Säby nämner inte ens barackerna på deras hemsida.

Fast vi skulle ju bara sova där, och sova gjorde man gott. Tror dels det berodde på att jag hade fönstret öppet hela natten (rummet var varmt och så där långt ut på landet var det alldeles tyst även med fönstret öppet), dels sov vi i Hästenssängar. Nu förstår jag haussen kring dem! Sov som en prinsessa.

Stället låg fint vid Mälarens strand. Med röd-orange-gula lövträd i skogen och kanadagäss i viken så önskade jag att jag fick sitta på bryggan och bara andas in lugnet en dag. Fast det var inte så lugnt. Tyvärr. Vi var ju trots allt åttio pers som promenerade runt och småpratade. Så även om jag anade tystnaden bakom ljudkulissen så upplevde jag den inte.

Istället upplevde jag två dagars föreläsningar och gruppdiskussioner. Och en superkul uppdragsorientering. Det gick ut på att man i lag under två timmar skulle lösa ett antal praktiska uppgifter, plus att man via mobiltelefon fick gåtor, frågesport och uppdrag som också skulle lösas. Upplägget var sådant att lagen skulle tvingas prioritera, sätta rätt man på rätt plats, kanske tvingas avstå vissa saker och inse att man inte skulle hinna allt inom den angivna tiden. T ex sa de att det var 100 frågor/uppdrag i telefonen och att man inte ens om man passade på några skulle hinna allihop. Det hela gick så klart ut på att få så många poäng som möjligt.

Låt mig bara säga att mitt lag rockade galet fett! Vissa lag gjorde uppdragen tillsammans - vi tog oss an varsitt uppdrag och bad om hjälp först om vi körde fast. Själv sprang jag inte runt som en tok och jagade kottar, sifferkoder, virkade grytlappar eller byggde klossar. Jag tog hand om mobilen och gåtorna/frågorna - på heltid. Gav frågorna lite poäng (1-10) kunde jag kosta på mig att chansa ibland. Man fick minus om man svarade fel, men inte om man svarade "pass". Så frågor som gav 15-20 poäng chansade jag inte på. Även om det, till och med efter gruppkonferens, blev fel svar ibland. Fast det gjorde inte så mycket, för då tänkte jag att det ju bara är att köra vidare och att många rätta svar med få poäng ändå skulle väga upp några få fel svar med många poäng.

Mycket riktigt. Som jag sa, mitt lag rockade galet fett. Vi vann överlägset. Samtliga tio lag hade någorlunda samma poäng på de praktiska bitarna. Däremot drog vi iväg rekordlångt på mobilfrågorna. T ex så hann jag visst gå igenom alla 100 uppdrag - plus 23 till! Så vi vann med 717 mot tvåans 562 och treans 559 poäng.

Överlägset, eller vad! Som pris fick vi guldmedalj och en bok. YES! Tävlingsinriktad, jag? Nääää...

F ö vill jag nämna att jag tror att jag börjat tycka om svamp. Japp, så att... Det började med en svamprisotto hos en vän tidigare i höstas och på konferensen fick vi oxfilé med gula och bruna kantareller. Inte så dumt tillsammans med köttet faktiskt!

Sånga Säby låg nästan en timmes bussfärd från Stockholm. Äventyraren i mig undrar nu om det kanske finns några stigar längs vattnet som är värda att utforska... Går jag bort från konferensanläggningen torde jag ju finna både lugn och ro. Och skön natur.