Man kan ju bli deprimerad för mindre

Sköna maj välkommen, sol och grönt och kvittrande fåglar. En perfekt tid att omge sig av ond bråd död och andra missförhållanden.

Jag läser två kurser för tillfället. Den ena handlar i stora drag om brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord. Exemplen från Rwanda och forna Jugoslavien är riktigt upplyftande en försommardag. Den andra handlar om alkohol- och drogpolitik/kontroll och vänder upp och ner på så mycket "fakta" och "sanning" man lärt sig genom åren att jag blir alldeles yr.

På bussen läser jag en brittisk bok som granskat turerna kring Raoul Wallenbergs försvinnande. Jag tror fasen min gamla dröm från någongång på mellanstadiet kan komma att slå in om jag anstränger mig... Vad det är talar jag inte om. Än. Men även med nypor av salt och kritiskt läsande av den kritiska texten så får jag ont i magen av hur i helvetesjävlar vi kan vara så dumma att vi slarvar bort den enda hjälte vi haft sedan Heliga Birgitta. Pinsamt Sverige. Eller väldigt, väldigt fegt och kalkylerande.

Jag funderar intensivt på uppsatsen jag ska skriva och har nu läst så många starka texter om barnsexhandel, tortyr, naiva svenska UD-människor, barnmisshandel och sjörövare (jodå, de finns fortfarande) att jag snart är i starkt behov av lite anger management. Efter mitt utbrott alltså.

Jag har nästan slutat titta på tv, så det är ju trist att de senaste 10 programmen, nånting, varit dokumentärer om tragiska livsöden, maktmissbruk, missförhållanden och andra grova övergrepp.

Jag försökte pigga upp mig själv med en rolig show i torsdags (Galenskaparna och after shave) men den var inte rolig så till och med det sket sig.

Idag har jag pluggat och fördjupat mig hela dagen. Rättsmedicinböckerna förklarade vissa frågetecken jag haft kring exempel från Rwanda, Irak och Jugoslavien, med bilder och allt. Reglerna i internationella och nationella konflikter har klarnat och därmed framstår svenska polisens dum-dumkulor som ännu dummare. Och Human Rigts watch hade lika glada nyheter som alltid.

"Ingen kan vara nere med en ballong i handen", säger Nalle Puh. Men jag har ingen ballong så nu bryter jag ihop, käkar lite Ben & Jerry och slår på en komedi jag VET är rolig och där inte en endaste människa dör. Imorgon ska jag ta itu med hur jag ska ta mig ur denna negativa spiral.