Jag har nu jobbat och darmed pendlat i fyra veckor har i Glasgow. (Shit, tiden gar fort!) Det ar dags att dra tva korta slutsatser;
Folk i Glasgow ar precis lika tysta och somndruckna pa tunnelbanan, bussen och pendeltaget pa morgonen som Stockholmare.
Men trots det sa orkar de vanta tills folk klivit av vagnen innan de sjalva kliver pa. Och trots att det ar rusningstrafik sa varken bokas eller stokas det och folk springer heller inte over varandra.
For en Stockholmare kanns varje morgon har som en sondag och jag kan riktigt kanna hur hjartat tacksamt anpassar sig.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment