Det kostar... pengar?

Det är ju inte så konstigt att man byter grundvaluta, d.v.s. valuta man jämför allt mot, när man byter land. Det konstiga händer just i själva bytet. Det är en tid av ovisshet, när man går runt och chansar på att saker kostar rätt...

Jag har snart bott i Sverige i ett halvår (bara ett halvår?!) men har inte riktigt kommit in i svenska kronan än. Dessutom har jag bara fått en och en halv lön så jag har inte riktigt... jag menar, jag har inte någon som helst koll på hur den förhåller sig. Hur långt den räcker och vad som är prisvärt i förhållande till lönen. Det är det jag försöker lära mig, och det är det som gör mig till tillfällig drottning i korkade affärer.

Låt mig ta några exempel. Vi antar att £1 = 12kr. Jag vet att kursen ligger lite lägre nu, men den låg där förut så jag är van att räkna med det... Ok, ni ser, redan där justerar jag så att jag "vet hur jag tänker". Nåväl:

A) En viss vara kostar i Skottland 50p. Jag vet då att den går att få för 35p så jag tycker det är dyrt och köper den inte. I Sverige ser jag samma vara och ser att den kostar 5.90kr. Spontant så låter det inte så farligt, så jag köper den. Men 5.90kr och 50p är samma sak... Har jag gjort en dålig affär, eller är den bra med svenska mått mätt?

B) Jag ser en vara i Sverige som kostar 24.90kr. Jag gapar och frustar att jag aldrig i livet skulle köpa något så dyrt. 24.90 - för det där?! Men 24.90kr är drygt £2. Det är ju inte så farligt, det skulle jag lugnt kunnat unna mig, för den varan är så bra/god/ett så sällsynt köp.

Och så fortsätter det. 119kr för en t-shirt? Va, skulle jag lägga £10 på det där när man kan få två t-shirts för £10 på New Look!

295kr för en bokhylla? Oj, det var billigt! Men... samma bokhylla i Skottland, för lite under £25, det tyckte jag var alldeles för dyrt.

I slutändan går jag därför runt i ständig monetär förvirring. Jag försöker jämföra med vad jag hade sagt om priset stod i £, samtidigt som jag försöker lära mig hur priset i kronor förhåller sig till andra priser i kronor, och hur de priserna förhåller sig till vad jag har att spendera...

Jag har upptäckt en vattendelare runt 10-12kr. Under det så skulle priset ha stått i pence i Skottland, och jag antar på något sätt att priset i kronor är prisvärt, oavsett hur det förhåller sig... 3.90 ser inte så dyrt ut - även om det kanske är det om jag vetat att det i "alla andra affärer" kostar 2.50kr. Pence är liksom småpengar, så ören hit och dit får min hjärna för sig inte spelar så stor roll.

Så fort priset är över 10-12kr dock. Då! Om något kostar 59kr så tvekar jag, för det ser så himla mycket ut... Men hade detta något kostat en "fiver" i Skottland så hade jag nog slagit till utan att tveka. Kanske hade jag köpt två.

I förlängningen innebär detta att jag försöker övertyga mig själv om att jag tänker fel, vilket leder till att jag tänker, just det, fel. Ser jag en vara för 59kr så tvekar jag - men så kommer jag på mig själv och tvingar mig själv att inse att det säkert inte vore så farligt i "skotska pengar" - så köper jag varan trots att det svider - och så inser jag att det nog var lite dyrt i alla fall...

Det är en lite läskig tid just nu. Det känns som att jag går runt med skygglappar, balanserar med tungan i mungipan, håller andan och hoppas att saker går runt. Fast det börjar sätta sig mer och mer - tack och lov. Tills dess... tja, det lär knappast vara mitt fel om svenska folket inte spenderar tillräckligt för att vända på lågkonjunkturen!