Julgransplundring

I min almanacka pågår julen mellan första advent och nyårsdagen. Sedan är det fritt fram att städa bort julen om man har lust. Fast det har man egentligen inte för det är ju så otroligt mysigt med alla ljusstakar och tomtar och julstjärnor och julgranen! Ja, och så brukar man ju inte direkt ha 'lust' att städa heller.

Men nu hade jag ett par dagar ledigt innan handledaren kommer med sista justeringarna för uppsatsen, så idag tog jag chansen. Att dansa ut julen.

Med ipoden i stereon gick jag runt och sjöng och städdansade. Tomtar, glitter, bjällror och pingviner - bort, bort, bort.

Och nu är lägenheten tom. Känns det som i alla fall. Visst, jag har myslampor och har köpt ett par alldeles nya ljuslyktor, men... granen! Jag saknar granen! Den passade så otroligt bra i hörnet, där den skänker både ljus, glädje och meditativt lugn. Tror det är den gröna färgen i kombination med ljus, glitter och all världens pynt. Min gran är som ett akvarium.

Jag är en sån där som gillar klädda granar. Välklädda granar. Ju mer desto bättre. Både kulor, äpplen, klockor och halmpynt. Stjärna i topp, ljusen utspritt och så flaggor på längden och glitter på tvären. Det enda kravet är att det inte får vara enfärgade blanka kulor, det får gärna vara saker som det bara finns en av. Blandat med lite grundkulor med fina motiv. Både hemmagjort, symboliska gåvor, lotterivinster, kinderäggspynt och så en och annan lite oväntad men söt detalj. Som en dansande gris eller en grodprins.

Jag kan se på granen i timmar, liksom vila ögonen på den och sugas in. För en stund vara Piff eller Puff på julafton. Man tror att man sett allt, men varje gång så ser jag något nytt.

Om 11 månader får jag ta fram den igen!