Måndag

Vaknade stel som en laddstake (hm, låter inte lika bra på svenska...) och en sjujävulsk värk i nedre delen av ryggen. 15 min i massagestolen på jobbet lindrade för stunden (eftersom den är av den intelligenta typen så påpekade den att jag är stel i ryggen - JAG VET!) men snart krängde jag som en skållad ål i kontorsstolen igen.

Efter lunch lufsade jag runt som ett troll. Tydligen såg jag ut som om jag skulle spricka om jag rätade på ryggen. Det kanske jag skulle göra. Jag vet inte. Jag klarade inte av att prova. Klarade inte av att sitta heller. Eller stå. Eller gå. Klarade bäst av att varva mellan att sitta stel som en gäst på Nobelmiddagen och att stå framåtböjd som en viktoriansk skolpojke.

Väl hemma ville kroppen sova av utmattning medan knoppen ville uppsatspyssla. Magen ville ha middag. Baguetterna jag tog ur ugnen luktade bränt. Fastän de knappt fått färg. Alltså, de luktade inte bränt, de luktade bränt.

Det var för att stål/plast-skeden i soppskålen i micron fattat eld! Jag hann njuta av braskaminen i två sekunder innan jag blåste ut elden och ägnade en kvart åt att sota microtaket.

Sedan skar jag upp både baguetten och lillfingret. Krängandes med krökt rygg medan spisfläkten lättade dimman i köket.

Idag är det måndag.