Årtiondets första blogginlägg

Då jag i förevarande fall inväntar inspiration om huruvida...

Nä, nu får jag väl allt stänga av uppsatssvenskan ett tag! Har kört fast i en mindre snödriva och gör nog bäst i att ta en paus medan formuleringarna samlar sig.

Det behövde jag minsann inte göra igår. Då drabbades jag av Alfons Åberg-syndromet och skulle bara så mycket att jag fick i mig middag tre timmar för sent och dessutom var tvungen att säga åt mig själv på skarpen kl 22.30(!) att lägga ner uppsatsarbetet för året.

Vid tolvslaget stod jag på balkongen och såg fyrverkerierna poppa upp över hela stan. Ja, eller hela norrort i alla fall. Jag kan berätta att ett snö- och frosttäckt Sverige upplyst av fyrverkerier är otroligt vackert en nyårsafton! Så vackert att jag allt fick en tår i ögat. Fast det kan också bero på att jag kom att tänka på sådant som hänt under 2009 och sörjde det en kort stund. Det är skönt att året nu kan läggas åt sidan. Liksom paketeras i sin lilla ask, och så kan man välja själv när man vill ta fram det och minnas tillbaka. Idag är bladet vitt igen och vi har ett helt år på oss att fylla det.

Jag hoppas att det inte är ett tecken för det kommande året, men jag fick gå till sängs med öronproppar instoppade. Det var nämligen fest i mitt element! Jag skojar inte. Det dunkade inte från väggar, tak eller golv och det var omöjligt att klura ut varifrån musiken kom, men musik och skratt kom från ena elementet. Det blev högre när man gick närmare, så jag misstänker nu att en hustomtefamilj verkligen hade nyårsparty där. Innan jag stoppade i öronpropparna vaggades jag in av "Vargsången", och det var inte så dumt, faktiskt.

Halvpackade rapporter från Glasgow berättade förresten om en stor, blå fullmåne inatt, men från min lägenhet syntes inget. Förrän imorse. Det var magiskt. När jag vaknade (kl 7 såklart) så sken en stor lampa in genom fönstren och när jag tittade ut såg jag ett skirt molndis tyst svepa förbi månen. Det är en sådan stund man varken kan fånga på foto eller film - det är en stund att njuta av.

Sedan dess har jag tagit en lång, skön dusch och kokat sista laddningen ischoklad (några med hackade jordgubbar i!) för morfars presentask. Nu tänkte jag få lite mer uppsatspiller gjort innan eftermiddagens 80-årskalas. Och se där, nu kom inspirationen farande också.

Jag gillar 2010 redan.