Valstugor är helt ok, pajkastardebatter också. Propaganda som missar målet och missförstått själva frågan kan jag också leva med. Vad jag inte kan acceptera är nyfrälsta, välfriserade ungdomar med välbetald lojalitet (Richard III släng dig i väggen...) som invaderar våra innecentrum, attackerar människor och klänger fast vid dem som trånsjuka fjortisar en rockidol hela vägen från Din Sko till McDonald's, trots att människan sagt "nej tack" redan vid ingången. Jag kan inte finna någon som helst sympati för Ja-sekten.
Har suttit och studerat dem i tre dagar nu och jag vet ibland inte om jag ska skratta, sucka eller blir rädd. Deras jeans är välstrukna, deras JA-t-shirt lika perfekt instoppad i byxlinningen som vore de klippta ur en reklamaffisch. Deras välklippta hår ligger sprayat som på en Ken-docka. Deras unga ansikten har persikohy, rosor på kinderna och solsken i blick. De är överglada, supertrevliga och hyperkäcka. Och vägrar att släppa taget om sina offer.
"Ställ en fråga om EMU, vilken som helst, jag kan svara på allt." kvittrar de uppfordrande.
Jag har lust att fråga;
"Har ni käkat LSD till frukost eller blir alla lika läskiga sektmänniskor som ni om vi går med i EMU?"
Isåfall, count me out!
De vill säkert få oss positivt ställda till den där felformulerade frågan. (Ni vet, frågan är inte OM vi ska gå med, för det har vi redan gått med på i och med att vi gick med i EU, frågan är "Ska vi lämna in en ansökan nu eller ska vi avvakta ett par år till?") Problemet är att dessa sektungdomar fått det att krypa i min kropp och jag funderar på att rusa till posten imorgon och kräva att mitt valkuvert öppnas - jag måste ändra min röst innan det är för sent, innan hela Sverige blivit uppslukad av ja-sektens långa, klibbiga armar!
Denna valtaktik är ungefär lika märklig som ja-gruppens på universitetet i onsdags; De delade ut ja-knappar tillsammans med ett paket snabbnudlar. Säg ja till EMU. Få ett paket snabbnudlar. Ja. Nudlar. Ja... vänta nu, vaddå, menar de att om man röstar ja så kommer man få leva på snabbnudlar sedan???
Jag röstade JA. Inte p.g.a. valkampanjer, knappar, kakor eller informativt (hö, hö) och sakkunnigt (HÖ, HÖ) material utan för att jag följde debatten i Storbritannien i våras. Och deras parliament sa till slut NEJ. DÄRFÖR säger jag ja. Storbritannien är inget föregångsland. I Storbritannien måste fortfarande drottningen skriva under alla nya lagar innan de blir giltiga. I Storbritannien kör man fortfarande på vänster sida. I rest my case.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment