I would walk 500 miles,
and I would walk 500 more...
Sa kanns det i alla fall. Vet inte hur manga miles jag knallat idag, men rutten runt hela West End fick i vart fall fotterna att knorra. Efter 15 min. Det var en lang dag idag...
Med nagra fa undantag har det idag varit Hotellens dag. Na, jag har inte sokt allt som rort pa sig. Hilton ar for fancy och efter 2 forsok insag jag att familjehotell ar for sma. I basta fall kan man fa deltidsjobb, sedan nagon gang. De snodde CV:t i alla fall. Har gett ut 9 CV pa tva dagar - hinner inte mer med alla promenader... - sa nu har jag tryckt upp 6 nya for imorgon.
De ar bra pa att ta CV, men daliga pa att ge nagra besked. Jag hatar desutom att behova ge ifran mig CV utan att tala med nagon, eftersom CVt inte visar nagon erfarenhet fran "deras" omrade, men far jag snacka med dem kan jag motivera varfor jag kan klara att boka in gaster i vilket fall. Ska tillbaka till ett stalle imorgon av det skalet, jag vill faktiskt snacka med tanten sjalv.
Och sa spontansokte jag ett jobb pa en maklarbyra. De annonserar i fonstret om sadant har.
Imorgon ar det Operation Desperation. Da blir det fik och allt mojligt. Problemet, har jag markt, ar att antingen drar de oronen at sig for att man inte bor har, eller sa ar det en process pagaende, sa jag far inga svar den har veckan, eller sa vill de att man ska borja NU.
Darfor vet jag nu att nar jag kommer hem ska jag packa och dra tillbaka. Jobb finns. Rum med ok hyra finns. Det kommer losa sig.
Skulle bara vara skont att ha inkomsten sakrad pa forhand...
F o kan jag rekommendera "Dear Frankie". Det ar en skotsk film med Emily Mortimer och (snygging-fantomen!) Gerard Butler. En gullig film om en liten pojke vars mamma fabricerar en pappa at honom. Sag den pa bio ikvall. Mina fotter gillade att sitta ner. :)
Nu ska de fa ligga.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment