Idag har jag akt berg-och-dalbana. Var inte pa humor att ga ut och ragga i morse. Inte mina fotter heller. De var som tva trilskande tva-aringar nar jag forsokte tvinga ner dem i skorna igen.
Men sedan gick vi, battre och battre. Funderade pa Radisson SAS, men de sag sa fancy ut att jag avstod. Nar jag hade tva detaljerade formular att fylla i - vilket verkar vara det vanliga med stora hotellkedjor - sa kopte jag med mig nal och trad och gick tillbaka till hotellet. Tankte sy upp byxbenen sa jag kunde ha de bekvama skorna, till mina fotters gladje. Jag kande mig helt ok. Da ringde Colin fran fotbollsmuseet. Han ville se mig igen. Sa jag akte dit. Jag var pa toppenhumor! Det visade sig att lonen var 5.50 per timme, 30 timmar per vecka. Tjohej, 8500 pund om aret!!! Jag som haft problem att fa 10'000 om aret att lata acceptabelt. Jag klarar mig bara inte. Jag behover da ett extrajobb ocksa. Det vill jag ju inte! FAN!
Men jag hoppas att mitt blanka ansiktsuttryck inte avskrakte honom. I varsta fall ar det ju en borjan. Jag kommer ju bara snabba pa att skaffa nytt...
Forresten far garna SnabbaKvinnan fran Luton hora av sig nu. Nu later 17'000 i en okenhala ratt lockande. Da ar jag ocksa i UK.
Nu ar bade jag och fotterna sa slut att vi tar en skon innekvall. Luften har gatt ur. Jag tror inte att dromjobbet dyker upp imorgon. (En raffig underkladesbutik behover personal, forresten...) Nu vill jag bara hem. Och packa. Sa jag kan aka tillbaka igen!
En jattetrevlig polska har forresten kommit till var dorm. Pratade i over en halvtimme. Bara sa dar.
Nasta gang vi hors ar jag i Sverige igen. Och behover inte betala 1 pund per kvart for att ga ut pa internet...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment