A-kassa till utlandet - räkna inte med det.

"Det har visat sig finnas goda möjligheter för arbetslösa från Sverige att få jobb i andra EU-länder, men det är oväntat få som utnyttjar möjligheterna", säger IAF:s generaldirektör Bo Jangenäs, läser jag på IAF's hemsida. (IAF = Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.) Han uttrycker viss förvåning över att inte fler svenskar tar med sig A-kassan till ett annat land och söker jobb.

Joru, Bosse, jag ska tala om varför det inte är fler; det är framförallt ett krav som är rent orimligt. Häng med så ska jag förklara.

Arbetslösa har möjlighet att ta med sig A-kassan under en period av högst 3 månader till ett annat EU-land för att söka jobb. Kraven för att få göra detta är följande;

1) Man ska vara inskriven på arbetsförmedlingen minst 4 veckor före man åker. Låter ok för mig.

2) Man ska vara helt arbetslös minst 4 veckor innan man åker. Alltså, jobbar man, som jag, 5 timmar i veckan - vilket motsvarar smått fantastiska 12,5% av heltid (*flämt*) - så är man inte helt arbetslös. Jag kan tycka att det inte borde spela någon roll hur mycket arbetslös man är, för så länge man lyfter A-kassa så saknas ju heltidsförsörjning, samtidigt ser jag faktiskt komplikationer med 50% halvtidare och uppåt. Ändå, en viss in casu bedömning borde man kunna göra. Det står väl rätt klart att en som jobbar 10-15 varje lördag är, typ, arbetslös. Hela vardagsveckan är ju tom. En som jobbar 20% är också rätt arbetslös i mina ögon. Kunde man inte sätta en gräns vid 50% istället? Eller, göra bedömning från fall till fall. Är jag 87,5% arbetslös så kan jag väl helt enkelt bara få 87,5% A-kassa, hur svårt kan det vara att räkna ut?

Nåväl, vi fortsätter.

3) Man ska inkomma med ansökan tidigast två veckor innan man beräknar att åka. Det här var en regel jag trodde att jag läste fel på. Tidigast. Jag ska fylla i en del, AF en och A-kassan en - sedan skickar man ansökan till IAF. Tidigast två veckor före. Vet de hur lång tid det tar att bolla samma papper mellan mig, AF, mig, A-kassan, mig och dem? Och om något måste kompleteras, överklagas, ändras? Ingen sömnsmån här inte. För kommer sedan ansökan in dagen efter att man åkt så behandlas den inte!

4) Man måste ha en adress i det andra landet som inte är campingplats, vandrarhem, hotell eller dylikt. Eh... va?! A) Vilken hyresvärd är intresserad av att skriva kontrakt innan man har försörjning? B) Vem är sådan risktagare att han skriver på ett kontrakt innan han vet att han har försörjning? C) För det fall att både A och B uppfylls, vem köper grisen i säcken och skriver på ett hyreskontrakt innan man kommit på plats och kollat in rummet/lägenheten/huset?

Detta krav innebär ju att bara dårar eller sådana som har familj/vänner i det andra landet är aktuella för att få ta med sig A-kassan. Sådana som jag får åka på egen risk. Jag kan förstå om man vill förebygga att folk tar med sig A-kassan till Hotell Scandinavia på Teneriffa en månad, men, jag upprepar: In casu bedömning!

När man kommer på plats måste man anmäla sig hos den lokala Arbetsförmedlingen. Man får heller inte ha A-kassan längre än 3 månader. Om jag då tycker att jag har råd att bo på vandrarhem denna tid så är väl det upp till mig, är det inte? Vill man kontrollera ytterligare att folk inte åker på semester så är det väl bara att kräva dem att fylla i ett sånt där blått papper där man redogör för alla jobb man sökt. Så kan man göra stickprovskontroll om man vill.

Dagens regler uppmuntrar ju bara till mygel. Oseriösa som känner någon på plats kan i vilket fall som helst åka dit på semester, eftersom de har en adress att uppge. Seriösa som vill skaffa jobb, men inte har en adress, uppmuntras ju bara till att ragga kontakt på ICQ och uppge den nye bekantes adress. Eller att stanna hemma. Eller att åka på egen risk.

Jaru, Bosse, det är underligt att inte fler svenskar utnyttjar den här möjligheten.