Nu får det väl ändå vara slut på nederbörd!

Jag är så jäkla less på all denna nederbörd. Över två veckor nu och inte en enda torr dag! Det vore ju behjälpligt om man åtminstone fick lite prognoser; imorgon finns risk för nederbörd runt lunch men i övrigt en torr dag, på torsdag kommer mindre skurar under morgonen medan eftermiddagen bjuder molntäcke, en liten varning för skyfall under natten mellan torsdag och fredag, ett nederbördsområde drar in över fredageftermiddagen och håller i sig över helgen.

Men det kommer inga prognoser. Inga varningar alls, faktiskt. Himlen är ju jämngrå just nu så den ger inte heller någon vidare ledning. Morgonen kan vara lugn, men på väg till jobbet skvätter det innan molntäcket tar över och sveper in huvudet som i en dimma. Under ett telefonsamtal på jobbet börjar det dugga. På pendeltågsperrongen kommer en skur. I soffan utbryter ett kraftigt skyfall. Nästa morgon duggar det hela morgonen.

Det är dessutom inte så att nederbörden kommer när det passar, d.v.s. när man sitter hemma. Nej, gärna på bussen, på tunnelbaneperrongen, i rulltrappan, vid mjölkdisken, på jobbet. Ja, över huvud taget gärna där det finns publik. Så där så att man tvingas vara alert så att man hinner ducka, vända om, trycka tillbaka och låtsas att fläkten blåst lite smuts i ögat. Varning för exhibitionistisk nederbörd.

Jag är så less på att gråta! Så inihelsikes jäkla less! Hur mycket gråt ryms i ett öga? Hur lång är en tårkanal?

Om inte jag kan stoppa nederbörden och böckerna jag bläddrar i i bokhandeln och sidorna på nätet mer konstaterar ATT det händer än svarar på hur man får stopp på det, då hoppas jag att vårdcentralen kan ge råd när jag går dit om ett par veckor. Ja, jag varken vill, har lust eller tid (sic) med det här just nu!

Visst har jag hört talas om att man kan gråta av utmattning, men det här är ju löjligt.