...jag hade liksom räknat med en fri utlandssemester i år. Det var liksom sådana presentkort både jag och kollegorna antog att jag fått för vad-jag-nu-gjort. Fast så kul skulle jag visst inte ha.
Idag kom lösningen på hela mysteriet när jag tog emot utmärkelsen officielt. Och fotades med högsta hönset bredvid en yucca-palm.
Cheferna var inte det minsta inblandade utan det hela har att göra med ett förslag på förbättring som jag lämnade för ett par månader sedan. Vår business funkar så här; Företag A äger livförsäkringsbolagen vi jobbar åt, men själva jobbar vi för Företag B vilken den operativa verksamheten blivit outsourcad till. Så inför kunderna så är vi A men vi får lönen från B. Modernt och krångligt som fan.
Företag B strävar efter att vara marknadsledande på flera sätt och en sak som de satt i fokus är TCF - Treating Customers Fairly. Låter logiskt, men... Hur som helst, jag irriterade ihjäl mig en viss sak som mycket enkelt skulle kunna fixas och vilket skulle innebära att kunderna skulle få mer uttömmande information än vad de nu får, för att det är alldeles för krångligt och tidsödande att undersöka om de kan få den eller inte. Med mycket enkla medel kunde vi verkligen Treat Customers Fairly. Så jag emailade ett välformulerat förslag dit man skulle.
Och fick till svar att det inte var ett TCF-ärende utan något jag skulle emaila respektiva verksamhetsområde. Men eftersom jag inte visste vilka som borde emailas eftersom det omfattar flera avdelningar och företaget älskar att emaila tillbaka "det här är inte vårt bord" så sket jag faktiskt i det hela. Tyckte det var ett solkart TCF-ärende, men om de inte ville ha det så; skit samma.
Men varje förslag måste enligt interna regler vidarebefordras till Företag A - för de är ju liksom vår kund, de som äger verksamheten. A kollar varje månad igenom förslagen som kommit och om det är något/några som de tycker sticker ut och är ovanligt bra/kloka/genomtänkta så belönas de.
Så, mitt avsnoppade förslag gick rakt hem hos Företag A - så nu tittar vårt TCF-gäng på det igen, och jag får ett pris. Häpp!
Men det var en helt annan typ av presentkort. Dessa måste användas på en viss onlinebutik, en sådan som specialiserar sig på företagsbelöningar. Kruxet är att jag har £250, och man kan bara logga in sig en gång så man måste handla upp allt på samma gång.
Ok, jag har kanske förlikat mig med tanken på att inte få använda dem till att åka utomlands, men nästa krux är att jag verkligen inte vill ha något därifrån! Jag vet precis vad jag behöver: rejält men lättviktigt vildmarkscamping-kit samt billig, enkel cykel.
De hade ett 2-mannatält på den där onlinebutiken men inte en chans att jag knallar runt med 3,5kg på ryggen, och dessutom tror jag inte ens att den skulle klara en natt i skotska bergen. Cyklarna var moderna skämt. Jag behöver inte 24-växlar (och tror dessutom att ju fler växlar desto större chans att de går sönder) och jag behöver inte sån där kedja med ett extra litet kugghjul, för min erfarenhet säger att de hoppar ur mycket lättare. Vad jag däremot behöver - och som inte en cykeljävel verkar ha idag! - är kedjeskydd, stänkskydd(!), lampa och pakethållare. Jag känner mig jättegammal, men...
Hm, kanske att kompisen gett mig hjälp på traven dock... När hon dammsög mitt rum idag drog hon ner radio/CD-spelaren i golvet så den gick sönder och behöver ersättas... jag kanske skulle ta en titt på den där Audio-avdelningen igen...
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
GRAAAAAAAAAAATTIIIIIIIIISSS snart är du executive manager på ditt jobb, very nice. Då kan du får ge mig och maken jobb - jag vill gärna ha minst tre månaders semester varje år bara så är jag nöjd.
Va roligt med priset men va tråkigt med CD-spelaren.
Jag fick också något sådant där kort i julklapp från arbetsgivaren och det var ju snällt men jag hittade ingenting heller på online-butiken som jag ville ha så till slut tog jag en gryta för det är ju alltid bra med nya kastruller - inget jag brukar prioritera att köpa själv..
Post a Comment