1 ar

Den har tiden for exakt ett ar sedan satt jag pa flyget mellan Skavsta och Prestwick. Idag ar det mitt ettarsjubileum som Glasgowbo. Vad fort det gick!

Jag laste precis mitt sista inlagg fran Sverige; oj, det var ett par hemska dagar, att saga hej da till allihop. Man ska nog inte saga hej da, man inser da hur manga man alskar som man lamnar. Men idag kanns det inte alls som att jag lamnat dem. Telefonsamtal, SMS, brev, email, blogg... vi kunde allihopa fortfarande bo i StorStockholm! Vi ses lite mer sallan bara. Men det kunde bero pa vara scheman likaval som att vi bor i olika lander... typ.

Jag laste ocksa mitt forsta inlagg fran Glasgow; redan i forsta stycket tycker jag mina kanslor sammanfattas spot on. Hemma. Har ocksa. Fast min forsta reaktion just nu ar ocksa; jisses vad mycket jag hann med forsta dagen!

Jag hade en los plan for detta forsta ar. A ena sidan kunde jag saga att jag inte uppnatt allt jag siktat pa. A andra sidan kan jag saga att jag inte "falerat". Jag bor sjysst, har hyggliga flatmates, har ett jobb som faktiskt ger erfarenheter (att tala med brittiska kunder om forsakringar 7 timmar om dagen maste val utveckla bade min dialekt (naja, trassla till den i alla fall, inte mycket amerikanskt kvar nu...) och forsakringskunnandet!), jag har jattetrevliga arbetskamrater, jag har vanner, jag har en kul hobby som steward pa Rangers och Celtics matcher, jag har mojlighet att ta mig upp till bergen och vandra...

Vi standiga tvaor vet att man inte nar anda fram, men siktar man pa stjarnorna sa sticker barren en snart i hacken i en grantopp!

Ett ar. Undrar var/vad/vart jag ar om ett ar nu? Min gissning ar... i en egen lagenhet i Glasgow, med ett jobb som jag trivs med. Vi far val se...