The Island & The Perfect Catch vager upp varandra.

The Island. Usel kritik i precis varenda tidning forutom Daily Mail - och den tidningen har i storsta allmanhet ingen smak. Dar fick den en 3:a, i alla andra tidningar + Radio One fick den antingen 1 eller "jag bevardigar mig inte ens att satta betyg pa skiten".

Saaa illa var det val inte? Filmen var over 2,5 timmar lang och jag kollade inte pa klockan en enda gang. En cool biljakt med studsande hantlar(...), humor och hela tiden ville jag veta hur det gar. Helt ok. Och nej, jag var inte ute efter nagot djupare ikvall. Lattsam action med snygg Ewan McGregor rackte bra. :-)

Kanske var det ocksa nostalgin som gjorde att jag sag den med blida ogon. Kandes som att jag var tillbaka pa 80-talet och kollade pa fangelsefilmer. Ni vet, Wedlock, Flykten fran New York och allt vad de hette. Samma (enkla, men ack sa geniala) story; fange ser igenom systemet, fange overtalar annan fange, fangar forsoker fly, coola men dumma vakter jagar, lyckligt slut. Sa dar, da har jag forstort det for er ocksa.

Sprang sedan till nasta salong och The Perfect Catch. Baserad pa Fever Pitch, sags det, inspirerad av den skulle jag vilja saga. Schysst kritik med 4:or i vissa tjejtidningar och 2-3:or i vanliga tidningar.

Filmen var kass, och det var inte bara for att den amerikaniserats och handlade om somnpillret Baseboll. Filmen var ca 1.45 och den har gangen undrade jag flera ganger om den inte var slut snart. Sedan har jag generellt ett problem med sadana har filmer; jag blir apirriterad pa den ena huvudpersonens sjalviskhet, brist pa empati och forstaelse for vad som ar uppskjutbart och inte och hur prioriteringarna bor ga i forhallande till det. Jag forstar inte varfor den personen inte kan anpassa sina ofta flexibla ideer till det trots allt fasta schema den andre foljer, eller varfor den personens planer, ataganden - och kanslor - alltid ar viktigare an den andres. Just det, jag fattar inte tjejens problem!!!

Sa, nar arbetsnarkomanen tycker att han ar besatt och inte klarar ett forhallande (undrar vem som aldrig kommer ha tid med familjen sen...) och dumpar honom sa sitter jag resten av filmen och hoppas att han glommer henne. Nar han sedan ar beredd att salja sina hett eftertraktade sasongsbiljetter for hennes skull (*flamt*), da blir jag irriterad pa honom ocksa.

Na, nu ska jag sluta innan jag blir irriterad igen. Nu ska jag krypa ner under mitt DIF-tacke, sjunka ner i min DIF-kudde och dromma om Celtic-Falkirk, som jag ska se imorgon. Undrar om jag bara ska ha Celtic t-shirt pa mig eller om jag ska kora med keps och halsduk ocksa...