Ta en ol och snacka 'lite'...

Som ni kanske ser har de borttagna inlaggen ateruppstatt. Jag glomde forvisso kolla hur mycket svenska B kunde, men efter lite konfererande med palitliga vanner ar vi ratt sakra pa att han klippt fraser fran nagon online turistparlor. Han har inte gett nagot sken av att kunna nagot mer, han har inte ens varit i Sverige.

Detta fick jag reda pa under daten igar, men sprakkunskaperna glomde jag fraga om. Man kunde ju tro att jag borde lyckats luska ut det nagon gang mellan 18-22.30, men vi hade sa mycket annat att prata om, sa mycket att vi faktiskt glomde bort att ata!

Tro mig nar jag sager att vi pratade om allt; resor, berg- och dalbanor, varma bad, fotboll (han ar ocksa Celtic!), bergsvandring, familj, flygplatssakerhet, konflikten i Nordirland(!), idrottsskador(!!), rallybanor(!!!), paintball... till sist undrade jag om jag kanske skulle sticka in en kommentar om broderi for att liksom visa lite mer kvinnlighet. A andra sidan kan jag bara vara mig sjalv.

Det var inget dosnack och inte en enda tyst paus, tvartom kandes det som att vi hade sa mycket mer att tala om nar vi var tvungna att skiljas at. Han var lattsam att vara med, det kandes bekvamt och avslappnat och han forlorade min uppmarksamhet endast vid ett tillfalle... Det var nar han berattade om nar han akte fast i sakerhetskontrollen i osteuropa for att han glomt bort fickkniven han alltid bar sasom scoutledare. "Vi reste ju i uniform och jag bar ju kilt och naturligtvis glomde jag bort att jag alltid brukar ha kniven i sporran." Ja, naturligtvis... och nagonstans dar borjade jag se mig och honom campandes bland ljungen i bergen, han i kilt och vit skjorta och... ehrm... naval, fem minuter senare var jag tillbaka igen.

Vi skiljdes at med en puss pa kinden och det lat som att bada ville ses igen. Han namnde att han "nu skulle beratta for folk pa jobbet", vilket jag valde att tolka som att han nog inte sag detta som en engangsgrej...

Vi pratade en gang pa jobbet idag, men det var mest jobbsnack. Jag fick senare ett SMS dar han typ bad om ursakt for att han inte kunde prata tidigare (jisses...) och mycket riktigt vill han ses igen! Bra, det vill jag ocksa!

Vi har bara setts en gang, sa det ar for tidigt att dra nagra vaxlar. Anda, ett forsta intryck...:
I arlighetens namn ar det inga fjarilar och snurrande stjarnor, men han ar helt klart nagon jag vill lara kanna battre och kan tanka mig att spendera mycket tid med... Han ar ingen hunk, men det ar inget fel pa honom, han ar sot och har potential. Och sanningen att saga, om ska jag krava att mannen nar upp till Gerard Butler-niva sa kan jag lika garna ga i kloster! Lustigt nog sager jag att det inte ar nagra fjarilar inblandade, men det ar nar jag sitter ensam och reflekterar. Nar SMSet kom var inte magen lika lugn...

Nu ska jag kolla upp vad vi kan hitta pa harnast.