Puh. Äntligen är bästakompisen J's möhippa och bröllop över. Nu behöver jag inte tänka på vad jag säger - och till vem - längre! J trodde att jag skulle komma någon dag före bröllopet, när jag egentligen skulle komma en vecka innan, dagen före möhippan. Och det är så otroligt svårt att inte avslöja det eftersom alla andra vet precis hur länge jag kommer vara i stan, men inte hon. Man får vara försiktig med vad man säger när man pratar med J, hålla reda på vem man sagt vad till och i vilket mail, vad man skriver på bloggen - ja, man får till och med hålla koll på andra bloggar hon lätt kan läsa, för att inte tala om kommentarerna! Puh, som sagt.
Nåväl, alla lyckades hålla tungan rätt i mun, ingen sa "men då ses vi nästa helg" och en yrvaken J blev nog allt lite förvånad över att se mig på hennes tröskel den där lördagmorgonen.
När jag berättade på jobbet om vad vi tänkt göra så gapade de och undrade om vi skulle hålla på en hel helg, och det var nästan så man undrade det själv ett tag. Måste ändå säga att det kändes väldigt o-stressigt att äta brunch hemma hos J (12 kvinnor - och som farsan spontant utbrast; "åh fy fan vilket tjatter"), skivinspelning i en studio inne i stan, skattjakt, fotouppdrag, fika på McDonald's, hemma-spa, libanesisk middag, frågestund, myspys och Singstar. Vi var nästan lite oroliga för om gravida J skulle orka hela kvällen, men sanningen är att i slutet av kvällen var hon piggast av oss alla!
Skivinspelningen var en hit - i dubbel bemärkelse. Med J på ledsång och vi andra som superb kör så spelade vi in Britney Spears "Crazy" och Charlotte Nilssons "Tusen och en natt" - med mycket bra resultat, måste jag säga! Producenten kändes proffsig och tog om tills han var nöjd, även om det inte alltid sammanföll med när vi var nöjda... och jag fick en ny respekt för musiker. Vi körde bara två låtar och var bara i studion i ett par timmar, men till slut var jag så less på låtarna att jag höll på att spy! ("Måste vi köra refrängen en gång till, kan du inte bara kopiera första refrängen, som blev bra, det är ju samma!") Jag tänkte då på stackarna som sitter inspärrade i månader...
Singstar bjöd på lite mer variation, även om jag har en känsla av att biblioteket aldrig kan bli stort nog. Texten fanns i rutan, som på karaoke, men dessutom var det pluttar man skulle pricka in. Tonmässigt, alltså. Fantastiskt... Ibland följde man låten, men upptäckte att man hela tiden låg lite över eller lite under tonarten - och ibland fick man banne mig in fler rätta takter när man svor än när man sjöng! Det var ändå svårt att slita sig. Bra tips inför partykvällen!
Bröllopet hölls på Ängby slott. Det var i och för sig mer som en stor herrgård men erbjöd en synnerligen stämningsfull miljö! Det är något visst när ens kompisar gifter sig, för man får liksom... ett fånleende i ansiktet, hela tiden. "Min J... tänka sig..." Jag vill inte riktigt lämna ut detaljerna om detta privata ögonblick, eftersom jag inte frågat om lov, men jag kan säga att jag fortfarande får ett fånleende - bara av att tänka på det.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment