2 April 2008

Livet är ett Aprilskämt

Jag har nog varit med om för många första aprilar nu. Jag har blivit paranoid. Det har gått så långt att jag vaknar upp med en automatisk drift att inte tro på någonting. Ingenting. Jag tror inte att något är på riktigt förrän det har konfirmerats den 2:a april.

Trots detta hann jag ändå vakna upp lite väl avslappnad igår, för trots att jag kvällen innan förberedde min hjärna och kopplade om i misstänksam-läge så slölyssnade jag på nyheterna och suckade för mig själv när de annonserade att Glasgow International Airport skulle döpas om till John Smeaton International som ännu en hyllning till en av snubbarna som stoppade terroristerna i somras. Jag tänkte att, "för bövelen, han har ju fått drottningens medalj och hela köret, nu får det väl allt vara bra". Fast i nästa sekund klockade så klart hjärnan. Och sedan dess trodde jag inte på något. Jag avslöjade aprilskämt efter aprilskämt och missade nästan att kontakta en chef angående ett möte för att jag trodde de ville få mig till att göra det som skämt...

Döm därför om min förvåning när jag idag, den 2:a april, konfirmationsdagen, insåg att det mesta nonsens faktiskt var sant!

Svenska och Danska posten diskuterade faktiskt att slås ihop! Och jag som skrattade gott åt tanken på Svensson-brevbärare som tvingades cykla över bron för att avsluta sin runda...

Kostnaden för receptbelagd medicin i Skottland sänktes faktiskt fr o m igår från snurrigt billiga £6 per recept till £5! Min astmatiska kompis kommer säkert få ett anfall när hon inser att hennes spray nu är ännu billigare.

Jag slår vad om att den tvåhövdade laman på Edinburgh zoo också är sann...

Fast John Smeaton International är det inte.

Det kanske är dags att byta inställning; att sluta vara paranoid och helt enkelt inse att världen faktiskt är på riktigt. Hela tiden.

1 comment:

Anonymous said...

Ha ha! Jag är precis likadan. Kom till jobbet först av alla trots att jag var försenad, ingen kopieringsmaskin eller skrivare funkade.
Internet, telefonerna och mailen låg nere.
"Ha ha, jättekul!" fräste jag när vår tekniker dök upp. Men det var inget skämt. Det var en vanlig tisdag på mitt jobb. :)