10 April 2004

Välkommen till elitserien!

Visst är det kul när Åshöjden slår till i verkligheten, men ärligt talat, vafan ska Mora i elitserien och göra? Ingen ekonomi, ingen elitserieishall, ingen publik, inget elitserielag. Ett år som strykgäng och det roliga är över. Någon som minns Väsby IK?

Jag är Löven-supporter så (Skellefteå) AIK skyr jag ju lika mycket som jag som Djurgårdare skyr Solnaditot. Men Skellefteå hade åtminstone kunnat bjuda på härliga publikmatcher! Jag tror inte Djurgården, Färjestad och Frölunda fattar vad det innebär att lira i en knökfull lada i Skellefteå. Det hade varit kul om de fått uppleva det.

Idrott är inte rättvist och ibland är det till och med osportsligt. Jag hade föredragit härliga Leksand och roliga Skellefteå framför dryga MIF och rundningsmärket Mora. Nåja, välkommen till elitserien, Mora. Om några månader kommer ni fatta vad ni ställt till med. Ni är ett kul lag att möta på försäsongen (har allt sett er ett par matcher mot DIF) men om ni bara visste hur lång elitserien är...

Glad Påsk!

Det är inte lätt att hålla reda på alla påskdagar, insåg jag och Mia när vi ikväll käkade påskgodis och försökte bena upp vad som hände vilken dag. Jesus dog på långfredagen, men sedan då? Vi käkar godis idag för att... och sedan uppstår han imorgon, eller var det på måndag, eller uppstår han imorgon och åker upp i himlen på måndag, men hur var det med Kristihimmelsfärdsdagen då? Knallade han runt och var spöke i flera veckor innan han stack?

Vi plockade fram facit.

Det är inte lätt att hänga med i sista biten. Korsfäst på fredagen (före sabbaten) och dog sex timmar senare. Check. Inget hände på sabbaten, utan kvinnorna gick till graven dagen efter (påskdagen). Jesus var borta. Sedan är det luddigt. Han visade sig för folk lite här och där, men det gick inte riktigt att utläsa om allt skedde samma dag eller över två dagar eller under flera veckor. Någon dag när jag har lite att göra ska jag sammanställa Markus och Lukas och grabbarna och reda ut tidsaxeln.

Tills dess käkar jag påskgodis. Tröstgodiset Gud införde för att inte korsfästelsen ska framstå som så hemsk. Och så lite målade ägg, som infördes för att man ska få i sig lite protein under helgen också. Glad Påsk!

Relationen som aldrig fanns finns inte längre

Mannen som jag aldrig träffat men som jag kände mig otrogen mot har nu gjort slut. Han vill dock inte tappa kontakten, så det finns hopp om ännu en vändning i denna vardagssåpa. Det är märkligt hur mycket som kan hända i en relation utan att relationen ens har startat! Kanske underlag för ett slags kvasirelationsdrama? Håll utkik i bokaffären eller videobutiken, jag har inte bestämt format än...

9 April 2004

Fredagsfyran, v15

1. Kan en blogg ha någon samhällsnytta? Vad?
För att komma med i en tidning krävs det en hel del, men en bloggare kan belysa och föra fram saker utan kontakter. Det enda kruxet är väl om någon läser det... Någon som skriver nåt om nåt han behärskat kan allt lära andra ett och annat. Svårigheten är att veta vem som vet något och vem som bara svamlar... Generellt tror jag det krävs större läsarkrets än vad en blogg har för att beröra allmänheten. Men bara det faktum att vem som helst kan sätta upp en blogg och uttrycka sina åsikter är sämhällsviktigt nog. Yttrandefriheten och tryckfriheten i ett nötskal.
2. Nämn en person du skulle vilja började blogga och förklara dina skäl.
Min yngste bror. Han är en riktig liten filosof och hade en jätteintressant sida förut, som han la ner. Jag skulle vilja läsa hans tankar och funderingar igen.
3. Nu finns det texter, bilder och ljudspår på bloggarna (och annat också kanske). Vad blir nästa steg?
Vänta nu, vad är det då för skillnad på en blogg och en hemsida? Jag vet inte vad nästa steg är, småfilmer kanske?
4. Vill du på något sätt utveckla din egen blogg?
Japp, räknare, kommentarer, bilder och fler sidor. Tja, skulle helst vilja ha en hemsida, men jag kan inget sånt.

Påskspecial:
- Vad bör finnas i ett bra påskägg?

Riktigt kvalitetsgodis. Inga äckliga nougatägg, sockerägg, sega stekta ägg och annat billigt påskgodis.

8 April 2004

Glad Påsk

När jag kom hem från jobbet idag hade jag fått besök. Av påskharen. Han måste ha svängt förbi på väg till blåkulla... jamen, han kom ju på Skärtorsdagen!

Det var bra att jag fick ett ägg, för då kunde jag ge lite godis till påskkärringarna som ringde på. Jo, jag hade lite godis hemma redan, men det var favoritgodisar och dem ger jag fan inte bort! Jag är en grinig tant ibland.

Nu ikväll ringde jag mina föräldrar ute i sommarstugan och önskade Glad Påsk och nämnde att jag fått ett ägg och undrade om det var ifrån dem. Pappa blånekade.
"Nej, vadå, vi ger väl inga påskägg, nä det måste ha varit påskharen som var lite tidigt ute bara."
I vår familj kommer inga julklappar från jultomten, men alla påskägg kommer från påskharen!

Någon kanske borde tala om för påskharen att jag fyller 30 nästa år...
Eller, förresten, gör inte det, påskägg är gott. :-)

7 April 2004

I den bästa av världar

"Vem kan du lita på?" sjöng Mikael Wiehe på 70-talet. Bowling for Columbine poängterade den obefogade rädslan och misstron och hur spiralen eskalerar när man försöker föregå katastrofer man t-r-o-r ska hända. Idag på Elverket såg vi allt detta kokas ihop i en pjäs kryddat med mycket och svart humor. Terrorism var otroligt bra, bra skriven och som pricken över i:t välspelad. Det är inte ofta man ser så många bra skådisar på samma scen...

Samtidigt som man påminns om skillnaden mellan en riktigt bra skådis och en hyfsad. När en av varje spelar mot varandra i samma scen märks det tydligt vem som låter som en normal människa och vem som låter som en som spelar i en pjäs. Det var klasskillnad mellan Mikael Nyqvist och tjejen i sängkammarscenen, om man säger så.

Det fanns vissa scener som stack ut i mina ögon, vissa personlighetstyper. En del känner jag väl igen och det var på något sätt befriande att se dem utifrån. Som den morbida varelse jag är skrattade jag till och med åt mig själv i en av scenerna. Men det kändes bara bra, att någon annan tog på sig min roll och bar mitt kors - för att klämma in en fin liten påskliknelse. Det var ju inte på riktigt, så då kunde jag för en gång skull slappna av och se det roliga i situationen. Det som de utsomstående verkade göra på den tiden. Skillnaden var väl att man här skrattade och samtidigt såg det destruktiva i det hela.

Det är inte många föreställningar kvar, men tänker ni gå på en pjäs i vår kan jag verkligen rekommendera den här.

H-O-C-K-E-Y HOCKEY!

Börjar inte hockey VM ovanligt tidigt i år? 24 April, det brukar väl vara i Maj? Nåja, det kanske är därför jag helt missat den här viktiga uttagningen till Årets Kampsång. Gjorde en seriös insats och lyssnade på båda låtarna. Jag tror det är uppgjort om vem som ska vinna... Den första var så där extremt tuggummi-dålig att den hade varit rätt typisk att komma från Bert. Den andra var mer en låt. Även om man ju inte ska lyssna på texterna vid de här tillfällena... Jag röstar på Becker & Martindahl och deras "Svenska hjältar". Förresten, jag har hört "I gult och blått" förut, framförallt refrängen. Hade damlandslaget den eller var det någon annan?

Jag gillar kampsånger. Så mycket att jag samlar på dem faktiskt. Ibland kan det bli riktigt bra, som när Örebro SK lät Kenneth & The Knutters sjunga in en rockig bit och ibland kan det bli precis så pinsamt som man förutsätter att det ska vara, som när Linköping HC presenterade någon datortechno med den finurliga texten "ååhåååhåh LHC". Typ. Ibland får man en schysst och/eller trallvänlig melodi, ibland ett tungt komp, ibland en bra text och vid vissa ovanliga tillfällen alltihop i samma sång.

Mina 5 favoritsportsånger:
1. Stockholms Stolthet - (DIF)
2. Vi ser hur solen stiger över Råsunda (AIK)
3. Vi heter Timrå IK
4. Vargatjut (Färjestad)
5. Heja Blåvitt (IFK Göteborg)

6 April 2004

En apelsin med urverk

Ibland önskar man att översättare har taktkänsla och inte gör en rak översättning av vissa saker, framförallt inte kända och vedertagna begrepp. Och definitivt inte när syftningen är helt fel, orginalet syftar på en tunnelbana, översättningen på... det vete håkon. För att fortsätta såga översättarna var de brittiska namnen bevarade, men man hänvisade hela tiden till det svenska samhället och svenska förhållanden. Hade man då inte kunnat omvandla de brittiska slangen till svensk? Svensk rap hade kunnat ge tips om ungdomlig (för vuxna totalt obegriplig) slang för "kompis", "kiss my ass" och annat som nu fick heta nåt hubbledubble som lät mer än påhittat. Eller rakt översatt.

Men pjäsen i sig var schysst. Den var lite som Sagan Om Konungens Återkomst bara, den hade för långt slut. Det verkade som om de inte kunde bestämma sig för i vilken vinkel de ville ha slutet, så alla tänkbara slut staplades på varandra. Det blev lite tröttsamt. Och en "viss" truddelutt kommer man ju aldrig bli kvitt nu...

Många frågeställningar togs upp runt brottslingen, brott, det goda och det onda, samhället och mediabruset. (och tusen grejer till som man prompt ville ha med) Det låg något i att resultatet när man gjorde en "ond" människa "god" (enligt nåt slags drömmall om vad en god människa är, där det minsta lilla onda gruskorn är bortraderat) blev en totalt hjärntvättad, viljelös, nedbruten, personlighetsbefriad "någon". Men nog var det lite väl magstarkt att sedan presentera resultatet med orden:
"Här har vi nu en sann... kristen. Redo att korsfästas istället för att korsfästa."
Vad ville de säga med den repliken? I mina öron lät det som när man hänvisar till muslimer, men menar fundamentalistiska talibaner... Att kristna skulle vara hjärntvättade och oavsett om de väljer att offra sig eller inte så blir de offer för de är för mesiga för att slå tillbaka. Märkligt utfall. Fast andra aspekter var intressanta; som förhållandet brott och straff och straffets betydelse och syfte. På ett tydligt sätt visades att samhällets och individers uppfattning om när man sonat ett brott inte alltid överensstämmer. Överlag fick man lite frågeställningar att jobba vidare med. Tyvärr inte så välgeomtänkt och välskrivet, men helt ok för en tisdagkväll.

5 April 2004

Fotbollskväll med grabbarna

Y har alla kanaler vi andra drömmer om, dessutom har han projektor och lakan över bokhyllan. Såklart S, T och jag åkte hem till honom och kollade på Trelleborg - Djurgården ikväll! Jordnötter och äckliga cheez balls (smakar som det luktar när du pillar dig i naveln, kom S och jag fram till) stod på bordet. Det var bara ölen som fattades, men det berodde på att vi alla glömde att ta med...

Y's (konstigt nog) totalt ointresserade sambo undvek vardagsrummet, men det gjorde inte drygt årsgamla dottern K. Hon ska bilda anfallspar med T's tjej (om det blir en tjej) som kommer i September. Eller så går de ihop med Kr's dotter och bildar mittfältslås. Tjejerna duggar tätt bland grabbarna!

Det gick som det gick för DIF. Men inte så illa som S trodde. S är född pessimist och tippar alltid emot, Y blir pessimist så fort något går DIF emot (och efter de 10 första minutrarna fanns nog inte mer som k-u-n-d-e gå DIF emot...) och dessutom finns det inte en domare han tycker är bra. T och jag trodde DIF skulle greja det här. Vi torskade med 2-2. Bajs. Men vi var glada att vi satt i soffan och inte hade en lååååångs bussresa framför oss hem, som våra kollegor. Vi höll allt en koll på dem också, det är svårt att inte göra det i deras lysande jackor...

Efter matchen fikade vi och hamnade i riktigt ordentligt grabbsnack. T är lite nervös över att han inte ska klara att byta blöjor, men Y lugnade honom med att det är busenkelt. Trots det ska vi nog inte låta S sitta barnvakt...
Y: Du lägger henne (alla antar att DIF's damlag anno 2023 är på väg) på rygg på skötbordet...
S: Åsså lyfter du upp benen så här (fikitiv unge dinglar i luften).
Y: Nejä, du tar såklart bort den gamla blöjan. Och så här fiffigt viker du den, så, så, så och så. Se, inget som kan läcka ut.
S: Sedan lyfter man benen...
Y: Nej! Sedan måste du ju torka, så här (klappar i luften)
S: Men först lyfta på benen.
Y och T: NEJ!
Y: Det är ju en tjej! Du kan ju inte börja här (bak) och så torka så här (fram). Först här (fram) och så...
S: Lyfter man på benen.
Y, T, jag: Jaaaa.
S: Puh, jag började bli orolig.
Y: Men man behöver inte lyfta, man bara lägger fötterna så här i handen och så kommer underredet fram av sig själv....

Sedan tipsade Y T om att ha både våtservetter i behållare och papperskorg och andra små tricks i badrummet. Jag ska inte gå inte på vad S trodde dessa små detaljer var till för... Till slut kom huvudnumret; blöjan skulle på. S kunde inte för sitt liv fatta vad som var fram och bak. Blöjan gick runt och man kollade var tejpen satt och hur sidan såg ut där tejpen inte satt. När Y visade den lilla tecknade bilden fram kom ett långt och lättat "aaaaaaaah" från S, "så det är så man vet vad som är fram och bak, bilden ska vara fram. Men säg det då."

Ja, som sagt, jag har haft en riktigt härlig fotbollskväll med grabbarna. Fast det är inte direkt så här de framställs på film...

4 April 2004

Otrogen? Jag?? Skämtar du???

Jag är en extremt trogen person. Om ni funderat på att gifta er med mig vill jag bara poängtera detta. Jag har börjat maila med en kanontrevlig man. Vi har inte utbytt mer än två-tre mail och vi har inte träffats. I samma veva som vi började maila svarade jag på ett meddelande av en annan man, han verkade lite för sötsliskig och mjäkig men jag tänkte att vafan. Nu känner jag skuldkänslor när jag svarade på ett meddelande från honom trots att jag är mycket intresserad av den förste mannen. Det känns som att jag är otrogen, fastän vi inte ens har en relation! Lite som att dejta två samtidigt, vilket är helt ok i samhällen där det är vedertagen praxis (ex USA) men känsligt i samhällen där en dejt i vissa situationer närmast betraktas som en inledning på ett förhållande (ex. Sverige). Åtminstone så som det var förr, nu kan kulturen mycket väl ha ändrats med allt inflytande från TV och film. Jag vet inte.


Men det känns lite sjukt, att börja känna sig otrogen innan man ens träffats och att känna att man är otrogen genom att skicka meddelanden. Jisses, Carina, skärp dig! Fast det är ju ett gott tecken för den blivande mannen. Gränsen går vid chat. Ja herregud...

3 April 2004

Åh vilka underbara minuter jag haft...

Ett par minuter. Mer behövs inte för att hinna känna sig så där sprudlande lycklig så det känns i hela kroppen. Magen pirrar, läppen skälver, fingrarna darrar, ögonen glittrar och flinet går hela vägen runt huvudet. Jag fick något drömskt i blick och hann uppleva både nervösa, spännande och helt underbara stunder i mitt huvud.

Det började med att jag undrade om det råkade vara någon hemmamatch för London-lagen när jag och Mia är där. Typ söndag/måndag när vi inte ska kolla på Judi Dench. Tänkte bara kolla, så där på skoj. Och se på fan. Tottenham-Arsenal på söndagen! Ett Londonderby! Naturligtvis var det slutsålt. Men jag började leka med tanken...

I Glasgow lyckades jag se ett Old Firm genom att åka ut till arenan och ragga överbliven biljett bland åskådarmassorna. Jag har sett ett Old Firm, men aldrig ett Londonderby. Det vore allt bra coolt... även om jag är Liverpoolare. Jo, jag skulle allt kunna heja på Arsenal för en kväll. Tänk om man kunde övertyga Mia om vilken kul upplevelse det kunde bli (borde räcka att visa en lagbild på Arsenal, he, he). Man kanske kunde splittra på sig för en eftermiddag? Fast jag skulle kanske kunna sälja in idén i alla fall... Nåja, hur som helst måste man ju betala snubben med den överblivna biljetten, alltså kollade jag upp biljettpriserna på Tottenhams hemsida.

Där dog den.

Om jag tyckte teaterbiljetterna var dyra är det inget mot fotbollsbiljetterna. Som "bäst" kan man komma undan med £35... *suck* Man kan ju inte åka ut dit och sedan hoppas att man hittar bara den billigaste klassen, för det finns inte en sportsmössa att jag betalar £40-50 för en biljett! Jag vill inte ens räkna efter vad det är i Svenska Kronor.

Trist att drömmen tog slut, men jag hade ett par alldeles underbara minuter här i soffan. Nu ser jag fram emot pjäsen jag sett fram emot ända sedan förra våren (när jag läste om den, en pjäs som drar igenom alla Shakespeare-pjäser på 120 minuter), den vi ska se på söndagen. Samtidigt som Ljungberg kicks some Spurs' asses...

Och nu är det dags för reklam

TJOHO!!!

Jag älskar reklamen just nu. Utanför fönsterna på min lägenhet står en sån där trekantig reklampelare. Varje morgon när jag går upp, varje gång jag kommer hem och varje gång jag går och lägger mig ser jag en Djurgårdsrandig blå bild med Andreas Isaksson med jättehänder som säger "kom då". "Jag kommer!" vill jag skrika, men ler bara. Jättestort.

Och på tv försöker jag pricka in reklampauserna snarare än programmen. Mina favoriter på tv just nu är dels NIKE's reklam med Ronaldo, Ronaldhino, Figo och grabbarna som börjar lattja i spelargången och sedan lattjar runt i hela stadion. Den andra favoriten är ODDSET-reklamen där en snubbe a la Mission Impossible har kidnappat Zoran Lukic för att ta reda på Djurgårdens hemligheter. Dessutom är t o m tv3's reklam för deras fotbollssatsning skön att kolla på.

Mer sånt.

2 April 2004

Fredagsfyran, v14

Om det är för att det är påsk snart eller inte vet jag ej, men den här veckan fick vi två. :-)

Fradagsfyra nr 1:
1. Finns det någon historia bakom varför du heter som du heter?
Först skulle jag heta Åsa Cecilia, för mamma och pappa tyckte Cecilia lät så fint och mamma tyckte Åsa passade en liten mörk tjej. På BB kom pappas arbetskamrat in med sin fru och de fick också en flicka, som de också bestämt skulle få heta Åsa Cecilia. Mamma och pappa tyckte det verkade fånigt att ha samma namn så de bytte på mig och rätt snabbt och praktiskt kom de fram till Åsa Carina. Hade jag varit en pojke hade jag fått heta Mikael så det är tur de inte var helt inne på det för då hade jag väl fått heta Mikaela... Jag gillar mitt Carina.
2. Om du skulle vara tvungen att ändra namn (ex. pga att Säpo är efter dig) vad skulle det då bli?
Det säger jag väl inte! (men jag skulle gärna ta Emelie i så fall. Efternamn blir något påhittat. Beggins eller Gamgee kanske, ha, ha. Eller varför inte Strider, det skulle ju kunna passera som nåt diffust efternamn från ett antal länder... Förresten, jag skulle heta Kim eller Alex Strider för då skulle de inte veta var jag kom ifrån och inte heller om jag var tjej eller kille - total anonymitet!)
3. Vilket är det finaste namn du vet?
Oj, omöjligt att säga.
4. När du kollar ditt namn via den här filosofin, stämmer något?
Svaret:

The name of Carina creates a friendly, sociable, charming nature, but causes you to be too easily influenced by others. While you find it easy to meet and mix, and can appear agreeable and compromising in conversation, you can become unbending and forceful if pressed too far. Others learn that you cannot be told what to do and you seldom change your mind once it is made up. You prefer situations that allow a degree of independence, but are reluctant to take on a demanding work-load or responsibility.

Jag gillade den charmiga naturen. :-) Men jag skulle absolut inte säga att jag låter mig influeras lätt av andra. Vissa skulle nog inte heller säga att jag i alla lägen är "agreeable and compromising", även om jag har en diplomat boende inom mig som tittar fram vid behov. Resten köper jag.

Slutord: Att personlighet skulle vara kopplat till namn är ju befängt.

Fredagsfyra nr 2:
1. Vilka bloggare är du mest avundsjuk på?
Dem som har både räkneverk (så man ser om NÅN tittat in nångång!) och kommentarer direkt vid inläggen. Jag fattar inte hur man får sånt utan att kunna lägga upp hemsidor...
2. Vilka bloggare svärmar du för?
Vad är det för fråga? Ingen.
3. Vilken bloggare skulle du vilja vara?
Jag är så nöjd med mig själv, tack. Skulle kunna tänka mig att vara Annie (London Underground Tube Diary) i och för sig, för det verkar finnas så mycket kul för henne att betrakta till och från jobbet!
4. Om vad angick senaste inlägg du bestämde att inte publicera? Var det för personligt eller för dåligt skrivit eller ointressant? Eller har du aldrig censurerat din skrift?
Oj, senast... det var något känslomässigt dravel där jag inte ens skrev vad saken angick utan bara babblade på. Filosofi utan mening eller mål, så det raderades innan jag själv blev uttråkad...

Före min tid

Som jag skrev förut har jag kollat på vårens alla avsnitt av Vänner redan (den enda serie jag följer) och har därmed löst alla band med tv:n. Igår åt jag vid åtta-tiden och kände att jag ville titta på något, men inte på någon film utan något lättsamt. Typ, en tv-serie. Förutom en trist dokumentär och hockey med två lag jag inte gillar så var det tv-serier på resten av kanalerna, men inget som föll i min smak. Jag kände efter och kom fram till att jag kände för Dharma & Greg eller Simpsons. Hur göra...

Jo, jag kopplade såklart upp mig på DC, fick upp en lista på Simpsons och valde två med titlar som lät lovande. Och så åt jag middag till ett schysst avsnitt. Perfekt!

Det var då det slog mig; tänk vad skönt om man alltid kunde göra så här, välja sin egen tv-kväll. Och det var då det slog mig att det inte borde vara omöjligt att ordna. Alla program ligger ju på filer och är kodade, så varför sända dem efter ett fast schema? Här kommer ett förslag på Framtidens TV:

Alla program ligger i en databas, som fylls på vartefter nya program görs; så som i en dator. Sport, nyheter, tecknat, Björnes Magasin, inredning, dokumentärer, sit-coms, serier, dokusåpor, film osv osv. På en "första sida" rekommenderas program sådär som det görs på kanalernas förstasidor på nätet. Det finns en sökmotor där man kan söka efter genre, namn, skådespelare, person (ex Bush, Göran Persson...) etc. Man knappar in koden för det man vill se och - voila.

"Jamen, tv-reklamen som finansierar då?" Jo, den kommer man inte undan såklart, den är inbyggd i programblocket, så CSI avbryts fyra gånger som vanligt. Och medan man söker program kan reklamfilm visas i en liten del av skärmen, t ex överst/underst. De olika kanalerna har också kvar ett slags "Random-funktion", vilket innebär ett förvalt schema på samma sätt som en vanlig tv-kväll. Zapparna kan därmed fortsätta sitt zappande och man kan fortsätta "råka fastna" för någon obskyr dokumentär om trädgårdstomtar som man bara råkade slå på.

Det fina är att man inte behöver passa tv-tider utan kan se på tv när man själv känner för det och har tid, och då se program man själv vill se istället för att slökolla på vad skit som går bara för att inget bra går men man är för trött för att läsa/diska/gå och sova. Tänk att "slippa" missa nyheterna bara för att man umgås med vänner kl 21 utan kan kolla på dem när man kommer hem halv tolv. Eller tänk att så fort man fått ett nytt intresse (t ex hajar) kunna kolla på dokumentärer om det medan järnet är varmt. Och vad underbart att kunna ligga i soffan och titta på Bamse, Kalle Anka och Bumbibjörnana när man är sjuk.

I begränsad omfattning gör jag detta redan idag - min tv är min 15" laptop - så det är bara att inse att jag lever före min tid. När Framtidens TV kommer ska jag damma av min tv också - och börja betala tv-licens.

1 April 2004

Dåligt aprilskämt var inget skämt - fast det kan låta som ett skämt

Ibland tror man första april-skämt blivit lite väl smaklösa. Tills man inser att det inte är ett första april-skämt. Linda reagerade också på artikeln.

Jag vet ju inte hur bilderna ser ut, ifall det är smygtagna halvnakna (solar på bakgården t ex) bilder där flickan själv inte direkt tar skada (för hon känner inte till dem) utan agerandet i sig är perverst. Eller om det är arrangerade nakenbilder där flickan själv vet, kanske inte syftet med bilderna, men i vart fall att hon ska bli plåtad naken eller i någon obekväm position... Ja, ni förstår säkert. I det andra fallet tar hon nog mer skada än i det första, där skadan uppstår först när hon får vetskap om vad som hänt. Detta bara för att reservera emot att jag inte vet exakt vad vi pratar om, men att jag reagerar på normen i sig.

För oavsett; "Den som skildrar barn i pornografisk bild, döms för barnpornografibrott." (BrB 16:10 1st)
Problemet uppstår i andra stycket; "Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som, när det framgår av bilden och omständigheterna kring den, är under 18 år". Domstolspraxis har hittills tolkat detta som att om barnet ser ut som ett barn så är det brott, i annat fall inte. De har bara glömt en liten men ack så viktig detalj; andra stycket är tvådelat. "En person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som, när det framgår..."

Första ledet verkar de inte alls ha uppmärksammat. Jag har i och för sig svårigheter att se hur de tänkt sig detta i praktiken. Ska man göra en läkarundersökning vid domstolsförhandlingarna för att se om 15-åringen är fullt utvecklad, eller 16-åringen, eller 13-åringen? Flickor utvecklas väldigt olika, vissas "pubertetsutveckling" är "fullbordad" först runt 20, andras vid 17. Men en sak tror jag vi kan vara tämligen säkra på - även om jag inte har den minsta medicinska utbildning - en 13-åring har banne mig inte nått en "fullbordad pubertetsutveckling"!

Och vad menar de med "pubertetsutveckling"? Menar de den synliga delen; att tjejer får tuttar och höfter? Eller menar de en samlad pubertetsutveckling där flickan må ha både D-storlek och runda höfter, men där hennes biologiska inre inte är färdigutvecklat och definitivt inte sinnet?

Domstolarnas tolkning gör mig nämligen rädd. Jag fick mens och tuttar när jag var 10 år gammal. Jag hade både tuttar och höfter när jag var 12. Med lite smink och rätt klädsel hade jag lätt kunnat framställas som 18 - med tanke på vilket sjå mina föräldrar hade att övertyga biljettförsäljare om att jag var under 15... Om jag hade blivit nakenplåtad då så hade det alltså INTE varit barnpornografi??? Skrämmande.

Vad är det vi lagstiftar emot egentligen? Är det fotona i sig eller kränkningen? Vad är syftet med lagen??? Om barnet ser ut som 13 eller 23 kan inte spela någon som helst roll. Oavsett om hon/han ser äldre ut så är ju största kränkningen att hon/han blir fotad och syftet med fotot. Att någon sitter och runkar till bilden efteråt skadar ju inte barnet i just det ögonblicket, utan skadan uppstår när barnet blir plåtat - det är DÄR barnpornografibrottet begås.

Enligt min personliga uppfattning.

Man skulle kunna omformulera paragrafen och sätta åldersgräns istället. Den svåra sitsen hamnar då de "normala" vuxna som tror sig ha laddat ner ett par läckra tjugoåringar men fått med ett par välutvecklade 15-åringar också. Det är en klurig sits, men kanske kan man lösa det med lite flexibilitet och juristernas favoritgeneralklausul - "den samlade bedömningen". Jag menar, om man i datorn hittar 1000 bilder på 25-30 åringar och 10 bilder på 15-åringar i "vuxna" sammanhang så torde det kunna antas att det skett ett misstag, att snubben inte alls tänder på barn, men inte vetat (och inte kunnat antas veta) att det var barn han laddade ner. Om situationen är den omvända, att det är 1000 bilder på barn och 10 på vuxna så kan man ju börja ifrågasätta...

Och som i fallet med mannen i tidningsartikeln; det brukar finnas andra bevis att ta hjälp av än bara ett par enstaka bilder. Oavsett vad domarna ansåg om 13-åringens utseende/utveckling, mannen visste ju att hon var 13 och han hade annan barnporr - hallå, vad är problemet!?!