Showing posts with label Publikvärdslivet. Show all posts
Showing posts with label Publikvärdslivet. Show all posts

16 April 2006

Celtic - Hibs (1-1): Och pa 3:e dagen tog Celtic emot bucklan

Jag minns nar jag var 10-11 ar och religionslararen i skolan havdade att man inte spelade fotboll i England pa sondagar. Jag protesterade att jag faktiskt sag en match just forra sondagen och lararinnan havdade att jag maste ha sett en repris... Jag minns att jag da kollade upp saken och att aven om lordagen av tradition ar Fotbollsdagen sa hade aven Engelska ligan latit modernisering ga fore religios tradition och sa spelades faktiskt "nufortiden" nagra matcher aven pa sondagar. Fast larobockerna hade forstas inte uppdaterats sedan forra arhundradet.

Idag tankte jag pa detta igen. Det ar inte bara sondag utan paskdagen och med tanke pa att jag under en bussresa i fredags sag inte mindre an 2 folksamlingar som bar kors sa var jag imorse inte forvanad over att se sa manga uppkladda manniskor pa vag till de kyrkor jag gar forbi pa vag till Celtic Park.

Sondag, paskdag, Jesu uppstandelse, katoliker och allt annat till trots - kl 14.00 var det 60'000 pers som kollade nar tva katolsk-anknutna lag spelade fotboll.

Jag borde skicka ett vykort till min gamla larare.

Efter matchen skulle Celtic ta emot bucklan (vi har ju redan vunnit ligan!) sa jag korde favorit i repris. Det gick sa dar. Det gick inte alls. Efter vandkorset sag jag andra halvlek pa tv i korridorerna, men precis nar vi skulle mobiliseras for att sla ring pa innerplan sa fick gruppledaren ett anrop och vi blev instruerade att bilda avsparrning! Utanfor arenan!! I ett horn som maste vara stans varsta blashal!!! Dessutom hade det under matchen slagit om fran senvar till midvinter.

Det ar tydligt att nagon vill att jag ska lara mig odmjukhet. Man kan inte alls fa allt.

Det lat maktigt nar hela stadion sjong Campione, You'll never walk alone, It's a grand old team to play for, Fields of Athenry och alla andra Celtic-hits och vaggarna skakade nar, vad vi antar, laget lyfte bucklan.

Nagon borde skicka mig ett vykort.

F o ar dagens laxa; skrattar bast som skrattar sist.
Vi var ett tjugotal pers som stod pa led utanfor arenan nar blasten tog tag i en killes keps och han fick springa ivag och hamta den. Nastan ingen lade marke till det forran jag borjade skratta. Sekunden efter kom nasta vindpust och min keps flog annu langre. Och gruppen skrattade annu hogre.

Odmjukhet, var det.
Glad Pask!

8 April 2006

Rangers - Motherwell (1-0): Frisprakiga hollandare, kanns det igen, DIF?

Jag trodde jag horde fel nar Rangers malvakt Ronald Waterreus kom emot mitt mal pa uppvarmningen och mottes av burop fran en hel kortsida. Nar matchen borjade och han tog emot bollen blev han utbuad av tre laktare, fran mittlinjen, vilket motsvarar halva stadion. Josses, vad hade han gjort?!?

Han hade varit frisprakig i hollandsk media och kritiserat klubben samt vissa spelare. Deja vu - fast tvartom. Minns Geert den Oden i DIF harom aret. Han var ocksa frisprakig. Fast han blev inte utbuad av ett halvt stadion. (Nej, det var inte som BBC sager "en sektion", det var halva stadion.)

Som tur var hade Waterreus supportrar ocksa och snart blandades buropen med applader varje gang han rorde bollen. Det tog ett tag innan monstret utkristalliserade sig, men det maste bero pa att fler an jag undrade vem sjutton han hade mordat, dar i inledningen.

Kan man tro att denna frisprakighet ar ett hollandskt drag? Waterreus, den Oden och jag vill tillagga att min hollandska kompis aldrig varit radd att uttrycka sin mening, aven nar den ar obekvam. Jag vet att det retade manniskor nar vi pluggade ihop, inklusive mig, men det kanske ar ett hollandskt drag, som sagt...

F o var detta forsta matchen efter Rokforbudet introducerades. Jag hade inte sett fram emot det och vantade mig sisadar 55000 frustrerande fotbollsskorstenar som gav blanka sjutton i det. trots att 75% av sasongskortshallarna var positiva till forbudet enligt en undersokning fore sasongen.

Jag maste erkanna att jag ar imponerad. Under matcherna promenerar jag fran ena hornflaggan langs kortsidan till mitt pa langsidan och sa tillbaka igen. Oavbrutet. Inte en cigarett sag jag. Inte en rokslinga. Inte en kotte rokte! Fast en fotograf gjorde det, och sag skamsen ut nar kollegan sa at honom.

Jisses, nu borjar jag tro att precis allt ar mojligt.

6 April 2006

Celtic - Hearts (1-0): Campione! Och jag var dar!!

Med lite planering kan du faktiskt fa allt, det galler bara att kunna systemet och utnyttja det. Alltsa anmalde jag mig frivilligt till vandkors-tjanst ikvall, det tristaste av allt. Forsta halvlek stod jag i ett bas och knep biljetter, forutom nar jag jagade tva killar som forsokte smita in med fel vouchers och en jakel som plankade. I halvtid gick jag runt och sa at rokare att inte roka och hela andra halvlek stod jag i en glugg, forsokte se upptagen ut sa att ingen skulle flytta pa mig och sa kollade jag pa matchen, medan jag invantade att bli placerad pa innerplan for festligheterna efterat.

Allt gick enligt planerna. Jag fick bade se matchen och vara nara handelsernas centrum. Och Celtic vann! Och 56000 stannade pa laktarna och sjong You'll never walk alone sa att nackharen reste sig. Och spelarna gick ett arevarv och fick en massa halsdukar kastade pa sig. Och jag flinade hela tiden. Och jag flinar fortfarande. Celtic ar Skotska Mastare. Och jag var dar! Och ingen forbannelse i varlden kunde andra pa det!! (De enda aren Celtic forlorat titeln efter 2000 var 2003 och 2005, aren nar jag bodde i Glasgow. Klart jag tror jag har med saken att gora!)

Och nu lyssnar jag nar supportrar sjunger "Champione" nere pa gatan pa vagen hem. Det ar mitt i natten, men det gor inget. Det ar underbar musik. Jag kommer sova gott inatt. Till skillnad mot ifjol...

Aaah, Celtic ar Skotska Mastare, med 6 matcher kvar att spela. Ibland ar livet bara for harligt.

13 February 2006

Rangers - Celtic (0-1) med Wayne Rooney & religiost hat

Om Wayne Rooney och Rio Ferdinand gar pa fotboll (for att kolla pa polaren Roy Keane), var hittar man dem da? I VIP-logen? Pa VIP-laktaren? Valbevakade bakom avbytarbanken? Na, prova mitt bland Celticfansen pa Celtics laktare! Jag maste erkanna att jag trodde min kollega hade sett fel, tills jag sag bildbevis pa Rooney i tidningarna idag. Lite coolt ar det val anda.

Nagot som inte ar lika coolt ar nar halva Ibrox (naturligtvis den halvan dar jag patrullerade) precis i borjan av 2:a halvlek fullkomligt exploderade av ilska. Nagon som slangde en bengal pa Prso? Ful benkapning av Keane? Nagon dare som hoppade pa McLeish? Na, Celtics polska malvakt Boruc som intar position och - gor korstecknet...

Vem behover blanda in andra religioner i hatmatchen nar inte ens troende inom samma religion tal varandra?

Hela andra halvlek gick tva stackars poliser runt och tog upp anmalningar mot Boruc for "sectarian abuse". Publiken tillkallade aven oss och kravde att vi skulle arrestera och/eller slanga ut Boruc for detta brott. Sa smaningom ville vissa till och med gora anmalningar mot oss for att vi inte arresterade Celticmalvakten... De sista 20 minutrarna var hatet sa stort mot Boruc att vi var tva (jag och en storvaxt man) som satt bakom malet, beredda pa i princip vad som helst. Hade jag varit troende sa hade jag sagt; Jesus...

5 February 2006

Skottland - Frankrike (20-16); Rugbymatchen jag nastan var pa.

Jag har bara sett en rugbymatch live i mitt liv. Jag alskade det! Dagens landskamp hade jag darfor sett fram emot i flera veckor. Och det inte bara for att jag visste att stallet skulle vimla av tusentals man i rugbytroja, kilt och bara ben...

Matchen gick pa Murrayfield i Edinburgh, Skottlands nationalarena for rugby, med en kapacitet av 63000 askadare, vilket det aldrig ar.

Vi hade formote pa laktaren. Da satt vi ett hundratal guljackor och gjorde oss omsom lustiga over militarer som tjanade sin drottning och sitt land genom att placera ut flaggor pa stolarna och omsom lustiga over sackpipeblasare och trummisar som ovade pa innerplan. Sedan blev vi indelade i grupper. Sedan gick jag ut fran arenan. Och kom aldrig mer tillbaka.

"Fransman kan inte engelska. Havdar de." inledde gruppledaren utsattningen vid entren jag skulle jobba vid, "men de forstar no och finish och forstar de inte det sa forstar de fuck off. Se bara till att ingen annan hor er."
Gruppledaren var en cynisk men himla kul man, vi var inte menade att ta det han sa bokstavligt.
"Fransman ar arroganta och ohyfsade, men ta det inte personligt, det ar sa de ar, grodorna."
Jag tankte pa nar jag jobbade pa Marseille-Valencia pa Ullevi haromaret och maste faktiskt saga att han har en poang. Jag ar lite faschinerade av dem. De kommer fram till dig och borjar tjattra. Du sager pa engelska att du inte forstar. De fortsatter tjattra. Och vantar sig svar!!! Tror de att vi knallar runt med en san dar pratfisk de har i Liftarens Guide i orat?!

Fore matchen stod jag utanfor entren och kollade i folks vaskor, tog ohyggliga flaggpinnar och annat som ar osmart att ta med in pa en idrottsarena. Som en vass ostkniv... Men jag slappte in tva knivar ocksa. Det maste jag, annars diskriminerar jag ett folkslag eller forstor en folkdrakt eller vad fasen det ar. "Hoglandsutrustning" ar namligen ok. Det innebar att om en man kommer med kilt och en Skean Dhu (en kniv som bars med kilten) sa ar det ok, aven om han bar rugbytroja och Timberlandboots till. Kommer han med en Skean Dhu utan kilt sa ar det inte ok... Detta ar saklart en regel ingen sakerhetsmanniska gillar, men det ar sa det ar. Som tur ar ar rugbyfans inget valdsamt folk, de sitter till och med mixade pa laktaren.

Under sjalva matchen vaktade jag en grind. Det kandes javligt upplyftande. Det lat som att det var en bra match inne pa arenan och det gjorde ju inte mina blafrusna fotter varmare. Det roligaste som hande var istallet nar en polisbil korde forbi, backade, polismannen sprang fram till staketet och teaterviskade "psst, vad star det?"

Nasta match ar 25 Februari, Skottland-England. Det ar samma dag som jag mitt puckonot accepterade att jobba overtid pa jobbet. Rugbylandskampsdebuten far vanta ett tag till.

4 February 2006

Rangers - Hibs (0-3); Uppvarmning infor Old Firm

Hibs ar Edinburghs motsvarighet till Celtic. Rangers - Hibs i skotska cupen lat darfor som en fin uppvarmning infor Old Firm nasta helg, framforallt eftersom Rangers ar pa dekis och behover cupframgangen, Rangers supportrar ar frustrerade, Rangers supportrar bakom avbytarbanken hatar allt Celtic och Hibs tranare har spelat dar och Hibs kom till Ibrox med 5600 supportrar, mer an de nagonsin skrapat ihop pa en bortamatch.

Det var en bra uppvarmning, vi fick verkligen jobba, och det var Ordeal by Fire for den nya tjejen i var grupp...

Bada supporterlagren var i sitt esse med hatramsor och hacklanden. Stamningen var intensiv och tryckande och jag gick runt och funderade over vad det basta resultatet vore. For oss som jobbade. Det fanns inget optimalt resultat, men det basta vore om det inte blev jamnt och tajt...

Nar Hibs gjorde 0-1 oppnade ett pucko en grind och ledde ut ett jublande gang pa innerplan. Den nya tjejen och jag foste dem tillbaka upp pa laktaren, men dom om min forvaning nar jag skulle stanga grinden och en trotsig grabbjavel holl fast den! Jag erkanner, jag smallde till honom pa fingrarna.
"Vad fan pysslar du med!" tjoade han.
"Vad pysslar du med!" kontrade jag.
Sedan nadde kollegorna och polisen fram sa killen var klok nog att slappa amnet, grinden hade han redan slappt nar jag smallde till honom. Idiot.

0-3 var ett bra resultat for oss, givet hur laget lag, och under eftermotet raknade gruppchefen antal "verbal abuse" (har svenskan nagon bra motsvarighet?) mot oss. Kom igen. I Sverige var Fitta mitt fornamn, Hora mitt efternamn och Din Javel mitt smeknamn. Det var inte direkt sa att jag raknade de "fuck off" jag fick under matchen, for inget av dem efterfoljdes av minsta lilla bitch, bastard eller cunt. Jag funderade istallet over vilken situation som var mest knasig; Sveriges, dar man sa ledigt kallar folk fula saker rakt upp i ansiktet eller Skottlands, dar det ar sa ovanligt att ett Dra At Helvete uppfattas som grovt? Jag vet vilken arbetsmiljo jag foredrar i alla fall.

29 January 2006

Celtic - Dundee (3-3); en match i reserven

Vissa saker tar tid att vanja sig vid. Som t ex att ga fran standig underbemanning pa fotbollsmatcherna till att befinna sig i en "reservgrupp", en av fyra grupper a 8-10 pers och en gruppledare vars enda syfte ar att sta pa ett visst stalle pa arenan och vanta pa att behovas. Vilken sakerhetschef som helst i Sverige skulle fa lyckotarar i ogonen om han hade det mannskapet.

Men de 2 timmarna fore matchstart har aldrig kants langre, i de andra grupperna gor du atminstone nagot! Gruppen kanner inte varanda tillrackligt val for oavbrutet smaprat, sa mellan historierna behovde vi aktivera oss.
Vi radade upp oss i langdordning.
Vi drog igenom tva olika namnlekar.
Vi gissade alder pa publiken.
Och det ulitmata;
Vi stallde oss i nummerordning.

Det var da den operativa chefen valde att komma runt hornet. Gruppchefen hade sitt manskap i givakt. I nummerordning. Den operativa chefen gapade, sedan torkade han bort en fikitiv tar ur ogonvran, sedan lovade han gruppchefen en fet bonus. Den dag de inforde det.

Jag var pa fotbollshumor och det humoret sjonk i takt med att jag insag att jag nog inte skulle fa se mer an det dar hornet av korridoren. Da blev vi forflyttade till avsparrningen mellan Dundees supportrar och ovriga stadion. Jag satt pa en stol sa dar langt ner pa laktaren att man kanner bade gras- och svettdoft, och medan jag sakta vred huvudet mellan de bada sektionerna stal jag blickar av matchen.

Det var en bra match. Celtic ledde med 3-1, det var inte langt kvar och jag tankte pa hur mycket jag alskar den har sporten.

Da gjorde Dundee 3-2. Sedan vete sjutton vad som hande, men tva oranga gubbar promenerade forbi var malvakt och sa stod det 3-3. Jag hatar att forlora med 3-3!

Efter matchen, under samlingen pa laktaren, kom karleken tillbaka. Tre smakillar och pappan till en av dem (en Celticspelare) lattjade runt i malomradet. Vi hejade nar ena lillkillen dribblade bort den andre, vi buade nar Celticspelaren brot anfallet och vi appladerade nar den tredje lillkillen gjorde mal. Smakillarna gjorde manga mal och for varje mal gjorde de nya malgester. Garna alla tre samtidigt, aven han som agerade malvakt. Da ville jag ocksa ut och spela fotboll. Jag alskar fanimig den sporten! Trots att man ibland forlorar med 3-3.

8 December 2005

Rangers - Inter, en nervos match i hjalm

Vi som jobbade nere vid planen, plus dem som jobbade i narheten av Inters supportrar, fick kvittera ut en ny keps fore match. En hard keps av typen hjalm.
"Italienarna kan kasta mynt och dessutom kan det forekomma bengaler."
Jag tog emot kepsen med hojda ogonbryn. Hjalm? Mot myntkastare? Forvisso har jag tre arr i huvudet efter myntregnet nere i Turin, men... vi hade problem med myntkastare i Sverige ocksa. Vi fick aldrig bara hjalm. Tyvarr fick vi i tisdags aldrig testa utrustningen. Jag sager tyvarr, for med hjalm pa skallen var det nastan sa att jag hoppades pa en flygande penny eller tva.

Nar jag hade malvaktstjanstgoring (sitta bakom malet ifall nat pucko far for sig att hoppa ut pa plan) sa fick jag sallskap av en trevlig polisman. Men han var inte smart, eller ordet kanske ar fotbollserfaren. Fore match sag vi pappersark utlagda pa varje stol sa att publiken pa tre laktare kunde bilda tva skotska flaggor och en brittisk nar lagen kom ut.
"Det ar ett vackert monster de bildat med reklambladen." sa polisen.
"Det ar inte reklam, det kommer bli ett vackert tifosi nar lagen kommer ut." sa jag.
"Ett vad?"
"Tifosi, det ar italienska for nar man far publiken att gora saker, typ halla upp ark for att bilda monster."
"tifo...?"
Jag forklarade igen.
"Na, jag tror inte det." sa polisen. "Det ar nog ingen mer an du som vet vad de ska gora med pappren. Vi har inte sant i Skottland. Men det ar ett fint monster."
Nar lagen kom ut var det visst tre fina flaggor pa laktarna. Pappersarken kom ju med instruktion. (Och jag tror bestamt att jag sett nat liknande i Skottland forut... Aven om det inte pa langa vagar ar lika vanligt som i Sverige.)

Italienarna skanderade nagot med Rangers och "vaffan culo" och jag kommenterade, att:
"Det dar ar nat vi kommer fa hora mycket av ikvall."
"Vad for nat?"
Jag forklarade vad vaffan culo betydde, men varken polisen eller hans narmaste kollegor hade hort talas om det. Han sa:
"De kan val fa sjunga om de vill, det ar bara de och du som vet vad det betyder i alla fall."
Hm, jag undrar det, ja. De har val internet och fotbollsforum i Skottland ocksa. Nodvandig kunskap brukar hitta fram till berorda parter...

Nar AIK spelade i Champions League sa brottades jag med att "inte gilla gnagarnas framgang" och "det ar kul att det gar bra for ett svenskt lag". Det var samma brottningsmatch i tisdags. Jag visste inte riktigt vilken kansla som var starkast - tills Rangers gjorde mal. Jag tror euforin smittade. Efter matchen (1-1) stod alla kvar, inklusive laget, och vantade pa att speakern skulle tala om hur det gick i den andra matchen. Blev det oavgjort dar var Rangers klara for 8-delsfinal. Det blev 0-0. Det blev ett gladjefnatt modell VM-guld pa laktarna. Medelalders man grat och pensionarer hoppade upp och ner. Det var kul att se. Och Rangers behovde ett gladjeamne denna sasong...

De kommer, sa klart, aka ur nasta match sa nu hoppas jag pa en bra lottning.
Liverpool, Milan eller Real Madrid, tack.

3 December 2005

Bisarr forsta arbetsdag pa Ibrox

Mycket har jag varit med om under mina 8 ar som publikvard, men trots att man tror att man varit med om allt sa far man nastan varje ar uppleva nagot som slar en med hapnad. Det ar nog lite av charmen med det hela.

Idag jobbade jag min forsta match pa Ibrox och vid inte mindre an 3 tillfallen fann jag mig totalt mallos. Ni vet, man vet inte om man ska flamta, skratta eller bara gapa.

Nar vi satt pa laktaren och hade formote kom en mork, lacker personbil korande in pa innerplan. Ibrox ar som Rasunda, det finns ingen loparbana, men istallet for gras mellan plan och laktare sa finns ett slags mjuk gummimatta. Bilen korde langs hela langsidan och stannade framfor spelaringangen, d.v.s. tunneln mellan avbytarbankarna. Dar stannade den, en person i kostym klev ur, sedan korde den vidare. Strax darefter kom en ny mork, frasch bil och sedan en till och en till.

Det var spelarna.

Om nagon allsvensk spelare i en klubb som numera lite proffsigt kor sina spelare till hemmamatcherna i buss istallet for att lata dem parkera pa gatan utanfor pa egen hand rakar lasa denna blogg sa upprepar jag:
Spelarna i Rangers blev korda i personbilar anda in pa innerplan och avslappta vid tunneln mellan avbytarbankarna!
Jag vet inte vad jag ska saga. Hela skadespelet kandes ratt bisarrt.

Min position pa Ibrox ar nere vid planen. Hela matchen promenerar min grupp framfor laktarna och kollar pa publiken. Innan matchen dock, precis nar jag och en kollega mottes framfor en trappa, kastade en man ut nagot som sag ut som en hamburgare invirad i papper ut pa planen. Min forsta tanke var att det ju var oerhort korkat att gora det mitt framfor ogonen pa oss, min andra tanke var varfor i herrans namn han kastar en hamburgare pa planen nar den fortfarande ar helt tom. Detta tankte jag under en mikrosekund, sedan foljde jag hamburgaren med blicken och sag hur den landade i ett dammoln. Dammoln?

Det var ingen hamburgare. Det var en liten papperspase med mannens brors aska! Min gruppledare tog emot rapporten helt lugnt, hans enda kommentar var att meddela uppat sa de kunde kolla om mannen hade tillstand. Tydligen hander detta da och da.

Eh... Ok. Fast jag hade nog inte velat fa min aska utkastad pa planen, jag hade nog velat bli strodd ett par timmar fore avspark. Dessutom hade jag nog inte velat spela boll och sparka runt nagons aska som virvlats upp fran en liten hog. Brr. Bisarrt.

I halvtid var det en flaggparad. Jattestora supporterflaggor fran hela varlden (Melbourne t ex) bars runt av supportrar och omringade till slut hela planen. Lackert. I princip alla flaggor utgick ifran Union Jack och gjorde de inte det var de ju anda rod, bla, vita. Ratt manga flaggor hade Ulsters Roda Hand eller Ulster-flaggan pa sig, ratt manga grupper (vilka speakern raknade upp i hogtalaren) hette nagot med "loyal" och i hogtalarna spelades "God save the Queen" och andra pampiga, brittiska sanger. Publiken var extatisk.

A ena sidan ar inget av detta speciellt markligt. Vi ar i Storbritannien sa Union Jack och musiken ar befogad, dessutom ar Rangers farger desamma som i flaggan. Supportrar fran Nordirland ville val ha sin flagga med, precis som flaggan fran Melbourne hade Australiens flagga i ena hornet. Det ar val inget konstigt med att supportergrupper vill kalla sig "lojala" och naturligtvis jublar publiken under en hyllning till klubben de alla alskar

Fast kanner man till de politiska komplikationerna med Rangers och Celtic och kopplingen till konflikten i Nordirland sa kunde man fa en annan bild av handelsen. Det fick jag. Alla politiska symboler, den pampiga och pa ett satt nationalistiska musiken och den extatiska publiken. Lat mig saga att det inte var svart att forsta varfor Hitler regisserade sina konvent som vore de sportevenemang. Nar jag stod dar i halvtid pa Ibrox idag sa var det svart att veta om det var en idrottslig hyllning eller en politisk manifestation jag bevittnade. Det hela kandes bisarrt, pa gransen till laskigt

Som sagt, man tror att man varit med om allt men nastan varje ar far man uppleva nagot som slar en med hapnad.

23 November 2005

En kurs med laskig video, men inget ifragasattande

Sitter man och pratar i telefon sju timmar i strack pa ena jobbet sa ar det faktiskt ratt skont att sedan sitta tre timmar pa kurs pa det andra och inte behova oppna kaften alls. Fast det var just det som retade mig mest med publikvardsutbildningen jag just avslutat.

Det var intressant att jamfora regelverk mellan Skottland och Sverige. Regler som klubbarna i Sverige far fran forbunds- och UEFA-hall men som de maste gnugga geniknolarna riktigt hart for att genomfora i enlighet med svensk lagstiftning, det har man i Skottland helt eget stiftat lagar om. Dessutom stod det klart att vi har olika laktarkultur och att respekten for olika former av auktoriteter skiljer sig. Det har jag forresten redan kant pa i praktiken; situationer dar jag i Sverige i princip alltid blev ifragasatt och fick forklara regelverk (oftast nar det var helt fel tid och plats att gora det pa), i exakt likadana situationer har mots jag inte ens av en suck. Nar jag sa pa kursen stallde fragor rorande vissa saker sa verkade de inte forsta vad jag menade. Pyroteknik verkar t ex vara i princip obefintligt och nar jag fragade saker som skulle underlatta bemotandet av ifragasattande personer sa verkade den situationen i det narmaste frammande for dem. Jag antar att jag helt enkelt far forlita mig pa min erfarenhet och ta situationen nar den kommer, for jag kan naturligtvis inte tanka mig att den aldrig kommer uppsta.

Pa brand-delen fick vi se videon fran Bradford-katastrofen. Jag har sett den tva ganger forut men den var lika laskig den har gangen. Korkade manniskor! Vad som hande var att for ca 20 ar sedan sa uppstod en pyttebrand, troligen fran en cigarett eller en tandsticka, pa en laktare. Det tar ca 3 min for ett rum att overtanda, jag kan upplysa er om att det tar ungefar lika lang tid for en laktare. Medan tv-bilderna fran matchen rullade sa fick man folja trafiken i kontrollrummet; det fanns fyra brandslackare men de var inlasta pa kontoret, man diskuterade att ga ut i hogtalaren och informera men man gjorde det inte, brandkaren kom men kunde inte komma in, grinden vid utgangen var last och man hittade ingen som hade nyckel, det fanns inga publikvardar eller nagon form av funktionarer som kunde bista publiken.

Foljden: folk ser att det brinner men star kvar pa laktaren och tittar pa, nar hettan blir for stark sa borjar de fly ut pa planen, medan sektionerna bredvid fortfarande star kvar, polis forsoker utrymma sektionerna bredvid men folk vagrar flytta pa sig, folk som tagit sig in pa plan stannar sa klart direkt och kollar pa vilket stoppar upp dem som fortfarande forsoker ta sig in, forst nar hela laktaren ar overtand sa reagerar folk och da blir det panik, man ser t ex en man irra runt brinnande.

Resultat: over 59 doda och over 300 skadade.

Sa, efter att ha sett denna film sa forstod nog alla annu mer betydelsen av en san enkel sak som att hanterna en brandslackare. Detta lardes ut genom en videofilm, dar det poangterades att det basta sattet att lara sig var att ova praktiskt och dar man dessutom sa att man inte skulle ge sig pa att slacka om man inte var saker pa att man visste vad man gjorde. Men. Vi fick inte rora en brandslackare och nar jag fragade sa var inga sana ovningar aktuella heller. Kandes inte sa lyckat...

Inte heller var det lyckat att sitta 1,5 timme och lyssna pa tva manniskor som pratade om forsta hjalpen nar vi varken fick lagga varandra i framstupa sidolage eller ens testa CPR. Dessutom, det ar sant att om du prompt ska drabbas av en allvarlig skada/sjukdom sa ska du gora det pa en fotbollsmatch for det vimlar av sjukvardare, men... jag anser att det ar farligt att i forsta hjalpen-utbildningen rakna med att hjalp kommer inom 1 minut. "...detta ska du gora i 10 min, men det behovs ju inte, sa det racker om du..." Men tank om det uppstar en fnurra da? Farligt...

Oh, och pa tal om auktoriteter sa var hela utbildningen en 6 timmar lang forelasning. Ingen interaktion, ingen diskussion. Lararen visste bast och hade ratt. Det fanns inga flexibla eller alternativa losningar. Det ar trist, for det verkade som om vi var atminstone tre som hade erfarenheter jag ar overtygad om att vi kunde lara av, om inte annat som exempel. Ok, man behover kanske inte gora som vi gjorde i DIF och diskutera sa att kursen drar tva timmar over tiden, men lite utbyte av ideer hade inte skadat. Men invande man nagot sa hade man missuppfattat eller sa hade man helt enkelt fel. Jag blev skitirriterad. Jag ar nog jattesvensk, for jag har mott den dar 'sjalvklara auktoriteten' i sa manga situationer nu, och det borjar ga mig pa nerverna! Jag langtar nastan efter ifragasattande publik... nastan.

20 November 2005

You're in the army now - forsta Old Firm som guljacka

Fore idag hade jag varit pa tva Old Firm, bada pa Ibrox. Jag sag darfor extremt fram emot att fa uppleva det pa Celtic Park, bland mina Celticpolare, som omvaxling. Att samlingen var redan 9.30 (kick off 12.30, sa att supportrarna inte hinner dricka sig dyngfulla) och att det var vinterkallt ute gjorde darfor ingenting, jag skuttade upp ur sangen.

Papalsad, men noga med att vita skjortan och slipsen syntes (suck), knallade jag en 20min promenad till Parkhead. Efter tre kvarter har jag ett frostigt stadion framfor mig i soluppgangen. Bara ett fotbollsfan kan nog forsta vilken fantastiskt vacker syn det ar.

Pa ett derby far varje publikvard (PV) ett rosa band, modell festivalband, runt handleden sa att man ser vilka som jobbar. Tydligen har en annan steward-firma haft problem med folk som smugglats in som PV. Enligt var firma. Enligt var firma ar den andra firman (Protect event) ocksa mindre professionell an var firma. For deras stewards far bara mossor och orhangen och ha vilka farger de vill pa vantarna. Var firma jobbar alltid i keps (aven i -20 troligen) och har morka vantar och vi far inte ha orhangen. Vi ar Kustjagarna, typ, i jamforelse med de andra firmorna. Darfor soker vi aven av vara laktare i en rak linje. Gruppledaren hojtar order om nar vi borjar, sedan stannar vi upp vid varje trappa sa att vi kan starta nasta sektion i samlad trupp. Min storsta utmaning an sa lange ar att utfora dessa militarsysslor utan att fnissa.

Fast "10 min promenaden" som utfors, eh, var 10:e minut ar toppen. Da lamnar man gluggen pa laktaren, knallar upp for trappan (alla samtidigt i rak linje forstas) anda till toppen och sa ner igen. Tanken ar att man dels visar upp sig, dels kollar efter flaskor och folk som gor nat dumt och dels kollar om nagon sitter och haller pa att do. Joda, det hander tydligen varenda sasong. Folk stelnar till, stannar kvar, vill fortsatta se matchen, vill inte besvara grannen och sa vips har de blivit gra i synen och dor. Inget sant idag, men jag var glad for promenaden. Annars tror jag att mina iskalla fotter hade dott.

Det vimlar av PV och poliser pa ett Old Firm. Det ar nog nastan dubbelt sa manga askadare pa Celtic - Rangers som pa ett fullsatt Stockholmsderby, men jag skulle uppskatta att polisstyrkan ar den fyrdubbla. Det finns nagra ordningsvakter ocksa, men har far vi PV bade slanga ut folk och arrestera dem, sa behovet ar inte lika stort som i Sverige.

En ny sak for mig att forhalla mig till ar lagstiftningen mot "sekteristiska slagord". Forutom att man inte far sjunga/skandera/vrala rasistiska tillmalen sa far man i Skottland inte heller gora detsamma som riktar in sig pa, typ, religionspolitiska omstandigheter. Kort sagt; en Rangers-supporter far inte kalla Celtic-publiken for "Fenian scum" och Celtic-supportern far inte vrala at Rangers-publiken "go home, you Huns". Jag har lange undrat om inte lagstiftningen ar lite tandlos, fast jamfort med derbyt jag var pa 2002 (innan lagstiftningen kom 2004) sa har en forandring faktiskt skett. Da, 2002, andrades texterna unisont sa att bade Sinn Feinn och IRA fick plats i "Fields of Athenry". Idag var det bara nagra spridda roster som lite osakert klamde in det. Men inte sjutton hinner man uppmarksamma vem det var som rapade! Ingen arresterad dar, alltsa. Och hur gor man nar tre laktare reser sig upp och skanderar "Go home, you Huns"? Na, precis, jag forstar inte riktigt hur lagen ska verkstallas. Och det ar trixigt som sjutton att kanna igen sekteristiska tillmalen om man inte har full koll pa symbolik och det symboliska varde vissa fraser/sanger har. Jag kommer skylla pa att jag ar utlanning ett bra tag framover, tror jag.

For ovrigt vann Celtic med 3-0 (det var inte ens en match) och jag fick en blot kyss pa kinden av en Celtic-supporter som tyckte att jag var "sweet". Hm... Forsta arbetsdagen blir jag utbjuden, den andra far jag en kyss. Det har ar nog arbetsforhallanden jag kan vanja mig vid!

13 November 2005

En mjukstart med Twisted Sister och Alice Cooper

Nytt land, ny publikvardsorganisation och ny arena, men allt kandes precis som vanligt nar jag akte till Hampden Park for att jobba pa Skottland - USA. Eftersom jag har jobbat utomlands med DIF, vilka i sig ar ratt professionella, sa var jag beredd pa att inte bli overimponerad, och det blev jag inte heller. Vissa saker var bra, andra mindre bra, men i stort sa verkar det funka ugefar som i min gamla organisation. Ja, forutom att vi PV har storre befogenheter har, men de behovde jag inte anvanda idag sa jag sparar ett utlagg om det.

Det skulle ju bli en mjukstart idag forresten. Hm... Nagon gang i forsta halvlek tillfragades jag om jag kunde aka och jobba pa en konsert direkt efter matchen. Alice Cooper. Han ar ju kanon, sa skitsamma att det blir en 11 timmar lang arbetsdag - I'm in!

Det visade sig vara en dubbel-akt; Twisted Sister och Alice Cooper! Har julafton kommit tidigt eller?! Fast jag vet inte vad som forvanade mig mest, att TS fortfarande spelar eller att tva av mina tre kollegor i bilen varken hort talas om den ena eller den andra. Hur kan man inte ha hort talas om Twisted Sister och Alice Cooper?!? Vilken isolerad o har dessa manniskor vaxt upp pa?

Av Twisted sag jag intet. Stod posterad vid en jakla dorr bakom laktaren. Fick en paus under extranumret sa jag skyndade till en glugg bara for att fa en skymt, joda, Dee Snider har kvar sitt langa, blonda krull - eller var det en peruk? Jag rockade jarnet vid dorren ("We're not gonna take it!") men fragan ar om inte Dee ar lite jattegammal anda. Han glomde bort texten pa tva av tre verser i "I wanna rock" och mumlade sig fram till refrangen. Halla, det ar ju inte som om det ar en bortglomd B-sida vi talar om! F o maste jag erkanna att det kandes lite pinsamt att gubbarna (de maste vara i pappas alder, minst) fortfarande vralar FUCKING i varenda mening. A andra sidan kandes det minst lika markligt nar Alice Cooper sjong att han inte kunde valja mellan att ga High School eller Old School...

Lagom till Alice Cooper sa blev jag flyttad till framfor scenen. Forvisso stod jag ju med ryggen till, men nar tanterna slutade slanga sig mot staketet och killarna slutade forsoka hoppa over sa kunde jag snabbt vanda pa huvet och ta en titt. Och dra pa trissor, gubben (om igen, pappa (morfar?), minst) ser precis likadan ut som i slutet av 80-talet! A andra sidan var han rynkig redan da. En jakla energi hade han i alla fall, och hela konserten var full av blod, ormar, dracula utstyrslar och teater. Ja, ja, jag vet att det AR Alice Cooper, men innan idag hade jag bara sett bilder pa det. I Okej. 1987.

Nu ar det inte ens lordag langre och jag borjar bli precis lika trott som mina fotter. De stackarna visste inte vad de gav sig in pa nar de steg ur sangen imorse. Nu ska jag stoppa tillbaka dem dar. Det var en otroligt kul "mjukstart". Nu ska jag ladda for nasta match; Celtic - Rangers (!) nasta lordag. Jag langtar redan!

11 November 2005

Guljacka igen! Och jag ar galen nog att vara glad at det...

Da ar man guljacka igen. Jag later troligen helt galen, men jag ser faktiskt fram emot forsta matchen imorgon!

Jag visste forstas att matcherna har drar mer folk an vad de gor i Sverige, men pa motet/intervjun igar blev det klart vilken skillnad det faktiskt ar. Kvinnan menade pa att morgondagens vanskapslandskamp mot USA kan bli en bra forsta match for oss nyborjare eftersom den ar 'ratt liten'. Forvantad publiksiffra: 20'000. Jo, eftersom de ovriga matcherna i Glasgow drar 50-60'000 sa antar jag att det ar ratt fjuttigt...

Hon talade ocksa om manskap och namnde att de varje Celtic-match lanar ut 200 publikvardar for att "komplettera" deras egna. 200! Lanar de ut!! Bara som komplement!!! Visa inte detta inlagg for nagon sakerhetschef i Sverige. De skulle svimma.

Lonen ar urkass. Summorna jag horde for ett par ar sedan stammer absolut inte. Vi startar pa minimilonen (det lagsta en arbetsgivare enligt lag kan betala for en vuxen arbetstagare) £5.05 per timme. Efter traningen (tva korta kurser, precis likadana som de i Sverige, oh, innebar det att jag far ett tjusigt Skotskt pv-kort da?! Jag kan borja samla. :-) stiger den till £5.20. Yeah... Aker vi ivag far vi nagot slags reseersattning pa ca £2.40 per timme under sjalva resan. Hm, jag ska nog inte saga upp dagjobbet. Fast det ar klart, som betald hobby ar det sa klart bra. I Sverige jobbade jag for en varmkorv med brod och en burk Cola.

Vilket leder mig till det morka molnet. Alla som borjar nu ar stationerade pa Ibrox och forvantas jobba alla Rangers hemmamatcher. Neeeeeeeeej!!! Sa har: Hade jag jobbat for AIK hade jag aldrig statt ut i 8 ar - och annu mindre langtat tillbaka till jobbet. For vissa manniskor racker det att ufora arbetsuppgifter man gillar, for andra, daribland jag sjalv, sa ar omgivningen viktigare. Nar jag jobbade for DIF sa var jag beredd att ta vad skit som helst och sta och frysa i vilket snoblandat regn som helst. Det var lugnt, for jag inbillade mig att jag gjorde nagot positivt for klubben jag alskar. Att vara placerad i ratt miljo fungerar som en ovarderlig morot i uppforsbackarna. I det laget tvekade jag inte att bli utlanad till AIK nu och da, det blir som en krydda for det ar anda lite spannande att jobba for en annan klubb ibland. Ibland.

Maste overtala cheferna om att bli en av de dar utlanade 200 pa Celtics matcher. Innan jag utvecklar exem.

Oh, holl pa att glomma. Chefer, ja. I DIF hade vi gruppledare och nagon ansvarig, forutom sakerhetschefen forstas. Har heter de "supervisor", "senior supervisor", "manager" och en massa annat foretagsfint. Och vi jobbar i svarta kontorsbyxor (slitstarkt...) och vit skjorta - med slips! Hm, bast att jag inte skickar hem nagot foto, vissa skulle skratta ihjal sig. Fast jag tycker det verkar snofsigt, jag!

8 November 2005

Betald hobby och 'riktigt' jobb i sikte

8 manader. Langre klarade jag mig inte utan publikvarderiet. Markligt. Jag antar att jag ar masochist.

Pa torsdag har jag intervju hos Rock Steady Security, den storsta firman i "event safety", som har hand om Celtic, Rangers, landskamperna i bade fotboll och rugby, konserter etc. Mannen lat mycket intresserad pa telefon. Ja, nat ska val mina 8 ar i branschen vara varda.

Det ar bara deltid och jag ser det nog mer som en hobby, nat att gora pa kvallarna. Men det ar kul med hobbies man tjanar pa, i det har landet far ju guljackorna betalt!

Knappt hade jag njutit klart av den fixade intervjun innan en chefskvinna pa jobbet fragade om jag och en temp-kollega var intresserade av att paborja en "temp to permanent"-traning pa en annan avdelning. De vill ha oss kvar! Det ar forvisso den avdelning vi kanner till absolut minst om, men vad gor det, vi har ju fuskat och ljugit oss igenom en hel manad redan. Det ar dessutom ett jobb jag absolut inte hurrar over - kundtjanst pa ett finansbolag (eller vad sjutton det heter dar man kan ga med i olika fonder, teckna forsakring, kopa "bonder", som jag inte ens vet vad det heter pa svenska, ja ni ser, jag vet fasen inte vad jag pysslar med!) - men det ar ett jobb, ett sakrare jobb an att tempa runt, medan jag haller gluggarna oppna efter DET jobbet. Jag har rad att vara krasen!

Ja, sa jag antar att jag haft en bra dag idag.

Oh, forutom en sak. Tjejen som jag blivit 'riktig' kompis med ar inte med i dealen, de ville bara ha mig och den andra tjejen. Kompisen ar sjuk just nu, men jag maste ju beratta for henne for hon marker det ju nar hon kommer tillbaka och da kommer hon ju bli besviken pa att jag inget sagt. Kollegan och jag klurade lite pa det dar men nu har jag sagt att de behovde 2 pers sa kollegan och jag hamnar dar medan kompisen kommer hamna nagon annanstans. Hur trist det an ar sa later det battre an att avsloja att hon aldrig ens var patankt. Det har sina nackdelar att vara mer an kollegor pa jobbet.

27 January 2005

Tävling. Vinn en hjärna.

Tänk dig att du kommer in på en läktare. Du står i trappen och ser att längst ner så är rödvita plastband dragna och fastknutna så att du inte kan gå in på två av raderna. Vad gör du då?

1. Går och sätter mig någon annanstans, eftersom man ändå får sitta var man vill.
X. Frågar publikvärden som står bredvid mig varför jag inte får sitta längst ner.
2. River sönder plastbandet och går in och sätter mig. Det var säkert bara en mållinje. Och jag vann.

ÄR folk korkade, eller spelar de bara?!?

F ö var det jordens gulligaste lilla kille - max 5 år gammal - som sjöng nationalsången.
"...din sol, din himmel, dina änder gröööna."