Imorgon aker jag pa semester i 4 dagar - till Sverige. Hur markligt kanns inte det?! Jag har aldrig akt pa semester till Sverige forut. Far jag ga till turistshopparna vid Sergels Torg och handla krimskrams taxfree da?
Vaxlade pengar igar. Det ar kul att vaxla pengar infor semestern, man far farggranna leksakspengar som inte ar varda nagot, an. Sa de ligger som prydnad i planboken och sprider semesterkansla sa dar sa att man gar runt med ett fanleende hela dan. Jag fingrade lite pa hundralapparna igar, de kanns som monopolpengar. Vaxlingsmannen onskade mig trevlig resa och sa att, jag kommer alska Stockholm, det ar en underbar stad. Jag vet.
Nar man aker utomlands ska man ju ha sadant dar EU-kort med sig nu for tiden. Jag fick inget nar jag akte hit for sa fort man jobbar i ett land sa tillhor man deras sjukvardssystem. Nu ska jag ju pa semester, innebar det att jag maste skaffa EU-kort fran Skotska myndigheterna da? Jag som inte ens tagit mig for att registrera mig hos en huslakare... Vet ni, jag tror att jag chansar att aka utan, jag tror inte ens sjukhusen i Sverige vet att jag inte bor dar langre. Jag ar trots allt skriven i Sollentuna ett halvar till.
Hm, sa da ar det bara att packa, da. Tank, det ar precis lika svart var man an aker. Vad ska man ha med sig dit, vad tror man att man far med sig hem...? 3kg Irn Bru, 1,5kg Haggis och sakert 1kg veckotidningar ger mig i alla fall plats for souvenirer pa hemresan. Ja, ni vet, smagodis och sant. Jag har hort att Sverige har gott sadant. Och i varsta fall far man kanske med sig en uppstoppad Globen eller en vikingahjalm i plast ocksa. Det ar val sant turister koper, va?
25 August 2005
24 August 2005
Vad ar forsta tecknet pa desperation?
Nu ar det officiellt; jag vill ha en man.
Forst ringde en student, han var jattetrevlig och vi skamtade - jag foll direkt.
Sedan ringer jag en larare, han var jattetrevlig och vi skamtade - jag foll direkt.
Jag har inte ens mott dem. Det skiljer sakert 20 ar mellan dem. Jag vill ga ut med bada tva. NU.
Jag kommer bli giftig i Stockholm pa lordag natt. Jag kommer ragga pa allt som skamtar och har snopp.
Forst ringde en student, han var jattetrevlig och vi skamtade - jag foll direkt.
Sedan ringer jag en larare, han var jattetrevlig och vi skamtade - jag foll direkt.
Jag har inte ens mott dem. Det skiljer sakert 20 ar mellan dem. Jag vill ga ut med bada tva. NU.
Jag kommer bli giftig i Stockholm pa lordag natt. Jag kommer ragga pa allt som skamtar och har snopp.
Vad har ni for vader? Vi har vader.
Chefen sitter i telefon med en student i India. Sa hor vi henne:
"Vadret?"
Hon vander sig om och tittar ut genom fonstret.
"Solsken. Ja, en riktigt fin dag."
De byter ett par meningar.
"Om vi har varmt? Ja, jag tror.... oj, det oser ner nu. Nej, det ar inte sol, det ar ett riktigt skyfall. Ja, men det var for nagra minuter sedan, det blir sa har i Skottland."
De byter nagra meningar.
"Ja, det ar nog en god ide att packa med regnklader. Oh nej, vi far hoppas att det hinner sluta innan dess. Forresten, det har redan slutat, nu skiner solen igen..."
Nagon minut senare la chefen pa. Regnet smattrar mot fonsterrutan.
Vi far hoppas att den har studenten blir battre forberedd an den fran Nigeria som kom in i ylletroja harom dagen och muttrade: "Ni sa att det var sommar"...
Forresten skiner solen nu.
"Vadret?"
Hon vander sig om och tittar ut genom fonstret.
"Solsken. Ja, en riktigt fin dag."
De byter ett par meningar.
"Om vi har varmt? Ja, jag tror.... oj, det oser ner nu. Nej, det ar inte sol, det ar ett riktigt skyfall. Ja, men det var for nagra minuter sedan, det blir sa har i Skottland."
De byter nagra meningar.
"Ja, det ar nog en god ide att packa med regnklader. Oh nej, vi far hoppas att det hinner sluta innan dess. Forresten, det har redan slutat, nu skiner solen igen..."
Nagon minut senare la chefen pa. Regnet smattrar mot fonsterrutan.
Vi far hoppas att den har studenten blir battre forberedd an den fran Nigeria som kom in i ylletroja harom dagen och muttrade: "Ni sa att det var sommar"...
Forresten skiner solen nu.
23 August 2005
Ett modigt hjarta hade han allt, William Wallace
Idag ar det 700 ar sedan William Wallace torterades och avrattades i London; falld for forraderi. I 700 ar har han varit en hjalte och snudd pa nationalhelgon i Skottland.
Minnet av hans dodsdag markeras nu bade i England och Skottland, fast man kanske far anta att Skottland kommer sta for de varmare hyllningarna. Bl a kan man se Braveheart pa bio ikvall och idag hissas Skottlands flagga pa Edinburgh Castle. Sasom militarfaste for Brittiska armen sa ar det annars Union Jack som vajar dar.
William Wallace var.... ja... det enda man faktiskt vet var att han var en vanlig bonnpojk som "i provningarnas tid" tog pa sig ansvar som han varken forvantades eller i vanliga fall kunde ta p.g.a sin laga sociala stallning. Han var mannen pa gatan som stod upp nar makthavarna svek.
I slutet av 1200-talet stod Skottland utan ledning, ockuperades av Engelsmannen och ingen gjorde direkt nagot at saken (min gissning ar att adeln var for splittrad for att kunna ga ihop och bjuda motstand) - forutom ett gang bonder ledda av William Wallace och hans polare Murray. De retade gallfeber pa dem. Killarna ledde ett par slag, bl a det framgangsrika slaget vid Stirling Bridge, innan de tvingades halla sig undangomda. 1305 var det typiskt nog en skotsk Lord som forradde Wallace och senare lamnade over honom till Engelsmannen.
William Wallace stalldes infor ratta, falldes och samma dag drogs han naken bakom en hast till avrattningsplatsen, hangdes tills han nastan var dod, styckades, halshoggs och hangdes sedan upp pa fyra olika platser som ett varnande exempel. Huvudet spetsades pa London Bridge.
Skalet till att Wallace forrades "av sina egna" vet man inte, varje kalla har sin forklaring, men sa fort Wallace var undanrojd sa utropade sig Robert the Bruce till kung av Skottland. Man kanske kan anta att Wallace gjorde grovjobbet men var fel man med fel stallning. Hur skulle adeln kunna hantera att en "medel-Svensson" fixat det de inte fixade, att besegra Engelsmannen? Hur skulle de kunna ta att en man fran gatan gatt och blivit hjalte? Han var sakert popular bland "folket" ocksa till raga pa allt. Robert the Bruce fick forstas slass for sin titel, men nar Wallace redan visat att Engelsmannen gick att overlista och kanske aven med viss hjalp av den fornedrande behandlingen av honom, sa var skottarna troligen enklare att ena i kampen. Robert The Bruce fick ju faktiskt ihop en hel arme.
Vi vet litegrann om vad Wallace gjorde, men vi vet egentligen ingenting om honom. Ett fatal omnamnanden i bevarade dokument blandas med en hel massa antaganden, gissningar och spekulationer. Bilden, myten, vi har idag kommer istallet ifran en episk dikt, Life of Wallace, skriven av en viss Blind Harry pa 1400-talet (filmen Braveheart bygger pa denna dikt) men det ar den litterara, romantiska och poetiska bilden av denna hjalte.
Jag tycker nog att den krassa, avskalade historien racker som skal for att minnas honom. Vi behover fler William Wallaces; fler vanliga manniskor fran gatan som tar ett steg framat i oroliga tider, som vagar sta upp nar de som egentligen ska gora det ar for fega eller for osamspelta for att gora sa. William Wallace far garna tjana som forebild for oss alla.
Har ni vagarna forbi Skottland sa finns ett utsiktstorn, ja, ja, en minnesplats, pa den kulle i Stirling dar han samlade sina man innan de besegrade Engelsmannen. Att ga upp pa kullen ar gratis, vill man knalla upp i tornet kostar det ca £5. Det enda man far ar en utsikt annu hogre upp... Svardet ser man om man tittar in genom dorren. Aker ni bara forbi Stirling norrut pa M9 sa ar monumentet den stora pinnen uppe pa kullen bakom slottet. Gar inte att missa.
Minnet av hans dodsdag markeras nu bade i England och Skottland, fast man kanske far anta att Skottland kommer sta for de varmare hyllningarna. Bl a kan man se Braveheart pa bio ikvall och idag hissas Skottlands flagga pa Edinburgh Castle. Sasom militarfaste for Brittiska armen sa ar det annars Union Jack som vajar dar.
William Wallace var.... ja... det enda man faktiskt vet var att han var en vanlig bonnpojk som "i provningarnas tid" tog pa sig ansvar som han varken forvantades eller i vanliga fall kunde ta p.g.a sin laga sociala stallning. Han var mannen pa gatan som stod upp nar makthavarna svek.
I slutet av 1200-talet stod Skottland utan ledning, ockuperades av Engelsmannen och ingen gjorde direkt nagot at saken (min gissning ar att adeln var for splittrad for att kunna ga ihop och bjuda motstand) - forutom ett gang bonder ledda av William Wallace och hans polare Murray. De retade gallfeber pa dem. Killarna ledde ett par slag, bl a det framgangsrika slaget vid Stirling Bridge, innan de tvingades halla sig undangomda. 1305 var det typiskt nog en skotsk Lord som forradde Wallace och senare lamnade over honom till Engelsmannen.
William Wallace stalldes infor ratta, falldes och samma dag drogs han naken bakom en hast till avrattningsplatsen, hangdes tills han nastan var dod, styckades, halshoggs och hangdes sedan upp pa fyra olika platser som ett varnande exempel. Huvudet spetsades pa London Bridge.
Skalet till att Wallace forrades "av sina egna" vet man inte, varje kalla har sin forklaring, men sa fort Wallace var undanrojd sa utropade sig Robert the Bruce till kung av Skottland. Man kanske kan anta att Wallace gjorde grovjobbet men var fel man med fel stallning. Hur skulle adeln kunna hantera att en "medel-Svensson" fixat det de inte fixade, att besegra Engelsmannen? Hur skulle de kunna ta att en man fran gatan gatt och blivit hjalte? Han var sakert popular bland "folket" ocksa till raga pa allt. Robert the Bruce fick forstas slass for sin titel, men nar Wallace redan visat att Engelsmannen gick att overlista och kanske aven med viss hjalp av den fornedrande behandlingen av honom, sa var skottarna troligen enklare att ena i kampen. Robert The Bruce fick ju faktiskt ihop en hel arme.
Vi vet litegrann om vad Wallace gjorde, men vi vet egentligen ingenting om honom. Ett fatal omnamnanden i bevarade dokument blandas med en hel massa antaganden, gissningar och spekulationer. Bilden, myten, vi har idag kommer istallet ifran en episk dikt, Life of Wallace, skriven av en viss Blind Harry pa 1400-talet (filmen Braveheart bygger pa denna dikt) men det ar den litterara, romantiska och poetiska bilden av denna hjalte.
Jag tycker nog att den krassa, avskalade historien racker som skal for att minnas honom. Vi behover fler William Wallaces; fler vanliga manniskor fran gatan som tar ett steg framat i oroliga tider, som vagar sta upp nar de som egentligen ska gora det ar for fega eller for osamspelta for att gora sa. William Wallace far garna tjana som forebild for oss alla.
Har ni vagarna forbi Skottland sa finns ett utsiktstorn, ja, ja, en minnesplats, pa den kulle i Stirling dar han samlade sina man innan de besegrade Engelsmannen. Att ga upp pa kullen ar gratis, vill man knalla upp i tornet kostar det ca £5. Det enda man far ar en utsikt annu hogre upp... Svardet ser man om man tittar in genom dorren. Aker ni bara forbi Stirling norrut pa M9 sa ar monumentet den stora pinnen uppe pa kullen bakom slottet. Gar inte att missa.
21 August 2005
Onodigt jobb ar det varsta jag vet!
Jag har inte sprungit runt naken. Kanske kommer som en lattnad for nagra. Daremot har jag flyttat matvaror till badkaret och flyttat om i frysfacken.
Kyl/frysen pajjade inatt!
Tank om jag hade vetat det igar, da hade jag ju sluppit frosta av abaket!
Idag fick jag darfor lara mig att alla kylreparatorer jobbar utanfor Glasgow, cityborna ska tydligen klara sig sjalva. Till slut kom en snubbe och tog 20 pund for att saga att en orange knapp som var pa inte skulle vara pa och sa fort en het grejsemojs pa undersidan ar kall sa kan jag sla pa strommen igen, sa ska allt funka som vanligt. Jaha. Tydligen ar det den oranga knappen i kombination med den ovanligt varma sommaren som ledde till det har. Horde ni det, ni som kom hit och klagade pa att det var kallt!
Var lite orolig for att det var jag som haft sonder apparaten. Har inte sett hyllorna eftersom det legat ett tjockt lager is runt dem anda sedan jag flyttade in, men det visade sig vara san dar gammal konstruktion med kylaggregaten i hyllorna. Heja, tur att jag inte anvande redskap da ra utan bara kokande vatten som fick anga bort massorna. Tur att det inte var kastrullernas fel.
Sa nu vantar jag pa att grejsimojsen ska bli kall. Under tiden gor jag backup av hela datorn for nu banne mig ska den blasas om. Det finns sa mycket smafiler och skit pa den och sa manga knasiga omvagar - som att DVDs inte kan spelas i DVD-spelaren utan maste koras i Windows Mediaplayer, medan filer som normalt kors dar maste koras i ett annat program - sa nu ar det dags att starta om fran scratch. Onska mig lycka till, sist jag blaste om en dator tog det tre manader att fa den att funka igen...
Kyl/frysen pajjade inatt!
Tank om jag hade vetat det igar, da hade jag ju sluppit frosta av abaket!
Idag fick jag darfor lara mig att alla kylreparatorer jobbar utanfor Glasgow, cityborna ska tydligen klara sig sjalva. Till slut kom en snubbe och tog 20 pund for att saga att en orange knapp som var pa inte skulle vara pa och sa fort en het grejsemojs pa undersidan ar kall sa kan jag sla pa strommen igen, sa ska allt funka som vanligt. Jaha. Tydligen ar det den oranga knappen i kombination med den ovanligt varma sommaren som ledde till det har. Horde ni det, ni som kom hit och klagade pa att det var kallt!
Var lite orolig for att det var jag som haft sonder apparaten. Har inte sett hyllorna eftersom det legat ett tjockt lager is runt dem anda sedan jag flyttade in, men det visade sig vara san dar gammal konstruktion med kylaggregaten i hyllorna. Heja, tur att jag inte anvande redskap da ra utan bara kokande vatten som fick anga bort massorna. Tur att det inte var kastrullernas fel.
Sa nu vantar jag pa att grejsimojsen ska bli kall. Under tiden gor jag backup av hela datorn for nu banne mig ska den blasas om. Det finns sa mycket smafiler och skit pa den och sa manga knasiga omvagar - som att DVDs inte kan spelas i DVD-spelaren utan maste koras i Windows Mediaplayer, medan filer som normalt kors dar maste koras i ett annat program - sa nu ar det dags att starta om fran scratch. Onska mig lycka till, sist jag blaste om en dator tog det tre manader att fa den att funka igen...
FF - Flatmate Free!
Vad gor man nar man har hela huset for sig sjalv for ett par dagar? Hjarnan spann i hogvarv under veckan; man borde ju faktiskt utnyttja det har, ta tillfallet i akt, passa pa... med vad da?
Carina frostade av frysen.
Ja, jag vet, det later superpatetiskt, men det var faktiskt forsta tanken som slog mig imorse. Redan nar jag flyttade in (for nastan 3 manader, oj vad tiden gar...) sa var det tjocka islager runt hyllorna. Pojkarna hade sina utrymmen sakrade i lador, men mitt blev bara mindre och mindre allteftersom isen blev tjockare och tjockare. 6 kastruller med kokande vatten och 45 minuter senare idag sa hade jag lika stort utrymme som pojkarna. Mission accomplished.
Hela huset for sig sjalv en lordagkvall?
Ah, underbart. Uppkrupen bland kuddarna i soffan med en skal chokladpudding med gradde sa har jag helt ostord kollat pa alla fyra timmar av Hamlet. Antligen ett vettigt utnyttjande av FF-helgen! Hamlet hade jag aldrig kunnat kolla pa en vanlig lordag. Forst ar det ju "Hitlers barn", sedan ar det ju nyheter, sedan ar det ju nagon annan svartvit gammal BBC-dokumentar... jag ar inte herre over fjarrkontrollen har.
Nu ska jag lista ut hur jag kan utnyttja FF-helgen imorgon. Hm, man kanske skulle springa runt naken eller nat...
Carina frostade av frysen.
Ja, jag vet, det later superpatetiskt, men det var faktiskt forsta tanken som slog mig imorse. Redan nar jag flyttade in (for nastan 3 manader, oj vad tiden gar...) sa var det tjocka islager runt hyllorna. Pojkarna hade sina utrymmen sakrade i lador, men mitt blev bara mindre och mindre allteftersom isen blev tjockare och tjockare. 6 kastruller med kokande vatten och 45 minuter senare idag sa hade jag lika stort utrymme som pojkarna. Mission accomplished.
Hela huset for sig sjalv en lordagkvall?
Ah, underbart. Uppkrupen bland kuddarna i soffan med en skal chokladpudding med gradde sa har jag helt ostord kollat pa alla fyra timmar av Hamlet. Antligen ett vettigt utnyttjande av FF-helgen! Hamlet hade jag aldrig kunnat kolla pa en vanlig lordag. Forst ar det ju "Hitlers barn", sedan ar det ju nyheter, sedan ar det ju nagon annan svartvit gammal BBC-dokumentar... jag ar inte herre over fjarrkontrollen har.
Nu ska jag lista ut hur jag kan utnyttja FF-helgen imorgon. Hm, man kanske skulle springa runt naken eller nat...
19 August 2005
Schuschi! (som PG skulle sagt)
Jag har hittat sushi
jag har hittat sushi
ah ah ah ah
jag har hittat sushi!
Ville bara saga det; jag har hittat sushi. Bade Boots och Marks & Spencer har det, fast anledningen till att jag aldrig sett det forut ar att det alltid varit slut nar jag varit dar - d.v.s. efter lunch. Igar sag jag en tjej ata det, idag gick jag dit pa lunchen. Kl 13 var sushin slut hos Boots, men M&S hade ett par askar kvar...
Det var torrt, det var inte alls som pa en sushibar. Det var gudomligt gott.
I en stad med bara ett (1) sushistalle, en visserligen grymt bra men lite dyr restaurang (Oko), sa ar det har den basta upptackten sedan.... sedan.... sushin.
jag har hittat sushi
ah ah ah ah
jag har hittat sushi!
Ville bara saga det; jag har hittat sushi. Bade Boots och Marks & Spencer har det, fast anledningen till att jag aldrig sett det forut ar att det alltid varit slut nar jag varit dar - d.v.s. efter lunch. Igar sag jag en tjej ata det, idag gick jag dit pa lunchen. Kl 13 var sushin slut hos Boots, men M&S hade ett par askar kvar...
Det var torrt, det var inte alls som pa en sushibar. Det var gudomligt gott.
I en stad med bara ett (1) sushistalle, en visserligen grymt bra men lite dyr restaurang (Oko), sa ar det har den basta upptackten sedan.... sedan.... sushin.
Greetings from Sweden
Lag i sangen igar kvall och bladdrade i en tidning innan jag somnade. Klockradion stod pa. De bra programmen ligger pa AM-bandet och klockradion ar skrap sa mottagningen raspar och ibland hoppar Radio 1 over till nagot country-tjafs.
Helt plotsligt stors mina bryderier over BB-Makosis senaste skandal av nagot habbla-habbla som inte later som engelska och inte har samma melodi som engelska. Fan, radion maste ha hoppat till nagot arabiskt. Men jag ar for trott for att orka lyfta armen och ratta en mikromillimeter, sa jag later det vara.
Helt plotsligt kanns situationen bade obekant och bekant pa samma gang. Har jag en deja vu eller ar det nagon detalj jag missat? Jag stannar upp, slutar lasa och tittar ut i rummet.
Da hor jag. Pa radion pratar de svenska! Det var som om ett rymdskepp sokte kontakt bland radiovagorna. Som om mitt eget folk skickade en halsning. Jag lat dem prata sa dar hemtrevligt i bakgrunden. Jag fick sallskap av J-O Waldner en stund, man pratade om teater pa Stockholms Stadsteater, men nar nagon konstnar fick lite val mycket radiotid sa stangde jag av. Och somnade med ett leende.
Helt plotsligt stors mina bryderier over BB-Makosis senaste skandal av nagot habbla-habbla som inte later som engelska och inte har samma melodi som engelska. Fan, radion maste ha hoppat till nagot arabiskt. Men jag ar for trott for att orka lyfta armen och ratta en mikromillimeter, sa jag later det vara.
Helt plotsligt kanns situationen bade obekant och bekant pa samma gang. Har jag en deja vu eller ar det nagon detalj jag missat? Jag stannar upp, slutar lasa och tittar ut i rummet.
Da hor jag. Pa radion pratar de svenska! Det var som om ett rymdskepp sokte kontakt bland radiovagorna. Som om mitt eget folk skickade en halsning. Jag lat dem prata sa dar hemtrevligt i bakgrunden. Jag fick sallskap av J-O Waldner en stund, man pratade om teater pa Stockholms Stadsteater, men nar nagon konstnar fick lite val mycket radiotid sa stangde jag av. Och somnade med ett leende.
13 August 2005
En gronvit dag med orange i kanten
Jag trodde den Orangea marschsasongen var over. Prick 09.03 imorse fick jag veta att den inte ar det. Dunk, pip och blas i tillrackligt manga minuter for att det ska vara omojligt att slumra om igen. Jakla pensiosar som inte har nagot battre for sig!
Idag var det for ovrigt perfekt fotobollsvader; regn, moln och sol i femminutersintervaller. Kanonvader pa dessa breddgrader. Redan fore kl 12 knallade det forbi gron-vita manniskor nere pa gatan, riktning Celtic Park. Det ar det som ar det underbara med mina kvarter, nar det ar matchdag sa ar det verkligen Matchdag. Forst droppar folk forbi pa vagen dit, sedan ringlar en kompakt gron-vit orm langs trottoarerna nar alla ska tillbaka igen. Trafiken star still och har man tur brister nagon ut i spontan sang. Jag alskar mina kvarter!
Idag var jag en av dropparna. 15-20 minuter tar det att ga fran mig till Celtic Park och efter bara fem minuter ser jag det stora gron-gra randiga monumentet framfor mig resten av vagen. Man kan inte lata bli att bli pa bra humor!
Efter matchen (Celtic stod still forsta halvlek, vann till slut med 2-1 och Thompson skot en riktig rokare fran straffomradsgransen, ingen match att minnas, ingen match vard de 300 spann(!) biljetten kostar, men med min fotbollsabstinens (ni vet, har ar det bara "kricket" pa sommaren...) sa var den helt ok) undrade jag om vi verkligen bara var 50'000 dar inne pa arenan. Det var gron-vitt sa langt ogat nadde i alla riktningar och langs vagen anslot standigt gron-vita maskar till var langa gron-vita orm in mot centrum. (De dar som kom ut fran buskarna vid Ingenstans, var kom de ifran?!)
Jag gjorde en avstickare in pa ett par affarer och kom ut lagom nar alla supporterbussar slapptes. Det var inte tio bussar som akte forbi, inte heller tjugo, det var buss pa buss pa buss pa buss. Supportrar fran hela landet - och fran Irlandsfarjan - bussas till och fran matcherna och det roliga ar att det inte bara ar man i 20-arsaldern i dem. Den coolaste buss jag sag var fullastad med gron-vita passagerare i aldern 65+. En san ska jag aka med nar jag blir pensionar!
Andra pensiosar har som hobby att marschera med orangea band runt halsen. Framat kvallen kom morgonens trupp tillbaka. Strax foljd av ett nytt tag. Och precis nar dessa passerat kom en trupp fran andra hallet! Herregud, knallar de runt for sig sjalva hela dagen eller? Naja, de far ju frisk luft i alla fall.
Men det far man pa fotboll ocksa. Come on the Hoops!!!
Idag var det for ovrigt perfekt fotobollsvader; regn, moln och sol i femminutersintervaller. Kanonvader pa dessa breddgrader. Redan fore kl 12 knallade det forbi gron-vita manniskor nere pa gatan, riktning Celtic Park. Det ar det som ar det underbara med mina kvarter, nar det ar matchdag sa ar det verkligen Matchdag. Forst droppar folk forbi pa vagen dit, sedan ringlar en kompakt gron-vit orm langs trottoarerna nar alla ska tillbaka igen. Trafiken star still och har man tur brister nagon ut i spontan sang. Jag alskar mina kvarter!
Idag var jag en av dropparna. 15-20 minuter tar det att ga fran mig till Celtic Park och efter bara fem minuter ser jag det stora gron-gra randiga monumentet framfor mig resten av vagen. Man kan inte lata bli att bli pa bra humor!
Efter matchen (Celtic stod still forsta halvlek, vann till slut med 2-1 och Thompson skot en riktig rokare fran straffomradsgransen, ingen match att minnas, ingen match vard de 300 spann(!) biljetten kostar, men med min fotbollsabstinens (ni vet, har ar det bara "kricket" pa sommaren...) sa var den helt ok) undrade jag om vi verkligen bara var 50'000 dar inne pa arenan. Det var gron-vitt sa langt ogat nadde i alla riktningar och langs vagen anslot standigt gron-vita maskar till var langa gron-vita orm in mot centrum. (De dar som kom ut fran buskarna vid Ingenstans, var kom de ifran?!)
Jag gjorde en avstickare in pa ett par affarer och kom ut lagom nar alla supporterbussar slapptes. Det var inte tio bussar som akte forbi, inte heller tjugo, det var buss pa buss pa buss pa buss. Supportrar fran hela landet - och fran Irlandsfarjan - bussas till och fran matcherna och det roliga ar att det inte bara ar man i 20-arsaldern i dem. Den coolaste buss jag sag var fullastad med gron-vita passagerare i aldern 65+. En san ska jag aka med nar jag blir pensionar!
Andra pensiosar har som hobby att marschera med orangea band runt halsen. Framat kvallen kom morgonens trupp tillbaka. Strax foljd av ett nytt tag. Och precis nar dessa passerat kom en trupp fran andra hallet! Herregud, knallar de runt for sig sjalva hela dagen eller? Naja, de far ju frisk luft i alla fall.
Men det far man pa fotboll ocksa. Come on the Hoops!!!
12 August 2005
The Island & The Perfect Catch vager upp varandra.
The Island. Usel kritik i precis varenda tidning forutom Daily Mail - och den tidningen har i storsta allmanhet ingen smak. Dar fick den en 3:a, i alla andra tidningar + Radio One fick den antingen 1 eller "jag bevardigar mig inte ens att satta betyg pa skiten".
Saaa illa var det val inte? Filmen var over 2,5 timmar lang och jag kollade inte pa klockan en enda gang. En cool biljakt med studsande hantlar(...), humor och hela tiden ville jag veta hur det gar. Helt ok. Och nej, jag var inte ute efter nagot djupare ikvall. Lattsam action med snygg Ewan McGregor rackte bra. :-)
Kanske var det ocksa nostalgin som gjorde att jag sag den med blida ogon. Kandes som att jag var tillbaka pa 80-talet och kollade pa fangelsefilmer. Ni vet, Wedlock, Flykten fran New York och allt vad de hette. Samma (enkla, men ack sa geniala) story; fange ser igenom systemet, fange overtalar annan fange, fangar forsoker fly, coola men dumma vakter jagar, lyckligt slut. Sa dar, da har jag forstort det for er ocksa.
Sprang sedan till nasta salong och The Perfect Catch. Baserad pa Fever Pitch, sags det, inspirerad av den skulle jag vilja saga. Schysst kritik med 4:or i vissa tjejtidningar och 2-3:or i vanliga tidningar.
Filmen var kass, och det var inte bara for att den amerikaniserats och handlade om somnpillret Baseboll. Filmen var ca 1.45 och den har gangen undrade jag flera ganger om den inte var slut snart. Sedan har jag generellt ett problem med sadana har filmer; jag blir apirriterad pa den ena huvudpersonens sjalviskhet, brist pa empati och forstaelse for vad som ar uppskjutbart och inte och hur prioriteringarna bor ga i forhallande till det. Jag forstar inte varfor den personen inte kan anpassa sina ofta flexibla ideer till det trots allt fasta schema den andre foljer, eller varfor den personens planer, ataganden - och kanslor - alltid ar viktigare an den andres. Just det, jag fattar inte tjejens problem!!!
Sa, nar arbetsnarkomanen tycker att han ar besatt och inte klarar ett forhallande (undrar vem som aldrig kommer ha tid med familjen sen...) och dumpar honom sa sitter jag resten av filmen och hoppas att han glommer henne. Nar han sedan ar beredd att salja sina hett eftertraktade sasongsbiljetter for hennes skull (*flamt*), da blir jag irriterad pa honom ocksa.
Na, nu ska jag sluta innan jag blir irriterad igen. Nu ska jag krypa ner under mitt DIF-tacke, sjunka ner i min DIF-kudde och dromma om Celtic-Falkirk, som jag ska se imorgon. Undrar om jag bara ska ha Celtic t-shirt pa mig eller om jag ska kora med keps och halsduk ocksa...
Saaa illa var det val inte? Filmen var over 2,5 timmar lang och jag kollade inte pa klockan en enda gang. En cool biljakt med studsande hantlar(...), humor och hela tiden ville jag veta hur det gar. Helt ok. Och nej, jag var inte ute efter nagot djupare ikvall. Lattsam action med snygg Ewan McGregor rackte bra. :-)
Kanske var det ocksa nostalgin som gjorde att jag sag den med blida ogon. Kandes som att jag var tillbaka pa 80-talet och kollade pa fangelsefilmer. Ni vet, Wedlock, Flykten fran New York och allt vad de hette. Samma (enkla, men ack sa geniala) story; fange ser igenom systemet, fange overtalar annan fange, fangar forsoker fly, coola men dumma vakter jagar, lyckligt slut. Sa dar, da har jag forstort det for er ocksa.
Sprang sedan till nasta salong och The Perfect Catch. Baserad pa Fever Pitch, sags det, inspirerad av den skulle jag vilja saga. Schysst kritik med 4:or i vissa tjejtidningar och 2-3:or i vanliga tidningar.
Filmen var kass, och det var inte bara for att den amerikaniserats och handlade om somnpillret Baseboll. Filmen var ca 1.45 och den har gangen undrade jag flera ganger om den inte var slut snart. Sedan har jag generellt ett problem med sadana har filmer; jag blir apirriterad pa den ena huvudpersonens sjalviskhet, brist pa empati och forstaelse for vad som ar uppskjutbart och inte och hur prioriteringarna bor ga i forhallande till det. Jag forstar inte varfor den personen inte kan anpassa sina ofta flexibla ideer till det trots allt fasta schema den andre foljer, eller varfor den personens planer, ataganden - och kanslor - alltid ar viktigare an den andres. Just det, jag fattar inte tjejens problem!!!
Sa, nar arbetsnarkomanen tycker att han ar besatt och inte klarar ett forhallande (undrar vem som aldrig kommer ha tid med familjen sen...) och dumpar honom sa sitter jag resten av filmen och hoppas att han glommer henne. Nar han sedan ar beredd att salja sina hett eftertraktade sasongsbiljetter for hennes skull (*flamt*), da blir jag irriterad pa honom ocksa.
Na, nu ska jag sluta innan jag blir irriterad igen. Nu ska jag krypa ner under mitt DIF-tacke, sjunka ner i min DIF-kudde och dromma om Celtic-Falkirk, som jag ska se imorgon. Undrar om jag bara ska ha Celtic t-shirt pa mig eller om jag ska kora med keps och halsduk ocksa...
Fredagsfyran - i brist pa ork att ta itu med jobbet
Ser det har ut som ett tema jag kan motsta?!
Tema: Sport
1. Vad tycker du om de svenska framgångarna i Friidrotts-VM i år?
Nu ar inte friidrott favoritsporten sa jag har inte foljt sa noga, men Bergqvists Guld sag jag och Klufts guld hojtade mina flatmates at mig, sa... tva guld ar val ok? Vet inte hur Christian Olsson eller den-dar-andre-killen-som-hoppar/kastar-nat gjort ifran sig, om de ens ar med, men. Tja, kanns ok.
2. Har du själv sysslat med någon idrott eller sport?
Det ar nog lattare att saga vad jag inte sysslat med. Krutet lades pa fotbollen dock.
3. Vad anser du om att sport handlar så mycket om pengar nuförtiden?
Gor det? Vi talar isafall om elitidrotten, men det ar bara en brakdel av all sport som utovas. Det ar ju business, sport och cirkus i ett och gar inte riktigt att jamfora - langre. Hm, fast jag kom just pa att sport pa min niva ocksa handlar om pengar - jag har fasen inte rad med 1000-1500 spann i manaden for ett gymkort (for att kora aerobics, cykel etc. Jag vet att jag kan kopa en cykel, men det verkar livsfarligt att cykla i Glasgow!) (har inte hittat det billigare an) och jag har inte rad att hyra bil eller aka buss till bergen varje vecka heller. *suck* inser att om man inte tycker det ar kul att promenera (*urk, krak, bla*) sa kostar det pengar. Hm...
4. Kommer man någon gång att få bukt med all doping?
Nej.
Tema: Sport
1. Vad tycker du om de svenska framgångarna i Friidrotts-VM i år?
Nu ar inte friidrott favoritsporten sa jag har inte foljt sa noga, men Bergqvists Guld sag jag och Klufts guld hojtade mina flatmates at mig, sa... tva guld ar val ok? Vet inte hur Christian Olsson eller den-dar-andre-killen-som-hoppar/kastar-nat gjort ifran sig, om de ens ar med, men. Tja, kanns ok.
2. Har du själv sysslat med någon idrott eller sport?
Det ar nog lattare att saga vad jag inte sysslat med. Krutet lades pa fotbollen dock.
3. Vad anser du om att sport handlar så mycket om pengar nuförtiden?
Gor det? Vi talar isafall om elitidrotten, men det ar bara en brakdel av all sport som utovas. Det ar ju business, sport och cirkus i ett och gar inte riktigt att jamfora - langre. Hm, fast jag kom just pa att sport pa min niva ocksa handlar om pengar - jag har fasen inte rad med 1000-1500 spann i manaden for ett gymkort (for att kora aerobics, cykel etc. Jag vet att jag kan kopa en cykel, men det verkar livsfarligt att cykla i Glasgow!) (har inte hittat det billigare an) och jag har inte rad att hyra bil eller aka buss till bergen varje vecka heller. *suck* inser att om man inte tycker det ar kul att promenera (*urk, krak, bla*) sa kostar det pengar. Hm...
4. Kommer man någon gång att få bukt med all doping?
Nej.
11 August 2005
Deja vu...
UK vill deportera ett antal personer som anses vara ett "hot mot rikets sakerhet". Idag betyder det att det racker med att man stoder Londonbombningen. Inte att man uppmanar folk att gora det utan bara att man sager "jag har inget emot det". Faktum ar att man inte ens behover vara sa konkret, det kan faktiskt racka med att man sager "bomba var fel, men jag haller med dem i sakfragan". Det ar en vasentlig skillnad, men det tycker inte politikerna spelar nagon roll, istallet valjer de att skapa martyrer.
Hur som helst. Dessa personer ska deporteras till lander kanda for att anvanda tortyr och rent allmant ar urskruttiga pa att respektera Manskliga Rattigheter. Men det ar ok, sager politikerna, for de har fatt diplomatiska garantier pa att mannen inte ska torteras.
Var kanner jag igen detta scenario ifran...
Hur som helst. Dessa personer ska deporteras till lander kanda for att anvanda tortyr och rent allmant ar urskruttiga pa att respektera Manskliga Rattigheter. Men det ar ok, sager politikerna, for de har fatt diplomatiska garantier pa att mannen inte ska torteras.
Var kanner jag igen detta scenario ifran...
Jag, ett superhero-freak.
Dadadadadadadadaaa... ok, Batmanslingan ar inte lika cool i skrift, men... idag ar jag - Blistergirl!
Jag har blasor stora som champinjoner runt halva munnen och det enda som ser mer groteskt ut an jag med stora, svullna, vatskefyllda blasor ar jag med vit munsarssalva over dem, sa dar sa att vatskan sipprar ut och bildar sma gula skorpor bland det vita gropiga. Ser ut som risgrynsgrot ungefar. Aven fran 500 meters hall.
Blasorna kallas Herpes. Normalt far jag det varje gang vi byter arstid, fyra ganger om aret, och oftast ar det inte sa farligt, ett par prickar bara. I ar har Herpeskompisen fatt frispel. Kanske beroende pa att vi bara de senaste manaderna fatt sommar tre ganger! Igar kom den igen, och jag kande genast de forsta stickningarna i mungipan.
Att jag den har gangen blev Blistergirl beror nog pa den fuktiga hettan vi har nu. Pa morgonen hade jag bara champinjoner pa halva overlappen, vid lunch hade jag fatt en knappchampinjon mitt pa och innan dagen var slut hade jag en kudde pa underlappen ocksa. Infektioner har ju en formaga att sprida sig i varme...
Jag borjar forsta hur Elefantmannen kande sig. Men det ar fel att folk tittar pa dig, tvartom vander de sig bort, sa dar sa att det inte ska synas att de egentligen vill titta pa dig. Och det finns sa klart tva satt att handskas med detta freaktillstand; antingen sjukskriver jag mig och gommer mig i en grotta, eller sa tar jag pa mig min osynliga mantel och blir - Blistergirl!
Blistergirl glomde bort sin freakstatus och forsokte t.o.m. flirta med en gullig busschauffor, som helt plotsligt tyckte bilen bredvid honom var vansinnigt intressant. Blistergirl maste lara sig handskas med sina superkrafter.
Jag har blasor stora som champinjoner runt halva munnen och det enda som ser mer groteskt ut an jag med stora, svullna, vatskefyllda blasor ar jag med vit munsarssalva over dem, sa dar sa att vatskan sipprar ut och bildar sma gula skorpor bland det vita gropiga. Ser ut som risgrynsgrot ungefar. Aven fran 500 meters hall.
Blasorna kallas Herpes. Normalt far jag det varje gang vi byter arstid, fyra ganger om aret, och oftast ar det inte sa farligt, ett par prickar bara. I ar har Herpeskompisen fatt frispel. Kanske beroende pa att vi bara de senaste manaderna fatt sommar tre ganger! Igar kom den igen, och jag kande genast de forsta stickningarna i mungipan.
Att jag den har gangen blev Blistergirl beror nog pa den fuktiga hettan vi har nu. Pa morgonen hade jag bara champinjoner pa halva overlappen, vid lunch hade jag fatt en knappchampinjon mitt pa och innan dagen var slut hade jag en kudde pa underlappen ocksa. Infektioner har ju en formaga att sprida sig i varme...
Jag borjar forsta hur Elefantmannen kande sig. Men det ar fel att folk tittar pa dig, tvartom vander de sig bort, sa dar sa att det inte ska synas att de egentligen vill titta pa dig. Och det finns sa klart tva satt att handskas med detta freaktillstand; antingen sjukskriver jag mig och gommer mig i en grotta, eller sa tar jag pa mig min osynliga mantel och blir - Blistergirl!
Blistergirl glomde bort sin freakstatus och forsokte t.o.m. flirta med en gullig busschauffor, som helt plotsligt tyckte bilen bredvid honom var vansinnigt intressant. Blistergirl maste lara sig handskas med sina superkrafter.
5 August 2005
Fredagsfyran v.31
1. Tycker du det är lätt eller svårt att handla kläder?
Det beror pa. Ska jag ha nagot specifikt ar det skitsvart for det ar oftast just det man inte hittar. F o ser jag varje inkop som en investering (t.o.m. nar jag koper mossa...) sa jag jamfor mellan affarer, tanker (for jag koper aldrig for ETT tillfalle, det ska funka med allt jag har i garderoben) och tar en himla tid. Darfor gillar jag inte att handla klader, det tar san tid.
2. Var brukar du handla kläder?
New Look, Dorothy Perkins, Evans. Jag ar ju inte size 10... Strumpor koper jag pa Primark.
3. Vilket är ditt favoritplagg?
mysbyxor och t-shirt nar jag ar hemma. Jeans och t-shirt nar jag ar ute. Mitt favoritplagg just nu ar ett par ljusa jeans, jag ar skitsnygg i dem!
4. Har du någon gång haft planer på att sy egna kläder?
He, he... nar jag hade ALU-plats pa ett hemskt syeri tog jag tva par bla mysbyxor och sydde en DIF-hockeytroja av dem. Tog en vecka och den hade skold, nummer och allt. Sa intensivt jobbade jag aldrig dar igen...
Det beror pa. Ska jag ha nagot specifikt ar det skitsvart for det ar oftast just det man inte hittar. F o ser jag varje inkop som en investering (t.o.m. nar jag koper mossa...) sa jag jamfor mellan affarer, tanker (for jag koper aldrig for ETT tillfalle, det ska funka med allt jag har i garderoben) och tar en himla tid. Darfor gillar jag inte att handla klader, det tar san tid.
2. Var brukar du handla kläder?
New Look, Dorothy Perkins, Evans. Jag ar ju inte size 10... Strumpor koper jag pa Primark.
3. Vilket är ditt favoritplagg?
mysbyxor och t-shirt nar jag ar hemma. Jeans och t-shirt nar jag ar ute. Mitt favoritplagg just nu ar ett par ljusa jeans, jag ar skitsnygg i dem!
4. Har du någon gång haft planer på att sy egna kläder?
He, he... nar jag hade ALU-plats pa ett hemskt syeri tog jag tva par bla mysbyxor och sydde en DIF-hockeytroja av dem. Tog en vecka och den hade skold, nummer och allt. Sa intensivt jobbade jag aldrig dar igen...
4 August 2005
Foppa utan Colorado ar en flopp
Nooooooooo! Foppa till Flyers. Foppa inte langre i Colorado. Som Kalle skulle saga: $&*(&"£*#>!!
NHL har ett lonetak, Foppa ryms inte under det i Colorado - trots att man salt dyra spelare. Kanske en hint? Vidare, Foppa ar inte 22 ar langre, han kommer inte spela lange till och med alla hans gamla skador har han nog annu kortare kvar. Han har vunnit Stanley Cup, trofeer och har inte sa manga oplockade gass kvar.
Sa varfor i himlens namn maste han flytta om han nu trivs sa himla bra i Denver?
For fem ar sedan hade jag pa ett satt kunnat forsta om han inte vill sanka sitt marknadsvarde, men nu. Nu hade jag nagonstans hoppats att han skulle gora en Ray Bourque; den killen sankte sin lon rejalt, gick nastan ner till valgorenhetsniva, sa att han kunde vara kvar i sitt kara Boston Bruins. Jag gillade honom redan tidigare, men da steg han flera grader till.
Det ratta for Foppa hade varit att gora detsamma. Karln har sa att han klarar sig, han ar till aren kommen och ska inte ut i lonekonkurrenssvangen nagot mer, han behover inte behalla sin lon. Hade han gjort en Ray Bourque hade han stigit fran Jattestjarna till Supernova i mina ogon. Nu ar jag bara besviken.
NHL har ett lonetak, Foppa ryms inte under det i Colorado - trots att man salt dyra spelare. Kanske en hint? Vidare, Foppa ar inte 22 ar langre, han kommer inte spela lange till och med alla hans gamla skador har han nog annu kortare kvar. Han har vunnit Stanley Cup, trofeer och har inte sa manga oplockade gass kvar.
Sa varfor i himlens namn maste han flytta om han nu trivs sa himla bra i Denver?
For fem ar sedan hade jag pa ett satt kunnat forsta om han inte vill sanka sitt marknadsvarde, men nu. Nu hade jag nagonstans hoppats att han skulle gora en Ray Bourque; den killen sankte sin lon rejalt, gick nastan ner till valgorenhetsniva, sa att han kunde vara kvar i sitt kara Boston Bruins. Jag gillade honom redan tidigare, men da steg han flera grader till.
Det ratta for Foppa hade varit att gora detsamma. Karln har sa att han klarar sig, han ar till aren kommen och ska inte ut i lonekonkurrenssvangen nagot mer, han behover inte behalla sin lon. Hade han gjort en Ray Bourque hade han stigit fran Jattestjarna till Supernova i mina ogon. Nu ar jag bara besviken.
Att bli vand mot sina egna
Efter andra bombattacken i London kom det upp affischer over hela universitetet och aven ute pa stan. En Anti-terrorist Hotline har startats och nu uppmanas allmanheten att ringa dit. Affischerna kommer i tva versioner.
Pa den ena ar det en bild pa en ensam ryggsack och texten:
Pa den andra ar det en bild pa sana dar portknappar/en lagenhetslista i en port och texten:
Ar det bara jag som far nazi-vibbar av den andra affischen? Nar, pa vilka grunder, ska man ringa till Hotlinen och tipsa om sina grannar? Nar man ser vapen/sprangmedel/ett stort parti ryggsackar forslas dit? Nar det springer mycket folk dit - med eller utan tanke pa hur vissa kulturer verkar socialisera mer an andra? Vad kannetecknar over huvud taget ett "terroristtillhall"? Jag kan bara se hur detta skapar overdriven radsla och nar fordomar, for det ar knappast familjen Stewart som kommer anges.
Vidare far jag samma nazi-vibbar av formuleringen "det andra ar att lata dem gora det otankbara", som om det vore mitt fel om en bomb brasserar. Nasta tanke blir ju att det ar lika bra att ringa en gang for mycket, vilket far mig att se mina grannar med mycket misstanksamma ogon och... vad for det med sig? Ett konstant misstanksamt angivarsamhalle. Jag ryser.
Pa den ena ar det en bild pa en ensam ryggsack och texten:
"Det finns tva satt att ta reda pa om den har ar misstanksam
ring 999
Det andra ar otankbart."
Pa den andra ar det en bild pa sana dar portknappar/en lagenhetslista i en port och texten:
"Det finns tva satt att ta reda pa om detta ar ett terroristtillhall
ring xxxxxxxx, den som ringer ar anonym
Det andra ar att lata dem gora det otankbara."
Ar det bara jag som far nazi-vibbar av den andra affischen? Nar, pa vilka grunder, ska man ringa till Hotlinen och tipsa om sina grannar? Nar man ser vapen/sprangmedel/ett stort parti ryggsackar forslas dit? Nar det springer mycket folk dit - med eller utan tanke pa hur vissa kulturer verkar socialisera mer an andra? Vad kannetecknar over huvud taget ett "terroristtillhall"? Jag kan bara se hur detta skapar overdriven radsla och nar fordomar, for det ar knappast familjen Stewart som kommer anges.
Vidare far jag samma nazi-vibbar av formuleringen "det andra ar att lata dem gora det otankbara", som om det vore mitt fel om en bomb brasserar. Nasta tanke blir ju att det ar lika bra att ringa en gang for mycket, vilket far mig att se mina grannar med mycket misstanksamma ogon och... vad for det med sig? Ett konstant misstanksamt angivarsamhalle. Jag ryser.
3 August 2005
Bilresa osterut.
Veckans turisttips ar... vafasen, hela Skottland ar vart att besoka. Hyr en bil och kor ivag, vetja, sa lange du haller dig norr om Glasgow och Edinburgh sa finns hur mycket som helst att upptacka och uppleva.
Jag och mina tva vanner hittade en bra hyrdeal hos Enterprise; liten bil (tro mig, pa de skotska vagarna ar t.o.m. Volvo 740 for stor) i tva dagar for £24. Tjitjing! Mina tva vanner ville se slott (ja, en namnde nagot om distilleri, men vi horde inte sa noga...) sa i lordags akte vi nordost fran Glasgow. Motorvag, eller snarlikt, till Stonehaven och Dunnottar Castle (intrade: £4). Jag blir nog aldrig trott pa det slottet. Trots att jag varit dar forut sa tyckte jag att jag fick springa igenom slottet. Det maste vara havet eller nagot, men klockan gar minst dubbelt sa fort dar inne. Nar jag hade snabbkollat igenom vakttornet precis vid ingangen sa hade mina tva vanner i princip knallat runt hela ruinen.
De vaktande masarna och duvorna var dar, sa ocksa mina basta vanner; Puffinsarna! Jag trodde att de redan gett sig av ut till havs, men de satt sa fint pa en klipphylla, sa vi hade en liten pratstund, de och jag. Nasta gang maste jag nog avsatta en hel dag dar ute; lata fantasin flyga fritt, promenera pa stranden, prata med puffins och varfor inte spana efter salar, delfiner och valar. De kan visst ses om man har tur.
Nasta stopp blev Drum Castle. Jag sag det fran utsidan under en bilsemester for tva ar sedan, men tyvarr skulle de precis stanga nar jag kom sa det blev inget besok. Det ser sa coolt ut, som en liten miniby med ett jatteschabraktorn, sa nu ville jag ga in. Jag vet inte varfor faktiskt. Det var skittrist. "Kolla vilka massa porsliiiiin vi har!", "De sov inte sa har, men vi tyckte det sag battre ut sa har sa vi har moblerat sa har..." Men schabraktornet var intressant for dar kunde man se var lairdens Stora Sal hade varit och var folk sovit. Hur som helst, besoket var inte vart £8.
Vi foljde "roda vagen" (A813) pa kartan och korde igenom ratt manga sma pitoreska byar. Dessutom korde vi igenom sodra Cairngorm. Ljungen har precis borjat blomma lite smatt, sa istallet for de bruna bergen jag vant mig vid att se sa kunde man nu ana lite lila. Jag vill tillbaka om en manad igen. Ett berg sag t.o.m. blatt ut! Det var inte ljungen utan stenen som var fargad. Vi tror att det var solnedgangen som gjorde det.
Nasta stopp blev for en flock far som fatt for sig att anvanda vagen som farled.
Nasta stopp efter det blev for en flock fasaner som stod mitt i vagen utan anledning. Holl nastan pa att kora pa dem dessutom for de dok upp strax efter en kurva.
Annars var val det enda vilda vi sag en massa platta kaniner pa vagbanan. Det finns gott om dem har. Vi stannade till och tittade pa ett gammalt krakslott ocksa, vilket visade sig vara klubbhus vid en golfbana. Den lag inbaddad bland grona trad i en dal kantad av hoga berg (duh) och med en sjo i ena anden. Naturskont lage var bara fornamnet, dar skulle t.o.m jag vilja spela.
Tyvarr missade vi Trossachs - igen. Av nagon anledning lyckas jag alltid kora dar nar det ar morkt. Ok, jag har faktiskt sett det i dagsljus, men nagon gang skulle det vara kul om mina passagerare far det ocksa. Det ar vart en titt. Vi far spara det till nasta gang.
Jag och mina tva vanner hittade en bra hyrdeal hos Enterprise; liten bil (tro mig, pa de skotska vagarna ar t.o.m. Volvo 740 for stor) i tva dagar for £24. Tjitjing! Mina tva vanner ville se slott (ja, en namnde nagot om distilleri, men vi horde inte sa noga...) sa i lordags akte vi nordost fran Glasgow. Motorvag, eller snarlikt, till Stonehaven och Dunnottar Castle (intrade: £4). Jag blir nog aldrig trott pa det slottet. Trots att jag varit dar forut sa tyckte jag att jag fick springa igenom slottet. Det maste vara havet eller nagot, men klockan gar minst dubbelt sa fort dar inne. Nar jag hade snabbkollat igenom vakttornet precis vid ingangen sa hade mina tva vanner i princip knallat runt hela ruinen.
De vaktande masarna och duvorna var dar, sa ocksa mina basta vanner; Puffinsarna! Jag trodde att de redan gett sig av ut till havs, men de satt sa fint pa en klipphylla, sa vi hade en liten pratstund, de och jag. Nasta gang maste jag nog avsatta en hel dag dar ute; lata fantasin flyga fritt, promenera pa stranden, prata med puffins och varfor inte spana efter salar, delfiner och valar. De kan visst ses om man har tur.
Nasta stopp blev Drum Castle. Jag sag det fran utsidan under en bilsemester for tva ar sedan, men tyvarr skulle de precis stanga nar jag kom sa det blev inget besok. Det ser sa coolt ut, som en liten miniby med ett jatteschabraktorn, sa nu ville jag ga in. Jag vet inte varfor faktiskt. Det var skittrist. "Kolla vilka massa porsliiiiin vi har!", "De sov inte sa har, men vi tyckte det sag battre ut sa har sa vi har moblerat sa har..." Men schabraktornet var intressant for dar kunde man se var lairdens Stora Sal hade varit och var folk sovit. Hur som helst, besoket var inte vart £8.
Vi foljde "roda vagen" (A813) pa kartan och korde igenom ratt manga sma pitoreska byar. Dessutom korde vi igenom sodra Cairngorm. Ljungen har precis borjat blomma lite smatt, sa istallet for de bruna bergen jag vant mig vid att se sa kunde man nu ana lite lila. Jag vill tillbaka om en manad igen. Ett berg sag t.o.m. blatt ut! Det var inte ljungen utan stenen som var fargad. Vi tror att det var solnedgangen som gjorde det.
Nasta stopp blev for en flock far som fatt for sig att anvanda vagen som farled.
Nasta stopp efter det blev for en flock fasaner som stod mitt i vagen utan anledning. Holl nastan pa att kora pa dem dessutom for de dok upp strax efter en kurva.
Annars var val det enda vilda vi sag en massa platta kaniner pa vagbanan. Det finns gott om dem har. Vi stannade till och tittade pa ett gammalt krakslott ocksa, vilket visade sig vara klubbhus vid en golfbana. Den lag inbaddad bland grona trad i en dal kantad av hoga berg (duh) och med en sjo i ena anden. Naturskont lage var bara fornamnet, dar skulle t.o.m jag vilja spela.
Tyvarr missade vi Trossachs - igen. Av nagon anledning lyckas jag alltid kora dar nar det ar morkt. Ok, jag har faktiskt sett det i dagsljus, men nagon gang skulle det vara kul om mina passagerare far det ocksa. Det ar vart en titt. Vi far spara det till nasta gang.
Besserwissrar i samarbete: sannsaga med uppfinnarjocke-twist
Var tvattmaskin tog mina underklader som gisslan forra mandagen. Den vagrade oppna dorren. Jag tryckte pa knappen tills tummen fick blasor, och det ar sant. Dagen efter provade jag med bade knivar, skedar, sparkar och verbala hot, men tvattmaskinen var omutlig.
Henry och jag synkroniserade da vara klockor och beslot att gora ett inbryt pa baksidan. Nu ska ni veta att bade Henry och jag vet bast. Henry ar dessutom den dar resoluta och oresonliga typen som inte bara vet bast men aven vagrar lata andra forsoka dar han misslyckats. Jag anade en lang fajt.
Det blev kanske ingen fajt, men processen blev lang. Henry provade med skruvmejsel - jag fick inte prova med skruvmejsel, fastan jag ville prova en annorlunda taktik och Henrys uppenbarligen inte fungerade. Henry bande - jag fick inte banda. Jag foreslog en atgard - Henry slog bort den. Och sa holl det pa. Det kandes som att trampa vatten i uppforbacke medan klockan rusade och jag nastan kunde se moglet vaxa pa mina fuktiga klader.
Henry tog krafttag och fick till slut loss baksidan, som visade sig vara en atervandsgrand. Taktiken skiftades till att oppna taket. Muttrarna satt som berg.
"Vi skulle ha haft en elskruvmejsel." sa jag.
"Det spelar ingen roll." sa han.
"En elskruvmejsel ar starkare." sa jag.
"Man far inget grepp." sa han.
"Jo, om man tar en mindre storlek." sa jag.
"Det finns inte." sa han.
"Kanske om man..." sa jag.
"Det spelar ingen roll, det funkar inte, jag tror inte att det ar normala muttrar." sa han.
"Det verkar ju markligt om de saljer en igenbultad maskin som man inte kan oppna." sa jag.
Till slut tog bade Henrys ideer, kraft och talamod slut. Medan han irriterat bredde mackor fick jag tillfalle att hamta Scotts elskruvmejsel, och leta reda pa ratt storlek pa skruvmojjen. Jag fick inget grepp fran min vinkel pa golvet - genast kom Henry tillbaka in i leken igen. Muttrarna lossnade.
Gemensamt fick vi av locket. Bada gravde runt i maskineriet och till slut hittade jag staltraden som oppnar och stanger luckan. Mina klader var raddade.
Resten ar ett rent sagoslut pa tva bangstyriga getters aventyr. Pa nagot satt lyckades vi gemensamt kom pa hur vi skulle fixa problemet tills Landlorden, aka Scott, ringt en fixare. Vi letade reda pa en bit starkt snore och bada tva hade samma losning; vi, d.v.s. jag eftersom hans mackor nastan var klara, band en ogla runt en klump mitt pa staltraden. Snoret gar upp genom taket, som nastan ar stangt, och nar man drar i snoret dras klumpen och darmed staltraden uppat och maskinen oppnas. Rena Uppfinnarjockelosningen!
Och de tva besserwissrarna gratulerade varandra for ett bra jobb. Vi ar troligen bada tva overtygade om att var insats var den avgorande, men jag undrar om inte den storsta framgangen lag i samarbetet. Att vi kunde samarbeta och komma overrens, nagot som hittills verkat vara en omojlighet. Det ska vi tacka den trasiga tvattmaskinen for.
Henry och jag synkroniserade da vara klockor och beslot att gora ett inbryt pa baksidan. Nu ska ni veta att bade Henry och jag vet bast. Henry ar dessutom den dar resoluta och oresonliga typen som inte bara vet bast men aven vagrar lata andra forsoka dar han misslyckats. Jag anade en lang fajt.
Det blev kanske ingen fajt, men processen blev lang. Henry provade med skruvmejsel - jag fick inte prova med skruvmejsel, fastan jag ville prova en annorlunda taktik och Henrys uppenbarligen inte fungerade. Henry bande - jag fick inte banda. Jag foreslog en atgard - Henry slog bort den. Och sa holl det pa. Det kandes som att trampa vatten i uppforbacke medan klockan rusade och jag nastan kunde se moglet vaxa pa mina fuktiga klader.
Henry tog krafttag och fick till slut loss baksidan, som visade sig vara en atervandsgrand. Taktiken skiftades till att oppna taket. Muttrarna satt som berg.
"Vi skulle ha haft en elskruvmejsel." sa jag.
"Det spelar ingen roll." sa han.
"En elskruvmejsel ar starkare." sa jag.
"Man far inget grepp." sa han.
"Jo, om man tar en mindre storlek." sa jag.
"Det finns inte." sa han.
"Kanske om man..." sa jag.
"Det spelar ingen roll, det funkar inte, jag tror inte att det ar normala muttrar." sa han.
"Det verkar ju markligt om de saljer en igenbultad maskin som man inte kan oppna." sa jag.
Till slut tog bade Henrys ideer, kraft och talamod slut. Medan han irriterat bredde mackor fick jag tillfalle att hamta Scotts elskruvmejsel, och leta reda pa ratt storlek pa skruvmojjen. Jag fick inget grepp fran min vinkel pa golvet - genast kom Henry tillbaka in i leken igen. Muttrarna lossnade.
Gemensamt fick vi av locket. Bada gravde runt i maskineriet och till slut hittade jag staltraden som oppnar och stanger luckan. Mina klader var raddade.
Resten ar ett rent sagoslut pa tva bangstyriga getters aventyr. Pa nagot satt lyckades vi gemensamt kom pa hur vi skulle fixa problemet tills Landlorden, aka Scott, ringt en fixare. Vi letade reda pa en bit starkt snore och bada tva hade samma losning; vi, d.v.s. jag eftersom hans mackor nastan var klara, band en ogla runt en klump mitt pa staltraden. Snoret gar upp genom taket, som nastan ar stangt, och nar man drar i snoret dras klumpen och darmed staltraden uppat och maskinen oppnas. Rena Uppfinnarjockelosningen!
Och de tva besserwissrarna gratulerade varandra for ett bra jobb. Vi ar troligen bada tva overtygade om att var insats var den avgorande, men jag undrar om inte den storsta framgangen lag i samarbetet. Att vi kunde samarbeta och komma overrens, nagot som hittills verkat vara en omojlighet. Det ska vi tacka den trasiga tvattmaskinen for.
Subscribe to:
Posts (Atom)
