Nu jaklar...

Jag har just slutat lasa en bok jag fick i fodelsedagspresent. Isprinsessan av Camilla Läckberg. Den var skitdalig. Och ruskigt illa skriven. Det var som att lasa en skoluppsats. Har inte forlagen editorer langre? Overtydliga meningar, tva meningar pa varandra som sager samma sak, fruktansvarda dialoger som var styltiga, onaturliga och/eller poanglosa. En dialog ska driva storyn framat, men precis som i en otranad skribents skoluppsats sa verkade flera dialoger ha blivit inslangda bara pa mafa, eller for att det 'borde' vara en dialog ungefar dar. (Vartenda 'hej' och 'hej da' fanns med!) Boken inneholl uppenbara faktamissar (en OS-match i hockey kan omojligt spelas 25/1 nar OS alltid borjar i Februari), spraket kandes onaturligt (det var som om forfattaren tyckte hon borde skriva alderdomligt nar pensionarer var med i bilden och slangkaftigt nar polisen var med, hur som helst kandes det inte akta) och i princip samtliga karaktarer pratade pa samma satt!

Vad som irriterade mig mest var att boken hade lovord tryckt pa bokomslaget.

Koparen visste naturligtvis inte (?) detta, men jag kunde inte lata bli att undra om hon kanske gav mig boken for att visa att faktiskt vem som helst kan fa en bok utgiven om de bara foljer sin drom och ser till att fa den fardigskriven. Kan den dar manniskan fa en bok utgiven sa kan banne mig jag!

Det ar bast jag kommer ihag detta sa att jag inte missar att tacka kompisen i forordet.