Såren har förvisso börjat bete sig normalt och droppa lite lagom, men nu är mina förband slut och jag har just börjat hoppa runt litegrann, så jag tänkte att det var lika bra att besöka husläkaren i fredags innan man ska tillbaka till jobbet på måndag.
Ner för trapporna gick ju bra, var lite yr så där, men sedan kom jag inte längre än till hörnet. Det gjorde ont! Så jag flaggade en taxi för en galant åktur - tre kvarter bort... Han fick dricks.
Jag trodde aldrig jag skulle säga det, men jisses vad jag saknar linoleum-mattor! Och vita rockar. Läkarrummet pryddes av en gråbrun heltäckningsmatta... Läkaren bar kostym... Jag ville helt plötsligt inte alls ta av förbandet. Framför allt inte som läkaren nonchalant tog på sig plasthandskar (utan att tvätta händerna) - och sedan gick ut ur rummet för att hämta nya förband!
Jag behövde inte oroa mig, han skulle inte peta. Läkaren verkade lika rädd för sår som min kompis är rädd för spindlar. Han stod på armlängds avstånd när han tog bort kompresserna, konstaterade kort att det såg bra ut (viftade bort mina frågor med mantrat "det ser bra ut"), struntade i att tvätta bort levrat och/eller torkat blod och satte sedan dit nytt förband utan att knappt röra huden. Han lät mig platta till dem.
Jag slår vad om att han svimmade när jag lämnat mottagningen.
Köpte lite egna förband på apoteket och kände mig sedan skitkaxig, så jag hoppade alla tre kvarter hem själv. Jag var så kaxig att jag t.o.m svängde in och bytte tandläkare!
Jag är fri! Jag har faktiskt bytt tandläkare!
Fick ett lugnt första intryck av nya mottagningen. Det var två receptionister och en hygienist där och de verkade alla vänliga och trevliga. Till skillnad från de två gubbläkarna och ned-receptionisterna på förra stället så är det här en gruppmottagning med både kvinnor och män.
Jag ser faktiskt, faktiskt fram emot första besöket om några veckor. Då när de ska ta en titt på fyllningen tandplågan fixade sist... den som jag varit tveksam till ända från början... den som jag nu misstänker har utvecklats till en tandinflammation. Och eftersom han verkar gilla att dra ut så fort det är inflammerat så kan ni ju förstå att jag inte tänker gå tillbaka dit.
Jag behöver inte det!
Tack och lov.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Behöver man legetimation för att bli läkare där? Eller räcker det med en snygg kostym och ett snitsigt visitkort? För isåfall har du ju snart erferenhet nog att öppna eget.
O då kan du fixa tanden själv - alldeles gratis ;)
AJ! Det vill jag inte ens försöka. :-)
Tror läkare är för "fina" för vita rockar... Kom ihåg, att här kallas de fortfarande för Doktor! Och jag har svårt att hålla mig för fniss varje gång jag pratar med/om "Dr Smith", "Dr Walker"... Ja, doktorn, nej, doktorn, ha, ha, ha.
Prestige är viktigare än hygien. Vad det verkar.
Post a Comment