I frontlinjen på armémueet.

Tisdagar ska bli min nya favvodag. Påmindes nämligen om att vissa museer har gratis inträde mellan 17-20 då! På en semester här tidigare så besökte jag historiska museet, i tisdags var det dags för.... Armémuseet!

Jodå så att... det kändes som ett roligare sätt att börja efterforska än att stänga in sig på biblioteket. På dagordningen stod nämligen:
* Kolla vad allsköns millitärtermer heter på svenska. Bekantskapen med Sharpe och brittisk historia har ju gjort mig välbekant med både 'mortars', 'glacis', 'ramrods' och militära beteckningar och taktiker, men de svenska motsvarigheterna....?
* Kolla in 30-åriga kriget lite närmare eftersom jag grunnat på en berättelse under den eran.
* Kolla in lite mer om när soldattorpen och indelningsverken var i bruk, och hur det funkade och hur livet för soldaten var, eftersom jag funderar på en berättelse under den eran.
* Kolla in svensk militärhistoria generellt, nu när det känns som att jag kan den brittiska bra mycket bättre...

Trist nog avhandlas vikingatid och medeltid i en ingress, i princip. I en hörna precis där man börjar omnämns vikingar samt medeltid och borgar - men åtminstone jag hade velat få mer kött på benen! Jag menar, stormännen i Sverige slogs ju som lairdarna/klanhövdingarna i Skottland (se, där fick jag ordning på den motsvarigheten) och det måste ju finnas historier om det! Väl?

Vid 30-åriga kriget drog museet igång, kändes det som. Fast trots (väldigt verklighetstrogna) dockor och coola pyttedockor på ett slagfält så var det väldigt mycket text! Det kändes i princip som att läsa en tragglig skolbok på väggarna. Någon borde se över framställningen, för jag somnade ju där jag läste - och läste om, för att jag ville veta. Utställningen borde göras lite mer interaktiv med ljudband, knappar att trycka på, små färgglada faktablad...

Fick i vart fall lite hjälp i researchen. T ex om hur armén var uppbyggd (lansar och musköter), vilket klargjorde vad huvudkaraktären i berättelsen ska vara... Och Sverige hoppade tydligen med i kriget 1630 först. Bra, det gör det lättare att placera berättelsen, och att välja slag att skildra. Tyvärr missar 'vi' ju därmed Odelsberg 1628, där Mackay-klanen briljerade. Hm... det ställer till problem, för jag tänkte ha både skottar och svenskar med... får klura på hur jag löser det.

Andra problemet dök upp när jag gick vidare in i nästa rum och upptäckte att soldattorpen och indelningsverken kom till flera årtioenden efter 30-åriga kriget! Men va f... då ställs ju hela min berättelse på ända! Får nog fundera på en serie där och låta sonen bo i soldattorp, he, he.

Nåväl, efter en kort parantes om karolinerna så ägnades resten av museet åt första och andra världskriget i princip. Fast jag måste erkänna att jag blev lite nyfiken på vad som hände under Karl XI och Karl XII... ska kolla upp ryss-krigen lite mer tror jag.

Det var lite intressant att se kronologin med alla slag och kungar och så. Jag fick lite bättre ordning på kaoset i huvet, och kommer nog för en bra tid framöver se vår historia som att gå genom olika rum på armémuseet.

I slutet kom man till luckan (Repmånad!) och markan och sen till hundratals svärd, musköter och gevär i olika montrar. Jag slängde mig in med näsan först - men blev lite snopen när de små informationslapparna bara talade om tidsåldern men inte tillverkaren. Ja, om det fanns fyra gevär från 1809-1816 så vill jag ju veta om något av dem är ett Baker gevär! Ett sånt som jägarna (ha, ännu en betäckning jag fick översatt, 'rifleman's svenska motsvarighet är jägarna) i Napoleonkriget hade. För mitt öga är inte alls så tränat att jag kan se skillnad på gevär och gevär... Å andra sidan tvivlar jag på att svenskarna använde Baker-gevär utan säkert någon europeisk variant?

Fick f ö veta att ett "heavy cavalry sword" tydligen kallas "Pallascher" på svenska. Va? Vad är det för ett ord?! Låter ju urfånigt. Tror att jag fortsätter kalla det tungt kavallerisvärd...

Trots reservationer så blev det två och en halv rätt informativa och intensiva timmar - som fyllde mig med allsköns realisationer och idéer. Och väckte större intresse för min (halvt förlorade) svenska historia. Lustigt det där, hur intressant det blir när man har något att jämföra med...

Och min tålmodiga kompis får jag återgälda någon gång tror jag. *skratt* Finns det ett munkmuseum jag kan ta med henne till nästa tisdag?