Kontorsfestdebut

Julfest med kontoret. Check. Annu en sak jag kan bocka av fran livets to-do-lista.

Borjade med att visa vem som var utlanningen runt bordet genom att satta pa mig krafthatten, jag menar papp-hatten, och sedan dra isar smallkaramellen som lag vid min plats. Trodde liksom att det var en present. Icke. Man drar den tillsammans med nagon, som med lyckoben, och den som 'vinner' far vad som ar i. Kunde ju inte jag veta. Vann sedan en 'riktig' dragning och fick ett fanigt plastskelett, ett uselt skamt och en papperskrona som jag satte pa huvet. Ocksa. Ingen kunde svara pa varfor man har bade hatt och krona eller vilken man helst ska ha pa sig. Sa jag bar bade ock.

Jag satte mig vid bord 18, trodde jag. Det visade sig inte vara bordsnumret utan den mentala aldern hos dem som satt dar. Jag och mina 3 kollegor kunde bara titta nar de ovriga 5 killarna lekte sjorovare. Varje bord hade nagra stamningsfulla varmeljus. Vips sa hade vi en central brasa. Fattar icke hur de lyckades satta eld pa alla de servetterna samtidigt. Det var for stor brasa for att "klappa bort" sa en av killarna tog sin whisky och oste pa. Jag snodde grannens ol och slackte majbalet.

En minut senare hade tjejerna vid bordet bakom satt eld pa sina servetter ocksa, och hela salen holl andan nar brinnande papper seglade mot tygtaket och mot draperiet som kladde vaggarna. Ingen eldsvada utbrot, men alla slackte sina varmeljus omedelbart.

4-ratters julmiddag ar definitivt nagot jag kan tanka mig att kombinera med. Varfor inte vartannat ar julbord och vartannat julmiddag? Ska foresla det for min framtida make. Pa festen borjade vi med melon, fick sedan "fagelsoppa" (kunde inte enas om ifall det var kyckling eller kalkon), foljt av kalkon med jattegod stuffing, rostad potatis och en jattegod sas och till efterratt en peti shoux liknande tartbit som jag i och for sig skulle byta ut. Inte nodvandigtvis till Christmas pudding dock, for det testade jag till lunch och det var inte riktigt min grej. Fast brandyvaniljsasen (typ?) var kanon.

Stamningen var forvisso ratt hog redan, men nar trum- och sackpipebandet kom in sa hojdes den till max. Klammig musik och underhallande killar. Aven om jag inte skulle rekommendera sackpipeversionen av Jingle Bells...

Resten av kvallen larde vi kanna kollegorna och dansade runt till riktigt schysst 70-80-talsmusik. Men varfor tror folk att man som svensk ska skjuta upp fran stolen som en raket nar det kommer en ABBA-lat???

Det mest intressanta med en kontorsfest ar egentligen dagen efter. Chefen gick runt och raknade in sina far for att se vilka som skolkat. Pinsamt nog var det tva av oss temporara som hallt sig hemma.... De blev inringda och jag fattar inte riktigt hur man kan overvaga det alls. Alla vet val att det ar Stort No-No! Alla mar ju daligt, men man kommer anda. En av dem menade att ingen madde sa daligt som hon, men det ligger faktiskt pa hennes ansvar att se till att hon ar fit for... naja, kanske inte fit, men atminstone ok nog att pallra sig till kontorsstolen.

Jag gjorde det, och nu ska jag pallra mig i sang, for imorgon ar nasta julfest med nasta jobb...