Fredagsfyran om Nyår

1) Hur ska du fira nyårsafton - om alls?
Vi ar 5 pers som ska borja med en fest hemma hos mig och sedan roja jarnet tillsammans med ca 25000 pa George Square har i Glasgow. Rocka till The Fratellis (da-dadeda-da-da-da-dadeda...!!!) svanga vara lurviga under ceilidhn, fa huvudvark at pipblasarna, bota huvudvarken med god dryck... och parta!

2) Brukar du avlägga nyårslöften, och i så fall: Brukar du hålla dem?
Det slutade jag med for lange sedan, det funkar inte.

3) Är fyrverkerier ett måste på nyårsafton?
JA!

4) Smällare är numera förbjudna i Sverige, men det smäller ändå ganska mycket. Bör alla former av smällare förbjudas med hänsyn till våra husdjur, eller finns det andra lösningar?
Med hansyn till vara husdjur? Nu far ni val ge er. Husdjursagarna far val hitta nagon egen losning. Sjalv tycker jag det ar fanigt att smallarna ar forbjudna. Herregud, vi lindar ju in hela samhallet i bomull! Kinasmallare, ett-ores, tva-ores, ryssar - kom tillbaka, jag saknar er! Och jag undrar om jag inte skulle kunna fa en kaffeburk att flyga annu hogre nu an nar jag var 12 ar...

Kul i Jul

De nya sakerhetsreglerna inom flygindustrin ar ett tandlost skamt, men nar det ar som det ar galler det att finna sina egna losningar. Jag har annu inte lanserat min nya affarside om att salja drycker i 1dl-forpackningar pa flygplatserna, sa plan B sattes i verket och jag bunkrade upp med clementiner. (Det ar val bara en tidsfraga innan de inser att man kan spruta in explosiv vatska i dem ocksa, men till dess...)

Ifjol fick man checka in smallkarameller, i ar fick man inte ta med dem alls. Foljdaktigen agnade jag 30 minuter kvallen fore at att pilla ut small-remsan och darmed forvandla smallkaramellerna till en rulle papper med en leksak i. Vuxenforpackningarna lovade mer "nyttiga" foremal, men jag fick ett slags spiral med en ring, vilken jag forvantades utfora trollkonster med, sa... jag vet inte.

"Nar jag klev ur flygplanet slog kylan emot mig som en vagg." Eller hur var det nu det brukade sta i reseberattelserna? Jag var i vart fall inte forberedd pa att det utomhus var ungefar lika kallt som inne i var lagenhet och skickade darfor en tacksam tanke at Mia som radde mig att inte ta bort fleecefodret ur jackan, vilket jag var pa vag att gora nar jag svettades som varst i Glasgow. A andra sidan var jag heller inte beredd pa hur varmt det ar inne i svenska hus. Det forsta jag gjorde nar jag kom ut till mina foraldrars stuga var att sla av elementet i mitt sovrum... Jag vet, men det ar tydligt att man vanjer sig vid allt!

A andra sidan tog det val ungefar fem minuter att vanja sig vid oppna brasor och att kunna knalla runt utan tofflor. Sedan njot jag av juleljusen, tomtarna, den riktiga granen(!), glogglukten och familjens hemtrevliga roster. Jag har gatt runt med julstamning hela December, men det ar nagot ytterligare som tillkommer nar man befinner sig under samma tak som sin familj. Ett lugn, tror jag. Julefriden.

Jag var i Sverige i 5 dagar, men det kandes naturligtvis som fem timmar innan det var dags att aka hem igen. Hjartat var uppladdat med karlek och kraft av att ha traffat familj och vanner som jag inte sett pa alldeles for lang tid (all tid ar for lang tid i och for sig...) och resvaskan var fylld med souvenirer. (Ja, oboy, smagodis och mineralvatten...)

Sista etappen blev riktigt spannande. Planet var bara 15 minuter forsenat, men nar vi kom till Prestwick var det 2-3 plan som skulle knalla igenom passkontrollen samtidigt. Kon borjade sa tidigt att vi knappt hade kommit in pa flygterminalen ordentligt innan det tog stopp. Och an en gang forundrades jag over brittisk osmidighet och brist pa organisation. Pa Skavsta sitter 4 passkontrollanter och ibland kanns koerna anda langa. Pa Prestwick finns oftast 2. Nu, med nastan 3 plan att klara av vid elvatiden pa natten sa jobbade... EN passgubbe! En. Uno. 1!

Halften av resvaskorna lag pa golvet och halften pa rullbandet och vantade pa oss och efter en sprangmarsch som skulle gora systrarna Kallur avundsjuka lyckades jag och mina vanner komma med bussen till Glasgow. Fattas bara att vi hade fatt spendera natten ute i obygden.

Naval, efter en kul jul och en spannande hemresa - nu ar det dags att ladda infor ett very gay Hogmanay!

Kollektiv baksmalla - ett bra betyg at foretagets julfest.

Det finns bara en nackdel med foretagets julfest. Man maste ga till jobbet dagen efter.

Foretaget hade hyrt hela Arta, ett stalle i tre vaningar, massor av rum och en helt otroligt mysig atmosfar. Tank dig att du kommer in i ett stenslott med medelhavsinriktning, marmorstatyer, vaxter, murriga malningar och en blandning av rokkoko-mobler och utemobler fran nagon italiensk piazza. Jag skulle definitivt vilja ga tillbaka nagon gang, men troligen bara for en drink. Stallet ar modell jattedyr, fast det ar klart, skulle man bli bjuden...

Naval, foretagets runt tva tusen anstallda fyllde upp stallet och efter ett... intressant... julbord bestaende av kycklingklubbor, varrullar, potatisklyftor, fiskkakor, nagon rokt fisk och typ prinskorv sa spenderades de fem fribiljetterna i baren (Morgan Spice & Coke varvat med Southern Comfort far vem som helst pa humor!) och sedan rockade vi jarnet. Den kvinnliga chefen (ca 40 ar) fick bade mig och min 18-ariga skrivbordsgranne att kanna oss helt chanslosa vad gallde dansrorelser och energi, och den manliga chefen (36 ar) bade sag ut och rockade som en 16-aring speedad pa RedBull. Nar hogsta chefen (elegant kvinna som latt kan passera for kunglighet i vilket kungahus som helst) headbangade till rockbandet som lirade Oasis-covers - da gav vi vanligt dodliga upp. Vi har helt klart undervarderat hela chefsstaben. Respekt!

Jag kande mig som en partypooper nar jag redan vid halv tolv till min egen forvaning var klok nog att inse att jag faktiskt skulle upp dagen efter. Man ska ju sluta nar man ligger pa topp sa det var nog ratt att jag begav mig hemat nar jag kande att de dar drinkarna fick huvudet att snurra utan att jag gjorde det...

... och inte slutade det snurra efter sju timmar i rygglage. Jag tog in en burk pepparkakor till jobbet men bad folk att tugga tyst. Den manliga chefen varvade kaffe med huvudvarkstabletter, den kvinnliga chefen hade en hel liter IrnBru for sig sjalv (som alla skottar vet ar IrnBru basta botemedlet mot baksmalla) och sjalv tillhorde jag skaran som gick in for DunderKuren och halsade IrnBru 32 (tank IrnBru med RedBull-egenskaper). Japp, funkade precis sa bra som jag trodde, sa vid elvatiden borjade jag faktiskt kunna hjalpa kunderna ocksa, inte bara svara i telefon...

Som tur ar har folk viktigare saker an livforsakringar att tanka pa i juletid sa pa eftermiddagen kunde vi roa oss med icke mindre an tva olika fragesporter. Vem sjong "The power of love" och "vad hette hunden i Fragglarna" - det var tufft nog for vara hjarnor.

Det ar nog tur att det ar ett ar kvar till nasta julfest.

Varfor foddes inte Jesus i Glasgow?

Lasarbrev i Metro dag 1:
"Orsaken till att Jesus inte foddes i Glasgow var for att man inte kunde hitta tre vise man och en oskuld."

Lasarbrev i Metro foljande dag:
"Ang inlagget igar. Som alla vet kom de tre vise mannen fran ost. Det ar ratt att Jesus inte foddes i Glasgow, av den enkla orsaken att det var omojligt att hitta tre vise man i Edinburgh."

Ett juligt Old Firm med pengar i fokus

Jag borjar sloa till, helt klart. Igar kom jag till Ibrox sa sent som 11.45 (avspark 12.30), men foljde jag de trettiotal mannen som heller inte hade biljett till Rangers - Celtic och stallde mig och viftade med sedlar, vadjandes "any spare tickets, folks"? Napp.

"Man far i alla fall inte napp forran de sista 10-15 minuterna." muttrade en morgontrott, cynisk och luttrad Old Firm-biljett-jagare, aka jag.

12.10 strackte jag upp ett par sedlar i luften. Det ar jagarnas satt att visa att de soker biljett. "Vanliga" matcher brukar man se folk ga runt med biljetter i luften istallet, i hopp om att nagon koper av biljetten som den dar kompisen som inte dok upp skulle ha haft. Det var sa jag och Mia fick kanonplatser pa Celtic - Hearts (mitt pa langsidan bakom spelarbankarna), nar en man salde tva sasongkortsplatser at as for £20/st - ca fem pund under ordinarie biljettpris.

Fast sadant ser man inte pa Old Firm. Da ser man pengar i luften. Och det hor till att man far sta dar och ta emot usla skamt; "hur mycket ska du ha for sedelbunten?", "kolla, den dar tjejen saljer pengar!", "ar det har ditt horn, raring?"... Och inte en enda av jultomtarna som knallade forbi verkade vilja uppfylla en snall flickas onskan. Men tragen vinner och 5 minuter fore avspark knackade en man mig pa axeln och sa att han hade en biljett.

Mannen kom anda ifran Vancouver, dar han bott de senaste atta aren och jobbat som motivationskonsult. Han flog fortfarande till Glasgow for alla viktiga matcher. Vi satt bredvid varandra mitt pa Celtics laktare och jag kan inte hjalpa det, men jag alskar att se Old Firm pa Ibrox. Kanske ar det kanslan av att sitta packade pa en kortsida - en sammansvetsad gronvit skara - med tre sidor bla trojor emot sig. VI mot DOM. Nu javlar!!!

Fast det holl bara Celtics spelare med om de forsta 45 minuterna, sedan vet jag inte vad som hande och matchen slutade 1-1. Tyvarr var det rattvist.

Celtics laktare hade ett... well, man kan val kalla det ett TIFO. Man hade tryckt upp sedlar som indikerade hur starka Celtic ar just nu jamfort med katastrof-Rangers och dessa sedlar kastas som konfetti nar spelarna marscherade ut. Jag tankte lite for mig sjalv hur fult ekonomiskt starka lag ses hos manga fotbollssupportrar - framforallt i kretsar jag umgatts i. Man accepterar pengar och sponsorer som ett nodvandigt ont men pratar inte garna om det. Fast jag antar att saken hamnar i ett annat fokus nar det ar varsta fienden som ligger pyrt till.

Rost men ingen X Factor.

Leona vann, saklart, precis som alla vantat. Men jag holl tummen for Ray. Jag gillade lillkillen med swingsoundet. Kandes lite som en ung Frank Sinatra och det kan vi val inte pasta att det vimlar av idag. Vi har redan en Mariah Carey, en Celine Dion och en Christina Aguilera, sa vad har Leona att tillfora varldsscenen? En underbar rost, javisst, men hon ar knappast originell. Skulle anda inte forvana mig om Leona Williams snart star i skivbutiken i Sverige ocksa.

Men varfor skriver jag om detta, ni har ju inte sett X Factor i alla fall.

Jag gillade aldrig Fame Factory och svenska juryn i Idol var en dalig buskiskopia av hur programmakarna trodde att Simon Cowell & Co ar. Inget slar originalet dock. Jag, som aldrig ens sett klart forsta avsnittet av dylika program, har nu foljt X Factor fran borjan till slut - jag ar fast. Det ar skitkul!!! Simon Cowell, Sharon Osborne och Louis Walsh ger en underhallande show - utan att vara mobbingselaka. Snarare ar det val sa att McDonald's Brothers (brodrapar fran Skottland som ar sota men ungefar lika bra som de brollopssangare de troligen kommer fortsatta vara) blivit kult i och med Simons idoga sagningar. Skulle inte forvana mig om de gor succe pa T in The Park i sommar. Faktiskt!

De sjunger sakert Storbritanniens bidrag i melodifestivalen nasta ar ocksa. He, he.

Fredagsfyran om Sverige

1) Den finaste/fulaste staden i Sverige är..?
Finast - Stockholm, utan tvekan.
Fulast - Avesta ar inte direkt upphetsande...
2) Vi borde/borde inte behålla monarkin eftersom..?
Borde - for att det ar coolt! Tycker de Europeiska lander som nu har monarki ska varna om den, det ar en historisk instutition som borde K-markas! Fast de ska inte har nagon makt, det ar ratt uppfattat. F o borde kungen/drottningen inte ha immunitet heller, behovet finns inte langre, men det ar en annan fraga.
3) Det bästa/sämsta med Sverige är..?
Bast - 4 arstider, rent, valorganiserat och skont informellt. Och det ar latt att hitta bra mat nar man ska kaka ute, vare sig det galler snabbmat eller restaurang.
Samst - Arbetsformedlingen och A-kassesystemet, Nationen har daligt sjalvfortroende och tittar alldeles for mycket pa de "coola" landerna, snoslask i 'mellanarstiderna'.
4) Den person som spelat störst roll för Sverige genom tiderna är..?
Gustav Vasa - han enade Sverige och gav danskarna pa noten.

Dagens ekonomi- och vadertips: byt ut paraplyt mot luvjacka.

I skrapkorgen utanfor jobbet stack fyra paraplyn upp. I rannstenen lag tva till. Pa vag genom stan lag trasiga paraplyn spridda som strossel pa gatorna. Jag undrar hur manga paraplyn som saljs i Glasgow under en vinter?

Sjalv drar jag upp kapuschongen over huvudet och knatar vidare.
Horde ett rykte om sno pa fredag, men det tror jag pa nar jag ser det. Nu ar det +12 grader ute...

Levande Konst

For nagra veckor sedan var Mia och jag pa Kelvingrove Museum i Glasgow. Det ar ett stort museum med ett brett utbud; allt fran konst och design till uppstoppade djur och mumier. Museet var livligt och - levande. Familjer testade allt som gick att testa, barn fragade och kommenterade, dejtande par diskuterade, aldre par mindes svunna tider avbildade pa canvas. Bade Mia och jag rakade i samsprak med manniskor som stod och studerade, beundrade och klurade over samma tavlor som oss.

Nagon vecka senare var Mia och jag pa National Gallery of Scotland i Edinburgh. Det ar ett stort konstmuseum med ett brett utbud; allt fran inhemska naturmalningar till Italienska bibelillustrationer. Museet var valbesokt och - dott. Alldeles knapptyst.

Varfor ar det sa? Jag upplever samma skillnad mellan Nationalmuseet och Naturhistoriska i Stockholm. Varfor ar det sa tyst nar folk tittar pa konst? Det ar val knappast sa att prat skulle stora, eh, koncentrationen, som nar man laser pa ett bibliotek.

Jag alskar att kolla pa tavlor med andra; betrakta, kommentera, brodera historier om vad som avbildas. Jag kan ga en hel dag och prata bilder pa museer. Och pa Nationalgalleriet i Edinburgh finns fyra av mina favorittavlor;

Wandering Shadows av Peter Graham. Eller som jag kallar den; Bergsvandring. For han har verkligen fangat upplevelsen av att vara ute och bergsvandra i Skottland. De dramatiska och karga bergen, molnen som smyger runt bergen och genom dalarna, faren och backarna som tillfor ljud at tystnaden, den enstaka manniskan och sa det fantastiska ljusspelet nar molnen forlagger bergen i mork skugga och solen far kampa for att bara flyktigt sla igenom och lysa upp enskilda partier innan molnen tar over igen. Tavlan ar en exakt minnesbild av helt sagolika stunder jag haft i bergen, stunder da jag bara kunnat sta stilla och i brist pa ord hanfort suckat; "wow".
Joseph Noel Patersons The Quarrel of Oberon and Titania samt The Reconciliation of Oberon och Titania ar tva tavlor som hanger bredvid varandra och som jag nog skulle kunna stanna vid fran oppning till stangning utan att se mig matt pa. Jag gillar magin och fantasifullheten de utstralar och de ar fullkomligt packade med sma detailjer. Varje gang jag ser tavlorna upptacker jag nagot nytt. Fagra, sota, fula, elaka och roliga smaknytt finns i bade stora och sma versioner. Ser du en snigel, titta narmare och du kan ge dig den pa att det ar ett litet smaknytt som rider pa den.
Jag har svart att valja en favorit. Det ar nagot med The Reconciliation, de tva sovande manniskorna, som ger en rofylld kansla. Jag tror att jag ocksa ser den lite som hur fantasin flodar fritt nar man sover. Jag skulle vilja ha den tavlan i mitt sovrum. The Quarrell gillar jag for livfullheten. Den skulle jag vilja ha i vardagsrummet. Eller pa toa. Da behovs inga serietidningar...
Den fjarde favoriten ar Macbeth av John Martin. Det ar nagot med dramatiken i bilden, de tva figurerna i det ode landskapet blandat med fantasi i form av de tre haxorna samt detaljrikedomen nar man kommer tavlan nara. Alla de tusen miljoner soldaterna... Jag gillar kanslan jag far av tavlan. Utsattheten, hopplosheten, kampen mot de bada. Och man behover defintivt inte vara insatt i Shakespeares Macbeth for att uppleva nagot. Jag visste inte vad tavlan "handlade om" nar jag forst sag den, och som en kompis papekade; "Wow, det ser ut som Sam och Frodo i Mordor"...

Upgradering pagar

Ett djupt andetag.... och sa byter jag till nya Blogger versionen. Det ar bast att jag skriver en rad och forvarnar for man vet aldrig med sana har tekniska saker. Jag ar en sadant som bestamt tror pa gremlins, smaknott, tomtar och troll nar det galler teknik. Det funkar aldrig friktionsfritt.

Sa nu byter jag och sa far vi se hur manga dagar, veckor, ar det tar innan jag kan skriva nasta inlagg.

Ses snart
???

Sjutton, ingen skotsk domstol for mig - jippie!

I Juli fangade en fartkamera mig nar jag korde for fort. Jag fick ett brev i Augusti dar jag ombads erkanna att jag korde bilen, vilket jag gjorde utan omsvep. I Oktober fick jag ett nytt brev for de hade inte fatt det forsta jag skickade och i vanlig ordning hotades jag med ytterligare repressalier om jag inte svarade. Vilket jag gjorde, for det ar verkligen inget snack om saken.

I veckan ringde jag polisen for jag hade inte hort nagot mer och nu borjade jag oroa mig over ifall de fatt mitt andra brev eller inte.

Joda, det hade de. Fallet var avskrivet. Tydligen, eftersom jag har svenskt korkort, sa galler inte de "vanliga" reglerna; 3 straffpoang pa korkortet och £60 i boter. Eftersom jag har utlandskt korkort skulle fallet automatiskt ha gatt till domstol! Sa Procurator Fiscal (typ aklagaren) fick mitt fall - och la ner det. Antar att han tyckte det kostar lite val mycket att slapa dit mig for £60.

Vad sager man i telefonen nar man far en sadan god nyhet; att man kommer slippa straff trots att man vet att man fortjanar det? Kandes inte direkt ratt att jubla sa dar lite latt sjalvsakert, och aven om det later som om det ar halvt fritt fram att kora lite for fort for ingen kommer orka slapa mig till domstol i alla fall, sa tankte jag att det nog var bast att halla inne med de ravaktiga tankarna ocksa.

Istallet sa jag nagot i stil med att;
"Ok, tack for det, sa da antar jag att det bara ar for mig att halla mig i skinnet i framtiden da ra."
Kvinnan brast spontant ut i skratt och menade att det nog var en god ide. Hon skrattade fortfarande nar vi la pa luren.

Fast nagot sager mig att det inte alls ar fritt fram, sa aven om jag ar ratt sa nyfiken pa det skotska domstolsvasendet sa ar det nog bast om jag foljer mitt eget rad.

Snillen spekulerar

Enligt en onlinekurs om handikapp (vilken vi maste genomga pa jobbet) sa finns det ca 10 miljoner fysiskt eller mentalt handikappade manniskor i UK. Enskilda siffror sager inte mycket sa jag fragade mina kollegor hur manga invanare det fanns i UK, for att fa en proportion.

De kliade sig i huvudet och en av dem sa till slut att:
"Skottland har i alla fall ca 5 miljoner invanare."
Det spekulerades vidare och till slut sa en tjej:
"Jag tror att det bor 15 miljoner i UK."
Jag tyckte siffran lat otroligt lag eftersom nagot i bakhuvudet sa mig att London hade ungefar lika manga invanare som Sverige, men det var det enda forslaget vi hade hittills.
"Sa..." Tankte jag hogt. "Om det bor 15 miljoner i UK, varav 5 i Skottland... da maste ju det betyda att alla 10 miljoner Soder om Gransen har ett mentalt eller fysiskt handikapp."
Denna logiska slutsats fick bade skratt och applader, fast tjejen blev naturligtvis korrigerad; det bor definitvt fler an 15 miljoner i UK. Aven om ingen under hela dagen kunde komma pa ungefar hur manga.

Jag kunde inte lata bli att undra om det lag nagot... skal bakom det, att alla visste hur manga det bor i Skottland men ingen hade nagon saker gissning pa hur manga som bor i hela UK.

(Det bor ca 60 miljoner i UK varav 50,4 i England, 5 i Skottland, 3 i Wales och 1,7 i Nordirland. Kalla.)

Skottlands nationaldag - hur skotsk ar DU?

St Andrew's Day, ungefar lika firad i Skottland som 6 Juni i Sverige. Eller... mindre. I Stockholm bar atminstone bussarna flaggor. Pa jobbet cirkulerade i alla fall detta mail och vi hade enormt kul at det - och at att vardera varandra. Jag blev till slut titulerad Honorary Scot - trots att jag inte gillar friterad pizza...

Are You Scottish?
Pure dead brullyant!
You know you are a true Scot if...........

1. Ye can properly pronounce McConnochie, Ecclefechan, Milngavie, Sauchiehall St, St Enoch, Auchtermuchty and

Aufurfuksake.

2. Ye actually like deep fried battered pizza fae the chippie.
3. Yer used tae four seasons in wan day.
4. Ye canna pass a chip/kebab shop withoot sleverin when yer blootert.
5. Ye kin fall about pished withoot spilling yer drink.
6. Ye see people wearin shell suits with burberry accessories – pure class!
7. Ye measure distance in minutes.
8. Ye kin understaun Rab C Nesbitt and know characters just like him, in yer ain family.
9. Ye go tae Saltcoats cos ye think it is like gaun tae the ocean.
10. Ye kin make hael sentences jist wae sweer wurds.
11. Ye know whit haggis is made ae and stull like eating it.
12. Somedy ye know his used a fitba schedule tae plan thur wedding day date.
13. You've been at a wedding and fitba scores are announced in the Church/Chapel.
14. Ye urny surprised tae find curries, pizzas, kebabs, fish n chips, iron-bru, fags and nappies all in the wan shop.
15. Yer holiday home at the seaside has calor gas under it.
16. Ye know irn-bru is a hangover cure.
17. Ye learnt tae sweer afore ye learnt tae dae sums.
18. Ye actually understand this and yurr gonnae send it tae yer pals.
19. Finally, you are 100% Scot if you have ever said/heard these words;
how's it hingin
clatty
boggin
cludgie
pished
get it up ye
wee beastie
serse bandit
amurny
away an bile yer heid
peely-wally
humphey backit
Ba'-heid
baw bag
dubble nugget

And finally......
A wee Glesga wumman goes intae a butchershop, where the butcher has just came oot the freezer, and is standing haunds ahint his back, with his erse aimed at an electric fire. The wee wumman checks oot the display case then asks, "Is that yer Ayrshire bacon?" "Naw," replies the butcher. "It's jist ma haun's ah'm heatin'.

Baka med explosivt material

Ett enda paket saffran och ett paket torrjast som gick ut for fyra manader sedan. Jag hade ett forsok att fa mina lussebullar (saffran har kostar ca £4...) och det fick inte misslyckas, sa ja, det kandes som att handskas med dynamit.

Lussebullarna blev gula, men trots utokad jasningstid sa blev det inga jattekatter direkt. Jag minns fran brodbaket tidigare i hostas att lagenheten ar lite for kylig for att jasning ska fungera ordentligt, och jag antar att jast med utganget datum inte direkt hjalper till. Kanske jaste de bara tack vare det "self-raising flour" jag kopte. Jag vet inte om jag vill veta vilka tillsatser som finns i det...

Nastan ett tjog lussebullar - om an sma och forvanansvart kompakta - fick jag i alla fall. Men andrahandssorteringen kanns nastan passande, for pepparkakorna ar Annas "pepparkakor med mandel" och trots att mandelsmaken forstor det hela sa passerar det som pepparkakor i en situation som denna.

Den 'svenska' delen av julfirandet nar man bor utomlands far liksom bli lite som den blir. Det ar darfor jag nu ska tillverka en adventsljusstake av en foliebas och fyra roda blockljus.

Snart ar det 1 Decemeber!

Doktorn ar ingen trollkarl. Tyvarr.

Jag gar ytterst sallan till doktorn, men nu nar det ar gratis sa tankte jag att jag lika garna kunde ga tillbaka och saga att den dar penicillinkuren inte alls hjalpte och jag har precis lika ont i huvudet nu och kanske har jag en hjarntumor istallet for bihaleinflammation.

Jag vet inte, nar jag gar till doktorn forvantar jag mig en klar diagnos, ett piller och sedan ar jag frisk. Jag vill inte riktigt hora;
"Det ar nog det har eller kanske det har, men det verkar vara det har sa det basta ar att lata kroppen ta hand om det sjalv. Det basta vi kan gora (vi, vi ar pa gemensamt uppdrag har) ar att supporta kroppen i kampen. Blir det inte battre eller om du far nagot av alla fyrtioelva symptom du inte uppvisar just nu, kom tillbaka."
Supporten bestar av "decongestants" (vet inte vad det heter pa svenska, piller som loser upp bihaler och sant) och smartstillande.

Jag har gatt igenom vartenda marke i hyllan for smartstillande. Det finns inget som hjalper mer an 1-2 timmar i taget, sedan far jag ha ont i huvudet 2-3 timmar innan jag enligt instruktionen far ta nasta piller. Den har nya dundermedicinen hjalper i vart fall 3-4 timmar, men eftersom jag ska ta pillren var 6e timme sa ar det fortfarande en smartlucka...

Jag hatar piller. Och jag hatar att ha ont. Nu har jag haft ont i over 2 veckor sa nu tar jag vad piller som helst bara jag slipper huvudvarken! Hur lange kan det egentligen ta for ett par bihalor att bli friska.

Det kan ha att gora med att jag inte gar till lakaren sa ofta och liksom har missat hur tiden haft sin gang, men... jisses vad ung han var!

Om att kasta sten i glashus...

Nasta gang jag hor en trangsynt och illa palast manniska hoja sin arroganta stamma och tala om hur vidrig manniskosyn, livssyn och inte minst kvinnosyn Koranen har, da tanker jag sta emot impulsen att trycka ner Bibeln i halsen pa henne/honom och istallet hanvisa till detta utmarkt illustrerande stycke ur Kristendomens karleksfulla och genomkloka doktrin.

Sen ska jag vara tyst. Tydligen.

Fredagsfyran om Bond. James Bond.

1) Senaste Bond-filmen, Casino Royale, har premiär den här veckan. Ska du gå och se den?
Japp. Det har blivit en grej liksom, att se den, vare sig man tror att den ar bra eller inte. Jag har inte alls hoga forvantningar pa den har, i mitt tycke gar det utfor med Bond...

2) Daniel Craig, den sjätte att spela James Bond, fick före filmen kritik från många håll. Verkar han vara en “riktig” Bond, tycker du?
Inte alls!!! Men chefen sager att han ar skitlacker och mer "edgy" an de senaste versionerna sa nu maste jag se efter sjalv.

3) Vem är den bästa som har spelat James Bond? (Alternativt: Vilken valfri skådis skulle du helst vilja se i rollen?)
Skulle vilja se Clive Owen som Bond, av dem som varit hittills sa... Roger Moore har jag alltid gillat, men det ar nog for att han var den forsta jag sag som liten.

4) Kvinnor faller som käglor för 007 och tycks sällan ha något större djup. Har Bond-filmerna en dålig kvinnosyn?
Kvinnorna ar dar som utsmycknad. Eller? Gillade de tva tuffa brudarna i Goldeneye dock.

Typiskt skotskt

Var sydafrikanska kollega slutar till jul och en av cheferna tog upp att vi nog skulle borja tanka pa vad vi kunde ge honom i avskedspresent.

Chefen: "Nagot som far honom att minnas hans tid har i Glasgow kanske?"
Kanadensisk kollega: "Buckfast (kan mest liknas vid Vino Tinto) och traningsoverall."
[kollegor skrattar]
Chefen: "Nja, nagot skotskt kanske."
Kanadicken och jag i kor: "Buckfast och traningsoverall!"

Resten av dagen undrade vara kollegor smatt oroligt vilken bild vi hade av Skottland egentligen...

Tja... Unga Neds kladda i traningsoverall, dyra Berghausjackor och burberry-vad-som-helst, med barnvagn och som pa kvallarna aker runt i sma bilar fulla med gosedjur, dekaler och polare som lyssnar pa vad som bara kan beskrivas som Smurftechno och alla dricker sig fulla pa Buckfast.

Vi funderar pa att kanske noja oss med att ge honom en flaska IrnBru och en tallrik chips & curry...

Fredagsfyran om Moraliska spörsmål

1) Om en hemlös ber dig om pengar, vad gör du då?
Det beror pa, oftast skakar jag bara pa huvudet, ibland gor jag mig av med lite koppar.

2) Om du ser någon stå med bilen på motorvägsrenen och viftar med händerna, vad gör du då?
Kan jag sa stannar jag och ser om jag kan hjalpa till.

3) Om någon ringer på och ber dig ta hand om en kattunge som annars måste avlivas, vad gör du då?
Ber dem ringa pa hos grannen for jag ar allergisk mot katter.

4) Om en vän ber att få låna 5.000 kronor av dig, men absolut inte vill säga till vad, vad gör du då?
Som om jag skulle kunna lana ut 5.000 kronor i vilket fall.
Naval, det finns tva vanner jag skulle lana ut den summan till. Jag vet att bada tva skulle betala tillbaka utan drojsmal och det ar det viktiga, inte vad de ska ha pengarna till. Jag ar val inte deras mamma som sticker till extra veckopeng, heller!

Fredagsfyran hittar du som vanligt har.

Jag gillar vaxthuseffekten = sant

Var australiensiska flatmate skrek till haromdagen nar hon pratade med sin mamma i telefon. Det snoade hemma hos henne.
"Sno? Hur kan det snoa? Vad hander egentligen med vadret?"

Har i Skottland ar det milt och regnigt som vanligt, men tydligen nagot mildare an normalt och i England har det varit rent knappt varmt i ar.

Sa vad ska vi gora for att komma till ratta med vaxthuseffekten och dess tydliga paverkan av vadret?

Arligt talat, med handen pa hjartat, det kanns faktiskt inte som att jag bryr mig. Jag vet, jag ar en hemsk manniska, sjalvisk och ett hot mot var egen existens men... det ar varmt och skont, jag stortrivs! Och om jorden forintas om tio tusen ar istallet for om en miljon ar, sa... arligt talat, jag bryr mig inte. Jag ar dod da. Sa krasst resonerar jag.

Det rader storre enighet an nagonsin att klimatet haller pa att forandras - kanon! Da slipper jag aka till Kanarieoarna for att fa varme, sol och bad. Jag ser fram emot ett varmare klimat! Jag vill absolut inte motarbeta klimatforandringen, istallet ser jag fram emot att anpassa samhallet efter den. Kanske blir a/c standard i svenska hem i framtiden, sa som det ar i vissa delstater i USA. Kanske maste stads-/landskartan andras, sa som den gjort flera ganger tidigare i historien. Ar det bara jag som minns kartorna fran geografin i plugget, de som visade Sverige under vatten? Om vi ar pa vag dit igen sa far vi val flytta langre upp pa land, befolka Lappland. Vi far helt enkelt anpassa oss.

Jag ser fram emot forandringen. For stunden njuter jag av att slippa bara langkalsonger.

Bland mediciner och kondomer pa apoteket - i Skottland

Att springa till apoteket i Skottland betyder i de flesta fall att man kilar ner till kiosken/affaren pa hornet. Forkylningsmediciner, smartstillande och annan "vardagsmat" gar att kopa i vilken mataffar som helst.

For receptbelagd medicin gar man med fordel till Boots. De saljer medicin, hygienartiklar, smink, lunchmat och presentpaket. Nar man gar till Apoteket i Sverige gar man nast intill in i en steril miljo. Har ar det bast att det inte ar astmamedicinen man ska hamta ut, for av nagon outgrundlig anledning verkar den gangse regeln vara att lagga medicinavdelningen langst in i hornet och sminkavdelningen vid dorrarna. Puckat, om ni fragar mig.

Lakarbesoket igar var gratis, for antibiotikan betalade jag £6.65. Detta ar en fast summa, du betalar £6.65 per recept, oavsett vad det ar for nagot. Vissa kan slippa denna avgift, studenter och pensionarer t ex. Jag laste faktiskt skylten som annonserade avgiften. Man verkade tycka det var viktigt att papeka att avgiften inte ar en kostnad man betalar till affaren for den speciella produkten utan ar ett bidrag till NHS (landstinget).

Med en inkomstskatt pa endast 22%, fria lakarbesok och £6.65/recept - oavsett recept - sa borjar jag sa smatt undra hur sjutton de finansierar sjukvarden och medicinerna har???

Lakaren foreslog en hostmedicin, Pholcodine, det enda som skulle fungera enligt henne. Jag har aldrig nagonsin tagit nagon acklig medicin, de har alltid smakat gott; choklad, lakrits, jordgubb... Men jag ljuger inte om jag sager att den har hostmedicinen luktar som malarfarg och smakar som lacknafta! Om den inte dodar mig sa vore val det val sjalva den om den inte gor mig frisk. Om inte annat sa skrammer den patienten, offret, mig att bli frisk snarast mojligt.

Till sist; medan jag satt och vantade pa medicinen kollade jag in kondomhyllan. Ja, den var placerad framfor nasan pa en, bredvid fertilitetshyllan... Jag forundrades lite over de olika sorterna.

Marke 1 kom i tre varianter; sheer pleasure, extra pleasure och ultimate pleasure.
Ursakta en dum fraga, jag maste ha missforstatt hela alltihop; men jag trodde det var partnern som reglerade detta!?

Marke 2 gav nagot fler valmojligheter; sensation, pleasure max, performa(!), featherlike, elite(...), ribbed och... extra safe. Eh, sa vad ar da de andra till for?!

Ah, vampyren ar nu ute ur sin kokong. Det ar morkt, vilket innebar att jag kan halla ogonen oppna utan att huvudet exploderar, sa nu ska jag tvinga i mig lite lacknafta/gift och forsoka halla mig vaken tills jag far ga och lagga mig igen.

Hos doktorn - i Skottland

Sa dar ja, da har jag provat pa Skottlands sjukskrivningssystem, och besokt huslakaren.

Forra helgen kande jag mig lite krasslig, sedan dess har jag varit mer eller mindre dod. Fick for mig att jag skulle klara att ga in och jobba pa lordagen, men det var verkligen ingen bra ide. Det enda positiva var val att cheferna inte behovde ge mig mer an en blick for att se att jag inte simulerade... Igar blev - vad jag tror ar influensan - varre, sa idag ringde jag doktorn for att se om jag kunde fa hjalp. Dessutom, efter en veckas franvaro maste man (aven har) ha lakarintyg att ge till arbetsgivaren.

Ringde nar vaxeln oppnade, de svarade pa tredje forsoket. Fick tid en timme senare. Trodde jag horde fel. Det var min andra lakarmottagning jag besokt, ingen av dem ser ut som nagot jag varit pa i Sverige. Det luktar... skola och istallet for linoleummattor har man tygmattor. Istallet for landstingets oformliga, farggranna overdragsoveraller hade receptionisterna snygga svarta drakter med svart-vita blusar. Istallet for breda, ljusa korridorer kandes det som att ga langs nagons privata, tranga hall... Lakaren hade en snygg blus. Rocken hangde pa en krok.

Jaha, fick veta att flunsan utvecklats till bihaleinflammation samt en halsinfektion, fick recept pa antibiotika och blev tillsagd att stanna hemma en vecka till. Sjukintyg skrevs. Sedan gick jag hem och la mig. Japp, jag gick raka vagen hem, for i Skottland behover man inte betala for lakarbesok!

Maste betala for medicinen dock, fast apoteket far vanta tills imorgon. Min kropp orkar bara med ett aventyr per dag.

Nar jag pa eftermiddagen vaknade sa ringde jag chefen och sa att doktorn sa att jag kommer tillbaka mandag men jag sager att jag forsoker komma tillbaka torsdag eller fredag. Da sager chefen att om jag tankt komma tillbaka fore den tid lakaren ordinerat, da maste lakaren skriva ut mig forst! Eh... jaha? Vi far val se om jag orkar pallra mig tillbaka for det...

11.11.11

Den 11/11 kl 11 varje ar halls tva tysta minuter i UK for att minnas landets krigsoffer genom tiderna. En del, som en arbetskollega till mig, minns klasskamraten som dog i Iraq forra aret. Andra, som en annan arbetskollega, minns morfar som dog under andra varldskriget.

Sedan finns det forstas dem som agnar hela helgen at att knalla fram och tillbaka under mitt fonster for att minnas protestanter som dott i Nordirland genom alla arhundraden av fajt. (Nej, jag orkar inte ens latsas vara forstaende langre, de irriterar ihjal mig, de dar oranga mupparna.)

10.58-11.00 satt vi pa jobbet och njot av att telefonlinjerna var doda. Och mindes nara, kara och landsman som ocksa var det.

En kollega fragade om vi gjorde 'detta' i Sverige ocksa och det gor vi ju inte. Jag skojade att minnet av dem som dog i kriget mot Danmark 1813-1814 (Sveriges sista krig) var lite blekt... men nar jag senare tankte efter sa tankte jag att, varfor gor vi inte det egentligen? Nagon gang emellanat borde vi kanske sanda en tanke at dem som hjalpte finnarna att fajtas mot ryssarna, for att inte tala om alla FN-soldater som ar ute och forsoker icke-fajtas i krigsharder runt om i varlden.

Jag tankte lite pa dem i tva minuter. Det kandes nastan pinsamt att inte ha nagot "konkret" krigsminne, sa som de andra verkade ha. Jag tankte pa de tre personer jag vet har haft FN-tjanst och jag tankte pa hur glad jag ar att alla tre fortfarande lever, sa att jag slipper minnas dem. Det ar ocksa nagot att minnas.

Ar det bara jag som missat det eller har Sverige en krigsminnesdag? Om inte sa tycker jag att vi borde infora det, for minnets skull.

Hur man lurar hostmorkret

Hosten ar en mork tid. Nar klockan vridits om ar det morkt klockan fyra och sedan ar det morkt tills julbelysningen tands och nyarsraketerna lyser upp tillvaron igen. Jag gillar den svenska Allahelgona-helgen for alla ljus skull. Vi har inte allahelgona i UK, men tack och lov har vi tva andra ljusa avbrack i morkret.

Sista Oktober (sista Oktober, hor ni?!) ar det Halloween. Da karvas det pumpaljus, oppna spisen dekoreras med spindelvav, kontoret dekoreras med allskons fladdermoss, haxor och monster - och Carina vinner en haxhattsdekoreringstavling at avdelningen sa att vi far en stor burk Quality Street att mumsa pa. Som om godiset cheferna gar runt och trycker i oss inte racker...

Knappt har pumpaljuset brunnit ner forran det ar dags for - Remember, remember, the 5th of November... Guy Fawkes. En larare pa Glasgow's Universitet forklarade for oss utbytesstudenter att "en gang for lange sedan forsokte en skotte spranga brittiska parlamentet och det firar vi varje ar med att skjuta raketer". En mycket forenklad bild givetvis, men anda... 5 November ar en perfekt, mork dag att samla tusentals manniskor pa Glasgow Green for att kolla in nar stadsbudgeten gar upp i rok. Och visslande ljusstrimmor, roda bollar, stjarnfall...

Och vips ar det bara nagon vecka kvar innan julbelysningen tands vid George Square. Sedan kan man rakna ner till jul.

Forsok gors forvisso for att forsoka fa skottarna i feststamning till 30 November ocksa. I ar ska det bli festligheter - naja, nat slags stora ceilidhs i alla fall - i tre av Skottlands storsta stader, i ett forsok att fa skottarna att fira St Andrew's day, nationaldagen. Av detta ar de ungefar lika intresserade som svenskar ar av att fira 6 juni. Allas blickar och planer ar istallet inriktade pa Hogmanay - nyar. Da blir det fira av! Och snart ar vi dar, det ar bara en ljuspaus kvar pa vagen. Jul.

Fredagsfyran om Hostmix

1) Britney Spears skiljer sig nu från Kevin Federline. Inte en sekund för sent, enligt vissa. Bryr mig inte, säger andra. Vad säger du?
Pa allvar? Zzzzzz....

2) Filmen “Borat” stoppas nu i Ryssland, men gör succé i resten av världen. Är filmen så hemsk att den inte borde få visas? (Alternativt: Tänker du se den?)
Dog inte de dar alteregona ut med Ronny & Ragge?

3) Klimathoten blir allt tydligare. Gör du något själv (t.ex. åker bil mindre, använder energisparlampor) för att hjälpa miljön?
Inte medvetet i vart fall.

4) Vad ska du ha till middag i kväll?
Funderar just pa det. Tror att jag kanner for en kebab, men jag vet inte...

Spanarna pa Duke Street

Just som jag ska ga och lagga mig sa hors en dov BANG och sekunden efter en siren pa mycket nara hall. Fran burspraksfonstret i vardagsrummet ser jag en bil som korsat korbanan och kraschat in i hornet pa ett relativt nyoppnat cafe. Polisbilen star mitt i gatan med blaljusen pa och med oppna framdorrar. Det gar nagon minut innan tva poliser dyker upp med en luvjacka i handfangsel, en luvjacka som forsokt springa darifran, samtidigt som polisbil nummer tva kommer till platsen.

Nu, tio minuter senare, har fler poliser och nagra slipsnissar med vaskor (tekniker sakert) kommit till gathornet. Fasiken vad snabbt de var pa plats! Jag ska inspektera skadorna pa vag till jobbet imorgon.

Tja. Det var inget bra pa tv ikvall, men vem behover dumburken nar man bor i Dennistoun!
:-D

Lost in translation

"Det ar en hel ko som vill hora av sig."

*skratt* Ibland ar det barnsligt kul att skriva svenska med engelskt tangentbord! :-D

Nu ska jag gora nagot vettigare med min tid... baka kanske.

Nya skollagen - nar togs den gamla bort?

Nar jag gick i plugget pa 80/90-talet sa blev storande elever utskickade i korridoren, lappar skickades hem till foraldrar for paskrift, sjalv har jag suttit igenom bade en och tva kvarsittningar och lararen hade hela oversta katederladan full av artror, freestyles och haftmasseklumpar. En kille fran grannskolan blev flyttad till var skola for att spracka ett gang (han blev kung i vart varstinggang istallet...), fast det skedde sakert i samrad med foraldrarna, och bade i nian och i gymnasiet stod antalet franvarotimmar (giltiga samt ogiltiga) pa betyget.

Sa efter att ha last Aftonbladets artikel idag sa undrar jag; nar andrades detta?!
Vilka repressalier har skolan haft att leka med den senaste tiden da?

Det gick inflation i kvarsittningarna nar jag gick pa mellanstadiet. De provade samtliga konstellationer och det var hart nar omojligt for en elev att ga ett lasar utan att behova sitta kvar. Framforallt nar regeln "dubbel kvarsittning" infordes. Du fick sitta kvar dubbla antalet minuter du var sen. Lararna inforde detta for att fa bukt med alla som ramlade in sent efter rasterna. Resultatet blev en hel skock ungar som stod inne i kvarsittningsrummet och stampade i tva, fyra, sex minuter... Forst efter tio minuter kunde vi som sett till att bli pakomna med vattenpistoler i biblioteket gora vara laxor ifred. Fast kvarsittningen var oftast 30 minuter, sa nar lugnet ater lagrat sig sa var det dags att ga hem. Nej, vi tog inte kvarsittningarna pa allvar.

Maste anda framhalla att det ar uppfriskande med nyanserna i debatten i Sverige. Sa fort det talas om skolproblem har i Skottland sa debatteras det enkelsparigt om ifall man inte borde aterinfora baltet i skolan trots allt. Nyanserat, modernt, genomtankt...

Vacuum

Det ar en san tid. Jag vill inte gora nagot. Jag vill inte prata om nagot. Jag vill inte prata med nagon. Jag vill inte prata. Jag vill inte ens traffa nagon. Jag vill bara... ingenting. Allt ar ok och inget ar fel men allt ar jobbigt och inget ar kul. Jag ar uttrakad. Jag ar uttrakad och rastlos och jag vill gora nagot kul med nagon och jag vill vara sjalv. Jag vill se pa film men jag har sett alla filmer och jag vill inte se nagon film. Jag vill lasa men det finns inget jag vill lasa och det jag vill lasa har jag redan last. Jag vill utforska nya historier men jag vill inte skriva. Jag vill lasa det jag har skrivit.

Det ar nog lika bra att ga och lagga sig och vakna imorgon igen.
Battre lycka nasta gang.

En ko for koandets skull?

Mitt pa George Square formade kravallstaket en 20 meter lang falla. Inne i fallan stod en femton meter lang ko och en handfull fler manniskor dok up medan jag korsade torget pa vag till jobbet imorse. Femton meter ko och ett tjugotal guljackor. Varfor da?

Ingen scen, inga attraktioner, inga biljettkontor, ingenting forutom en liten bygghut bredvid en staty. Vad sjutton koade manniskor for?

Nu ikvall fick jag svaret. Biljetterna for nar Julbelysningen tands pa Geroge Square slapptes och kunde endast hamtas under dagen. Troligen kunde dessa fribiljetter hamtas i bygghutten. Aha... Kunde man inte satta upp en skylt pa hutten i sa fall? Eller halls det hemligt for alla som inte rakar luslasa kommunens hemsida och har jarnkoll pa kalendariet? Ah, tur att jag inte tankt ga.

Och tur att jag vet att biljetterna till Hogmanay inte slappts an. Det har jag koll pa!

Fredagsfyran om Aktuella moralfrågor

1) Flera ministrar i den nya regeringen har tidigare undvikit eller “glömt” att betala tv-licens. Hur påverkar gamla synder deras nuvarande förtroende som ministrar?
Allvarligt. Att inte betala tv-licens maste jag erkanna inte paverkar mitt fortroende for dem som yrkesmanniskor det allra minsta. Kom igen, allvarligt talat...

2) Plötsligt fick Radiotjänst tusentals samtal från privatpersoner som ringde in och anmälde tv-innehav. Vilka tror du fuskar mest med tv-licensen: Väljarna eller de valda?
Procentuellt sett - bada grupper.

3) Ska det ställas högre krav på politiker än på “vanligt folk”? Varför/varför inte?
Det beror helt och hallet pa vad det galler och vilken roll, position, inflytande och stallning personen ifraga har. Politiker ar ett yrke, precis som en chefsstab pa ett foretag. Det viktiga ar hur de skoter sina jobb; sitt engagemang och insatthet i uppgifterna. Sa lange deras personliga syn pa saker inte gar vasentligt emot arbetsuppgifterna sa har jag inget emot deras fel och brister. De ar medborgare som alla andra. De bade pruttar och suckar over att behova betala 1.50 for matkassen.

Jag anser inte att en finansminister ar mindre trovardig i sin yrkesroll om han privat har en betalningsanmarkning eller har snattat en Toblerone. Jag ser heller inget fel med en justitieminister som suttit i fangelse (kanske snarare kan tillfora nagot...) men jag kan inte acceptera en rasist som migrationsminister eller en en naringsminister som skovlar bolag...

4) SSU:s ordförande, Anna Sjödin, blev nyligen dömd för krogbråket i vintras. Vem tror du mest på: Krogvakten eller Anna?
Jag har mest himlat med ogonen at historien - for jag tror bada tva har skuld i det hela - sa jag slutade engagera mig ratt tidigt. Kanner inte till detaljer nog for att uttala mig egentligen.

Fredagsfyran om Kändisar och skvaller

1) Är du en som läser “skvallertidningar” öppet, en som läser utan att erkänna det eller en som inte bryr sig alls?
Jag laser Now, da och da, men det ar den enda jag gillar. Har "normala" reportage ocksa. Bildsidorna bladdrar jag mest forbi, fast de bitska kommentarerna laser jag. Resten av tidningsutbudet bryr jag mig inte om.

2) Vad tror du stämmer mest: Att kändisar lider av att deras privatliv exponeras - eller att de gläds åt uppmärksamheten, så att deras karriär får en skjuts uppåt?
Jag tror sa har; "Kandisar" - manniskor som ar kanda for att de ar kanda - tror jag glads at (behover!) uppmarksamheten. Kanda Yrkesmanniskor tror jag lider. Jag har dock markt att de dar Kanda Yrkesmanniskorna oftast har ett for "trist" liv for skvallerpressen i vilket fall... Det ar tyvarr(...) valdigt sallan man ser t ex Ewan McGregors och Sean Beans fina trynen i skvallerpressen...

3) Var går gränsen för vad man får skriva om, eller visa bilder av, en person i en (skvaller)tidning?
Jag anser att alla bilder tagna utanfor officiella uppdrag ligger utanfor gransen. Familj ska hallas utanfor - framforallt barn! Jag har alltid undrat vad poangen ar med att skriva att Stjarnan kopte Gott & Blandat pa ICA, men det kan nog fa ligga innanfor gransen... i princip allt som hor till den privata personen ligger annars som regel utanfor.

Jag skulle vara en usel chefredaktor for en skvallertidning...

4) Finns det någon kändis som du helst inte skulle vilja höra någonting mer om det närmaste året? ;-)
Ar det inte dags att tappa till trynet pa Jane Goody nu?!?!?

Dagen da Carina forsatte berg.

Wow. Jag ar mallos. Jag vann mot banken. Brevet till juridiska avdelningen lonade sig! Tanka sig.

Besokte ett Abbey-kontor idag och nar de skrev ut ett papper jag skulle signera stod det:
Kontohavare: Miss C Djaerv.

Inte A C Djaerv, inte Aasa Djaerv - C Djaerv!

Wow.

Brevet var kort, mindre an en sida langt, och pa basta juristengelska forklarade jag hur fritt vi placerar vara namn i Sverige samt hur man kan se vilket som ar tilltalsnamnet. (Signaturen. I passet, som jag bifogade en kopia av. Duh...) Och sedan argumenterade jag halvt pinsamt, halvt hotande - med belysning pa bankens egen sakerhet - och... tja, tydligen var det nagon med sunt fornuft som oppnade kuvertet.

Wow. Nu borjar jag tro pa manskligheten.
Eller ska jag saga juristerna.
Nu ska jag njuta av mitt bankkonto. Och ga och shoppa. Ah, jag ska nog ta och skriva ut en check ocksa, bara for att jag kan!

Singel i stan - ihop eller ensam.

Nar jag for nagra ar sedan berattade om "min lagenhet" for ett antal utlandska vanner sa mottes jag av tre reaktioner;
# de trodde att jag hade ett jattevalbetalt jobb
# de undrade varfor jag valde att bo ensam nar det ar "mycket roligare" att dela med andra
# de undrade varfor vi svenskar flyttar hemifran sa tidigt.

Forsta reaktionen var vanligast for, som jag fick lara mig, i valdigt manga andra stader i Europa sa ar hyran sa hog att man inte har rad att bo ensam, knappt i en etta. Nu bor jag i Glasgow och forstar vad de menar. En etta (om man hittar en sadan raritet) gar latt los pa 6000 kronor i manaden, sa det ar mer regel an undantag att singlar anda upp i 30-40-arsaldern delar lagenhet. Och som sagt, ettorna lyser med sin franvaro. Det finns rent praktiska skal bakom varfor tre framlingar delar en fyra, eller en trea om man bor i den dyra delen av stan sa att man tvingas hyra ut vardagsrummet ocksa. Alla i den har staden refererar till sina pojk-/flickvanner eller till sina flatmates.

Roommate, flatmate... det ar val ett tecken om nagot att det knappt finns nagon spraklig motsvarighet i svenskan. Kombo.

Sydeuropeerna forvanades dessutom over att jag bara var 21 nar jag flyttade hemifran. Bara? Jag kande mig jattesen i startgroparna! For dem ar det normalt att bo hemma tills de gifter sig eller tills de tvingas flytta p.g.a. utbildning. Mina spanska flatmates fragade forsiktigt om det var p.g.a. familjeproblem som jag flyttat sa tidigt...

Jag brukar tanka pa detta nar jag laser "deprimerande statistik" om att Sverige har "ovanligt manga singelhushall" i europeiska jamforelser. Det betyder inte att vi har fler singlar, fler ensamma manniskor - det betyder helt enkelt att singlarna till och med i Stockholm har rad och mojlighet att bo i egna lagenheter.

Fast i Stockholm borjar vi se en viss forandring av detta ocksa. Min lillebror bodde hemma langre an vad jag gjorde och flyttade sedan in med en kompis. Helt normalt i manga andra europeiska lander, men sags som nagot av en nodlosning p.g.a radande bostadsbrist av familj och vanner i Sverige. Jag far fortfarande fragan om nar jag tankt flytta fran den delade lagenheten till "nagot eget", som om min nuvarande bostadssituation skulle vara beklaglig, tillfallig och rent av marklig. Flera av mina utlandska vanner ryser vid blotta tanken pa att behova bo ensam, pa att inte ha det sociala liv man automatiskt far i en delad lagenhet.

I arlighetens namn borjar jag langta efter en egen lya, men... jobbet ar inte sa valbetalt. An sa lange for jag ta seden dit jag kommer och dela lagenhet med andra singlar.

Fredagsfyran om Utomlands

1) Vilken är den bästa semestern du har haft utomlands?
Jag tror faktiskt att det var nar jag bilade runt ensam i Skottland i en vecka och sov i bilen varhelst jag fann en skyddad plats. Varje dag var ett aventyr och det var sa bedovande vackert... Helgen i Ocean City i USA kommer som god tvaa for det var bara granslost crazy och kul pa ett satt jag aldrig upplevt tidigare. Vi var trettio pers som delade pa tre hotellrum (och var tvungna att smyga forbi receptionen...) under Memorial Weekend som ar en stor festhelg for amerikanska ungdomar och, ja, festa gjorde vi!

2) Om du inte kunde bo i Sverige längre, vilket land skulle du då välja att leva i?
Ehrm! Jag brukade alltid saga att om det blev krig i Sverige sa skulle jag fly till Norge for det verkade mest likt Sverige och alltsa var det det enda stallet jag kunde tanka mig att bo i. Well... nu bor jag i Skottland sa jag antar att jag gjort mitt val... :-)

3) “Blott Sverige svenska krusbär har.” Har Sverige något särskilt som du absolut inte kan vara utan, även om du flyttar utomlands?
He, he, fraga dem som kommer och halsar pa... Man kan ju vara utan bade biskvier, Marabou, smagodis och hjortronsylt men det ar dumt nar man inte behover. Pa tal om inget, markligt att det mest ar onyttiga saker man langtar efter samt saker man inte riktigt brydde sig om nar man bodde i Sverige. Som Hot Dog och falukorv...

4) Har världens syn på Sverige förändrats på något sätt de senaste åren tror du och i så fall hur?
Hm.... na, det tror jag inte. Tycker bilden jag hor av folk nu ar likadan som den jag horde for tio ar sedan, bade pa gott och ont. Har fullt sja att sla hal pa myterna - fortfarande.

Ben Lomond, Cawdor Castle och en inslagen bilruta

Dagarna fore bergsvandringshelgen vagade jag knappt andas. Det regnade javulen i Skottland och det pratades om bade orkaner och stormvindar. Cappuchino och jag (nu for tiden kallade Fellowship of the Five Sisters) hade sett fram emot det har avbrottet sedan vandringssemestern i somras...

Tack och lov ar vadret i Skottland oberakneligt, sa lagom till lordagen blev det bade sol och vindstilla.

Pa lordagen tog vi en lagom avslappnad och skon vandring uppfor Ben Lomond. Utsikten ar suveran, oavsett arstid! Vi tog det lugnt och njot och lat vara hjarnor tommas pa jobb och trakigheter medan vi riktigt kande batterierna laddas om. Naturupplevelsen var sa avslappnad att vi till och med tillat oss att inte knalla anda upp till toppen! Nar vi kande att vandringen borjade vanda fran njutsam till "typ, trakig" och vi sag att toppen (som trots allt bara var 30 min-1 timmes vandring bort) var dold bland molnen sa att vi anda inte skulle se nagonting dar uppe, ja, da vande vi och gick ner igen.

Det kandes nastan lyxigt att unna sig att ta det beslutet, att inte drivas av prestation eller malinriktning utan helt enkelt n-j-u-t-a. Det gor inte ont att inte na toppen. Larde jag mig.

Pa sondagen kom regnet tillbaka sa vi akte upp till Inverness. 3-4 timmars dunkande langs en motortrafikled kandes nastan ok nar man horde alternativet smattra mot rutan sa att man inte horde radion. Uppe i Inverness korde vi forbi Culloden (dar storsta engelska massgraven faktiskt ligger under golvet i souvernirshopen...) och stannade till vid Cawdor Castle. Det ar ett frackt litet slott. I mitt tycke trist pa insidan, men oerhort tufft pa utsidan. Dessutom gillar jag den lilla detaljen att man pa 1970-talet(!) hittade ett lonnrum under oppna spisen. Den hade bara en ingang - genom en fallucka vid dorren - och placeringen under spisen var sa att det inte skulle lukta... Fan. Vad. Tufft.

Pa mandagen gick vi runt hornet for att hamta hyrbilen. Bakrutan pa forarsidan var inslagen. Inget shockerande i vara kvarter direkt men vad jag reagerade pa var lappen som lag pa forarsatet. Ett fint litet meddelande fran polisen om att de noterat det intraffade och kunde jag vara sa snall och ringa ett visst nummer angaende detta. Tja, lappen lamnade jag till hyrbilsfirman och resten av dagen tankte jag pa hur... jag vet inte, trevligt det var. Som om var egen lilla kvarterspolis faktiskt holl ett oga pa oss.

Dessutom kunde jag inte lata bli att skratta at elandet. Jag har pratat om att jag borde kvalificera for stamkundskort pa det dar stallet snart. Tja. De drar sakert av det pa alla merkostnader jag skaffar dem. Forra aret gled bilen ner i diket, i ar gav jag tillbaka en kraschad ruta. Fortkorningsboterna far jag betala sjalv dock. Det kanske ar tur att jag tar bussen till jobbet.

Fredagsfyran om Komiker och humor

1) Jay Leno, David Letterman, Conan O’Brien… Vilken amerikansk tv-komiker tycker du är roligast?
Tycker iofs att amerikanska tv-komiker over lag ar lite... for mycket. Och ingen av dem verkar ha nagon som helst sjalvdistans. Jag passar, for jag foredrar brittiska. Edward Norton och Jonathan Ross, anyday.

2) Kristian Luuk är en av flera som har försökt. Tycker du svenska tv-komiker kan vara lika roliga som de amerikanska?
Luuk verkar lite for man om imagen och att vara cool for att riktigt lyckas. Men jag tycker anda att han ar roligare an Letterman. Kurt Olsson var faktiskt en suveran talkshow-vard och otroligt rolig!

3) Skämt om döden, om kungen, om judar… Kan/får man skratta åt allting?
Japp. Allt hanger pa sammanhang, upplagg och tajming. Ar det fel kan det bli katastrofalt fel...
4) Hur skulle du vilja beskriva din egen humor?
Ra men hjartlig. Och valdigt bred.

Va, e Nyqvist redan borta?

Jag maste erkanna att for det mesta nar jag laser om dodsfall inom nojesbranschen sa ar min spontana tanke "oj, jag trodde h-n var dod redan, jag trodde h-n var bra mycket aldre".

Nar jag laste om Sven Nyqvists bortgang hojde jag pa ogonbrynen och fragade mig nar han blev sa gammal. Tror jag har en bild av honom som "50-nanting", fasen vet var jag fatt den ifran for filmerna som fick mig att alska honom var gjorda under min livstid...

Arligt talat, jag fullkomligt alskar det han gor med kameran. Jag kan t o m kolla pa en kass film (Celebrity...) bara for att njuta av bilderna. Jag kan inte namna manga fotografer, men jag har lange vetat att Sven var min favorit. Han skulle fa filma filmen om mitt liv och jag ar overtygad om att han till och med skulle lyckas fa regnhelvetet pa bortamatchen i Sundsvall att se tilltalande ut.

Det ar inte direkt panoramabilderna jag tanker pa nar jag tanker pa Nyqvist utan snarare hur kameran liksom smyger med bland manniskorna och forflyttar en in i filmerna, sa.... Anglarna far nog inga fagelvyer pa sina biografer, Nyqvist kommer nog fortsatta smyga runt bland oss och erbjuda dem sin flugvinkel. Inte en fluga pa vaggen utan en fluga mitt ibland oss.

Gatuslagsmal en aktuell konsfraga.

Vaknade 03.45 av ett gral ute pa gatan. Tva tjejer och en kille stod och skrek pa varandra. Tjejerna var aggressiva och snart blev killen sa uppretad att han sparkade till platrullgardinen (som finns framfor varenda affar i den har delen av stan). Tjejerna var fortsatt aggressiva och en av dem slog till killen som tog ett steg framat och skrek at henne. Jag stod i fonstret och vantade bara pa att han skulle sla tillbaka.

Tjejerna och killen fortsatte skrika, tjejerna fortsatte vara aggressiva och en av dem slog killen igen. Killen slangde sopor omkring sig och avreagerade sig pa platen (da vaknade min flatmate i rummet bredvid). Vid ett tillfalle knuffade han en av tjejerna, den andra exploderade. Stamningen blev hatskare, tre forbipasserare (tva killar och en tjej) forsokte ga emellan. Sex manniskor stod och skrek.

Ena tjejen fick in en small pa killen som fick utbrott mot platrullgardinen, fick en till small och slog tillbaka. Da sneddar tva medelalders kvinnor gatan och en av dem vralar at honom att hon ringer polisen. Han borjar vrala at henne att inte lagga sig i och att det ar mellan honom och tjejerna.

For bovelen. Det ar lika forutsagbart som en dalig Hollywoodfilm. Tjejerna var fulast i mun, mest aggressiva och valdsammast om man raknar vald mot manniskor. Killen slar tillbaka - da aker han dit.

Jag tyckte grabben uppvisade ett enormt talamod innan provokationerna fick honom att sla tillbaks. Gruppen pa gatan verkade alla tycka att han var boven. Jag var nastan pa vag att ga ner och ge honom lite stod. Tjejer ska for tusan inte gomma sig bakom sitt "svagare kon" och tro att de kan gora hur som helst utan att fa en small tillbaka! Det ar ju sjukt. Ska vi ha jamnstalldhet ska vi ha det pa alla plan. Alla plan. Ett gott rad: Ge inte en orfil om du inte ar beredd att ta en tillbaka.

God natt.

Pa en bro nagonstans mellan Sverige och Skottland

Hade en mycket egendomlig men intressant drom inatt:

Jag stod pa en o i Stockholms Skargard en sommardag med hundratals manniskor och sjong nationalsangen medan svenska flaggan hissades. En besynnerlig detalj ar att nar vi sjong andra versen stampade vi fotterna i nat slags hambosteg for varje takt och jag reflekterade i drommen att jag undrade varfor vi alltid gjorde sa. Naval. Medan vi sjong sa grat jag for att jag saknade Sverige och svenskar och Stockholm och svenska vanner. Jag undrade vad som var sa bra med Skottland, ifall jag inte inbillat mig alltihop.

Jag gick over en bro till nasta o, Skottland. Det var fint landskap, berg, slott och varma, vanliga manniskor och roliga gubbar som drack whisky. Jag fick en varm hemmakansla i hjartat. Jag vande mig om och sag den svenska on. Jag fick samma kansla. Jag ville vara pa bada stallen samtidigt och minns att jag suckade over vilken tur det var att de lag sa nara och hade broforbindelse.

Sedan andrade drommen karaktar, men fortsattningen ar egentligen oviktig.

Jag undrar om den har drommen pa nagot satt visar pa en karlekskonflikt? Och kanske att jag nu borjar kanna att om jag inte ser borjan pa en yrkeskarriar inom narmsta aret eller rakar fastna i klorna pa nagon charmor, ja, da tror jag faktiskt att jag flyttar tillbaka till Sverige om 1,5 ar. Inte for att jag tror att vare sig det ena eller det andra har storre chans att bli uppfyllt i Sverige, men vanner och familj finns dar pa ett annat satt. A andra sidan finns varken manniskorna i Glasgow eller bergen dar eller...

Suck. En rekryteringskvinna ringde igar och fragade om jag var intresserad av ett jobb i Sheffield. Sheffield?! Vafan ska jag dit och gora, de har ju inte ens ett hyfsat fotbollslag! A andra sidan, bor jag dar sa vet jag atminstone att jag ar pa fel stalle. Just nu kanns allt ratt och fel pa samma gang, precis som under de dar 1,5 aren i Sverige innan jag flyttade tillbaka hit. Men jag kan val inte halla pa och pendla resten av mitt liv?!

Astrologer och fysiker anropas!

Det ar tva fragor jag bara inte kan slappa:
1) Kan man skjuta med pistol pa manen?
2) Om man ger en gummibat pa manen en skjuts framat, forsvinner inte den utat rymden da p.g.a avsaknaden av dragningskraft?

Kalla mig langsint, men sedan jag svarade "fel" pa en gruppovning pa en "assessment day" sa har jag inte kunnat slappa de har fragestallningarna. Uppgiften var att rangordna nodvandigheten av en lang lista saker man hade nar rymdskeppet kraschade pa manen. Vi som grupp skulle ta oss fran en sida av manen till rymdbasen pa den andra. Gummibaten fick folja med for att forvara grejer i, men pistolen rangordnade jag sist med motiveringen att den var totalt vardelos for det fanns val inga rymdmonster i alla fall.

Det "ratta" svaret skulle vara att man samlar allt i gummibaten och sedan skjuter hal i den sa att den flyger ivag sa att vi nar malet snabbare.

Nu undrade jag forstas hur sjutton vi fick luft i gummibaten, men, men. Fast jag kan inte slappa de andra tva grejerna. Gar det att avfyra en pistol alls? Och hur beter sig kulan i sa fall? Det finns ju varken atmosfar, luft eller dragningskraft. Och blir det inte lite som i Armageddon om man skjutsar ivag gummibaten, att den bara flyger rakt ut i rymden?

Nu ar jag rent nyfiken pa det ratta svaret!

Fredagsfyran om Valet 2006

1) Nu på söndag är det (om någon missat det) val. Kommer du att rösta i årets val? (Varför/varför inte?)
Nej. Bor utomlands och darmed ar det for krangligt, aven om valet ror mig ocksa ifall jag flyttar tillbaka om ett par ar.

2) Tror du att något av uppstickarpartierna kommer in i riksdagen? (Sverigedemokraterna, Junilistan, FI, Piratpartiet..?)
Nej.

3) Valdeltagandet har sjunkit de senaste valen. Vad tror du kan få upp röstsifforna igen?
Internetrostning. Eller att nagot livsomvalvande hander sa att folk sjalvmant kanner att de vill ta stallning. Lite som EU-valet.

4) Vilka tror du vinner på söndag? Alliansen eller vänstern?
Hm... tror nog det ar hogerns tur.

Alltid lika skont att vakna upp med Sean Bean

Vaknade upp till reklampausen pa klockradion och gav en spontan "ah nej ar det mandag nu igen"-suck. Da byttes plotsligt den irriterande crispbread-tanten ut mot Sean Bean som pratade om att ta med businessamtalen nar man ar ute och reser. I en handvandning rann alla olustkanslor av mig och livet blev sa dar... lugnt... och skont.

Matte den karln aldrig sluta gora radioreklam. Det ar nagot... reassuring... over den rosten.

Skotsk sprakkansla

Tog just upp en dodstrakig bok som jag bekvamt "glomde bort" for ett ar sedan. Det ar en amerikansk forfattarinna som skriver om skottar i skotsk miljo. Nagra skotska kompisar papekade for over ett ar sedan att kvinnan nog knappast varit i Skottland nagon gang for hennes s.k. skotska uttryck och seder ar ratt knas och ratt komiska.

Jaha, sa jag, for i mina ogon kunde det ju vara precis hur som helst. Jag kunde varken saga till eller fran.

Nu nar jag tog upp boken igen och skumlaste den sa tog det bara en liten stund innan jag stonade "aah, sa dar sager man ju inte!"

Coolt! Sa mycket har mitt sprak utvecklats pa 18 manader. Det ar sant dar man inte marker sjalv forran - vid sana har tillfallen. Som sagt, coolt!

Banksakerhet ar att tvingas oppna konto i falskt namn.

5 manader senare... andrar Abbey (banken) policy och kan oppna bankkonto med hjalp av mitt pass, enbart. Jag behover inte langre visa upp brevet jag inte kan visa upp. Antligen! Trodde jag, tills jag sag bankdetaljerna.

Kontot ar oppnat under mitt andranamn! Jag har nu ett konto under namnet Aasa Djaerv, vem fan det nu ar. Passet sa val som alla dokument ar signerade av en Carina Djaerv. Jag.

Jag ger upp. Jag orkar inte langre. Att forsoka forklara for en stor bank att mitt forstanamn star placerat pa andraplats i passet ar som att forsoka tala med en... stor bank. Att jag heter Carina Djaerv hos skatteverket och precis overallt annars ar inte ett argument de koper, inte heller att signaturen i passet sager Carina Djaerv. Sorry, men da kan jag inte gora mer.

Jag har ett konto med en annan bank under Carina Djarv och det funkar, trots att den korrekta stavningen av mitt efternamn enligt passet ar Djaerv... vilket den banken struntar i...

Naval, bara Abbey betalar in min lon, sa. Och det gor de sakert forutsatt att de inte upptacker att lonen for mig gar in till ett konto under ett annat namn... F o kommer det kontot vara ett transitkonto for vem ska signera saker at Aasa Djaerv? Och checkarna till mig kommer jag inte kunna losa in dar.

Nasta steg blir nog till att oppna ett konto hos en tredje bank och se om de kan oppna ett under mitt korrekta namn - Carina Djaerv. Jisses, jag kommer framsta som en mysko pengatvattare innan den har historien ar over...

Fredagsfyran om På och om dumburken

1) Gör tv mer nytta än den gör skada?
Ja.

2) Vissa menar att televisionen som vi känner den idag är dödsdömd när allt mer blir “on demand” via nätet. Vad tror du om det?
Jag tror att det bara ar en tidsfraga innan min egen profetia slar in. (hittar inte blogginlagget, men jag laddade ner avsnitt av vanner och frigjorde darfor tid till att se vad jag ville. Slutsats: jag tror att vi i framtiden kan fa 'ladda ner' programmen vi vill se, nar vi vill se dem.)

3) Har du, eller tänker du skaffa, en tv-apparat som kan visa HDTV?
Vad for nagot?

4) Idag är det exakt 40 år sedan det första avsnittet av Star Trek visades på amerikansk tv. Ser du någon tv-serie som kommit de senaste tio åren som skulle kunna bli lika långlivad?
Verkar som att The Bill kan halla pa hur lange som helst... men jag vet inte nar den borjade. Vet inte ens vilka serier som borjat de senaste tio aren...

Hur far man tyst pa en gnallig arbetskamrat?

Svar: Man koper ett paket kritor och en malarbok.

Bredvid mig sitter en man som vi kallar "I-or" for han suckar, stonar, gnaller och klagar precis hela tiden. Han ar ratt charmig dock for stonen ar riktiga avgrundsgrymtningar som brukar fa oss att skratta.

Harom dagen nar han satt och kladdade pa ett block och stonade som vanligt sa skojade vi om att vi borde kopa fargkritor at honom for att "brighten up" hans dag. Han sken upp och sa att han ville ha en malarbok ocksa, for da skulle han bli jattelycklig, och vi skrattade.

Idag la jag ett paket kritor och en malarbok pa hans skrivbord. Han alskade det! Och sa gjorde resten av kontoret. Mannen satt tyst och ritade mellan telefonsamtalen - hela dagen. Kollegorna njot av lugnet och chefen tyckte det var synd att ingen kommit pa iden forut.

Se vad ett paket kritor kan astadkomma!
Pa mandag funderar vi pa att ta med mjolk och kakor at honom.

Fredagsfyran om Vänskap

1) Vad är vänskap för dig?
Trygghet, palitlighet och karlek.
Trygghet i varandra och i relationen, en vetskap att den andre alltid finns dar och gar att lita pa nar det galler, kanslor som gor att man kanner ett sjalvklart och starkt band till personen.

2) Har du en bästa vän (eller flera)? Vad definierar en sådan?
Ja, det ar framforallt tva som jag betraktar som mina allra basta vanner. De definieras av den ro jag kanner i sjalen nar deras namn namns och av den kravlosa och granslosa karlek jag kanner for dem. Jag tror en Van definieras av en kansla snarare an nagot annat.

3) Hur mycket kan man tolerera i agerande/uppförande/etc från en vän jämfört
med någon mer ytligt bekant?
Mer. De ar som ens familj; man kan irritera ihjal sig ibland men anda inte tanka sig ett liv utan dem. Jag tror de skulle behova salja nakenbilder av mig pa natet eller nagot for att jag skulle saga upp bekantskapen.

4) Vilket är det värsta svek från en vän som du har varit med om?
Det ar for personligt for att blogga om, men uppenbarligen var det ingen riktig van, som gjorde sa.

Korstecknet, en kriminell handling i Glasgow

I Februari skrev jag om kalabaliken nar Celtics malvakt gjorde korstecknet under ett Glasgowderby. Nu har historien fatt ett juridiskt efterspel. Celtics polska malvakt Boruc har blivit varnad av aklagaren, ett alternativ till atal, for brott mot allmana ordningen.

The Crown Office said Boruc's behaviour had taken place before a crowd in the charged atmosphere of a match between Celtic and rivals Rangers.

As such, it constituted a breach of the peace.

(BBC.co.uk)

Det var alltsa inte korstecknet i sig som var problemet utan sammanhanget det gjordes i. I det har fallet nar Boruc i borjan av andra halvlek gar till malet omringat av 3 sidor Rangersfans. Lat mig da bara fa kommentera att den dar laddade stamningen faktiskt inte fanns pa Ibrox forran efter denna incident. Celtic har en kortsida pa Ibrox och precis vid den sidan, dar fansen sa att saga mots, sa ar det klart att det hacklas och provoceras. (Men i arlighetens namn, stamningen ar faktiskt mer hatsk under ett DIF-AIK derby!) Andra halvan av Ibrox ar Rent Rangers och i denna match kolugn. Som sagt, tills Boruc gor korstecknet...

Jag vet inte, men det kanns som att den har rigida approachen mot Secterian Abuse biter sig sjalv i svansen. Korstecknet blev provocerande for att de officiella myndigheterna bestamt att det kunde vara provocerande. Da ar det klart att motstandarfansen tar varje tillfalle i akt att leta sma detaljer som de kan anvanda emot arkerivalerna. Lagstiftningen har funnits i tva ar nu. Ar det inte dags for en utvardering snart?

Fredagsfyran om Livet och döden

1) Livet följs oundvikligen av döden. Har du accepterat att du en dag kommer att dö?
Nej.

2) Ibland rycks nära anhöriga från livet snabbt och utan förvarning. Ibland efter en tids sjukdom. Vilket alternativ är mindre dåligt?
Battre med forvarning, men inte om den sjuke lider av sjukdomen.

3) Har du planerat hur du vill ha din egen begravning? (Alternativt: Vill du planera din egen begravning eller vill du inte tänka på det?)
Vill begravas hel i kista, resten kvittar. (Antingen vill jag bli uppgravd och hamna pa museum om 300 ar eller sa vill jag atminstone ge mig sjalv en chans till hamnd ifall det senare visar sig att jag nog blev mordad i alla fall...)

4) Vad tror du händer efter att vi dött? Återföds vi? Kommer vi till himlen/nirvana/någon annanstans? Försvinner vi bara?
Vi blir maskfoda och del i naturens kretslopp.

Tjoho, det har kanns ju jatteroligt. Nu ar jag verkligen laddad infor helgen... :-/

Brott & Straff - ok da.

Fick ett brev idag. Fran Strathclydepolisen. De har mig pa bild nar jag kor 41mph pa en tom, trefilig 30mph-vag 21.30 en onsdagkvall. Erkann eller ga till domstol.

Ok. Jag erkanner. Det kanns som att jag kort 60 pa sa manga tomma svenska 50-vagar genom aren att det nog ar min tur att aka dit nu.

For att inte tala om hur jag kort pa tomma motorvagar...

Jag vet, jag har brutit mot reglerna och bor val kanske skammas lite, men det finns val inte nagot brott som det rycks sa mycket pa axlarna at som fortkorning. Jag ar inte battre an nagon annan. "Ja men..."

Jag har ingen sympati med dem som bryter 30-regler, eller dem som kor fort i tatbebyggda omraden med hackar, parkerade bilar, folk etc etc. Jag tillhor faktiskt heller inte dem som vill ha hojda fartgranser. Fast det betyder inte att jag tanker halla dem som finns. Det betyder snarare att jag utgar ifran att jag inte ar den enda som, lite skamtsamt, ser fartgranserna som rekommendationer. Hojs granserna sa ar jag overtygad om att det inte kommer betyda nagot annat an att fortkorarna kor annu fortare.

Sa. Ar vagen bred och tom kommer jag fortsatta kora som jag tycker verkar lampligt, fast jag tanker inte vara lika nonchalant gallande fartkamerorna. Atminstone en viss kamera i vastra Glasgow fungerar som den ska...

I detta brev fick jag skriva under pa att jag erkanner. Sedan kommer ett brev med beslut om det blir rattssak eller fasta boter eller vad sjutton Procurator Fiscalen bestammer (typ aklagare). Har ingen aning om vad Skottlands boter ligger pa, men det lar jag val bli varse. Likasa om deras Pricksystem aven galler mig med utlandskt korkort. Hm, kan bli en intressant ovning...

Och som sagt. Det var nog min tur. Efter 11 ar pa vagarna och en faststalld fortkorning sa maste jag anda saga att upptacktsrisken inte ar sa himla stor... Som sagt, jag borde kanske skammas atminstone litegrann, men med tanke pa hur, var, nar etc etc sa kanns det snarare litegrann som nar man fick kvarsittning for att ha kommit 2 minuter for sent... Och den kvarsittningen tog jag ocksa utan att knussla.

Via Direct, kan jag hjalpa till med nagot?

Jag vet inte hur det var med er mamma, men min tjatade alltid om Fargade och Vita maskiner nar hon talade om tvatt. Sjalv pratar jag om 40 och 60 och hanvisar till graderna.

Vete sjutton vad det var som skapade mina nya aprikosa underklader men ett ar da sakert - jag har inget behov av separera nagon Vittvatt langre...

Bomber i handvaskan? Bah.

I torsdags avslojades/sprangdes/hur man nu ska saga terroristplaner som skulle ta plats i Storbritannien. Tror man, eller kanske pa ett plan pa vag till USA. Man ar inte helt saker.

Vad som ar sakert ar dock lamslagna flygplatser och kraftiga forseningar over hela landet. Fortfarande. Inget handbagage ar fr o m i torsdags tillatet pa nagot flyg, inrikes sa val som utrikes. Det ar valdigt strikta regler pa vad som far tas med; resehandlingar, planbok, receptbelagd medicin (fast inte i flytande form om man ska till USA), glasogon (fast inte fodralet) och har man spadbarn far man ta med vad man maste men hela torsdagen, i vilket fall, sa fick mammorna smaka pa vallingen framfor vakterna for att visa att det inte var sprangmedel.

Tidningar, bocker, smorgasar, tofflor... icke sa nicke.

Tva kollegor upplevde kaoset i torsdags respektive fredags. Otroliga forseningar, bevapnad polis och man slapptes inte ens in pa flygplatsen utan att visa biljet. Aven om resenarerna, enligt kollegorna, tydligen var forvanansvart samarbetsvilliga sa marker man pa snacket pa stan att folk inte riktigt haller med om de har nya sakerhetsatgarderna.

Sakerhetsnivan i UK ar nu pa "kritiskt" - hogsta niva. Men pa jobbet suckar man om overreaktion, propaganda och overloppsgarning. Vill man spranga ett flyg sa gor man det anda. Som ena chefen mycket riktigt sa:
"En sjalvmordsbombare kan stoppa sprangmedel i arslet och inte en manniska skulle upptacka det."

Det har "Kriget mot Terrorismen" har verkligen blivit en Peter och Vargen-historia. Det har gripits over 20 pers i UK samt 2 brittiska medborgare i Pakistan. Men inte ens den pratglada gamla tanten pa bussen trodde att det var nagot allvarligt pa gang.
"Sa de skulle ta med sprangmedel i handbagaget? Har MI5 redan glomt vad som hande i Lockerbie? Handbagaget. Bah."
Sprangningen av planet i Lockerbie skedde i bagageutrymmet. Och dar kan man fortfarande forsla bomber i Ipods och mobiltelefoner - forinstallda et c.

Savida det inte presenteras handgripliga bevis pa att en plot var pa G sa tror jag Blair ar illa ute, annu mer illa ute, hos folket.

Sjalv ar jag bara glad over att inte ha nagon langresa inbokad narmsta tiden...

Fredagsfyran om 11 September 2001

1) Om en månad är det exakt fem år sedan terroristattackerna i USA. Vad minns du från den dagen (var du var, vad du gjorde, hur du fick veta, etc)?
Jag kom till jobbet pa eftermiddagen och en kille dar berattade vad som hant. Det lat som ett skamt sa jag skrattade, nar vi sa fick veta att ett till plan pangat (for jag vet att jag inte visste om bada samtidigt) sa forstod jag att det var sant och skalvde faktiskt for det lat sa otroligt, som om det kom fran nagon actionfilm. Jag blev inte radd eller nagot men reagerade pa att det lat som en san otrolig grej att handa.

2) Snart har två filmer om händelserna, United 93 och World Trade Center, premiär. Var det för tidigt att göra dessa filmer?
Nej, det tycker jag inte. Eller kanske, for jag sag United 93 och den var skitdalig, bara en massa prat, sa kanske det var for tidigt for filmmakaren att gora den eftersom han inte kunde gora en sjysst rulle av det utan var for paverkad av sina egna kanslor...

3) Har ditt liv förändrats sedan den dagen och i så fall hur?
Forutom nippriga politiker och overdrivet uppskruvad sakerhet och taskig aktiemarknad och folk som ser spoken overallt och en laskig utveckling dar tortyr och overgrepp fran stater ursaktats med hanvisning till detta enskilda event sa har inte mitt liv paverkats mycket. Men sa ar jag vit europe ocksa.

4) Hundratals personer sitter fängslade utan rättegång på Guantánamobasen. Vad vet du om detta och vad tycker du?
Jag vet en del om det (av det man far veta, det ar fortfarande mycket markliga och obskyra omstandigheter inblandade) och tycker inte om det.

Syntax error

The varsta med att ha semester ar att man maste tillbaka till jobbet. Framforallt om man inte gillar jobbet man har. Det var riktigt laskigt for jag madde fysiskt illa sondagen och mandag morgon. Sedan visade det sig, sa klart, att allt inte var sa pestigt som jag trott utan det GICK faktiskt att jobba.

Efter att ha glomt bort och darmed behovt andra sisadar vartenda losenord pa datorn... Markligt vad lost de satt i huvet.

Sa att haret reser sig...

Satt lugnt och smapratade med frisoren medan hon utforde halvarstrimmningen. Plotsligt skrattade hon till och pekade mot huvet. Haret var blott och platt, men ett tiocentimeters gratt harstra stack rakt upp! Hon klippte av det och fragade om jag hade det stressigt pa jobbet. Sedan rynkade hon pannan for hon hade tagit upp det for att ge det till mig da hon upptackte att det inte alls hade samma egenskaper som mitt ovriga har. Det var tjockare och kandes mer... syntetiskt. Men det hade suttit fast i huvet pa mig!

Hjalp, haller jag pa att forvandlas till en docka???

Fredagsfyran om Väder och vind

I April fick jag en "utmaning"; att skriva en minst 20 sidor lang berattelse med vissa givna ingredienser. Hm. 3 man och 106 sidor senare borjar jag narma mig slutet... Sa bloggeriet ligger pa sparlaga - om det inte redan markts. En fredagsfyra har jag tid att plutta in i alla fall!

1) Vad är utetemperaturen hos dig just nu?
+21 tydligen
2) Det har varit en väldigt varm sommar hittills. Vid vilken utetemperatur börjar det bli olidligt för dig?
Nu blandar du ihop det. I England har det varit 'valdigt varmt', har i Skottland ar det precis som vanligt... +20 som bast. Naja, passar ju bra, for vid +25 borjar jag tycka allt utom badstrand ar outhardligt.
3) Att sola brukar vara skönt. Är du rädd för det allt tunnare ozonlagret?
Njaeaeae.... Jag tanker faktiskt pa brannskador nar jag ar ute och vandrar, men det ar mest for att jag forstorde mig en sommar och nu branner mig pa 5 sekunder. Och det kan aldrig vara bra... Men jag maste saga att jag inte agnar ozonlagret manga tankar...
4) Vad tycker du om åska?
Mysigt. Vi hade ett askovader en kvall i Juni da det blixtrade fran fyrtioelva hall samtidigt och mullret inte hangde med. Det holl pa i timmar! Det var som att kolla in luftvarnseld eller nagot! Fast jag gillar det inte nar det ar 'precis' ovanfor huset, da ar det laskigt nara...

Fredagsfyran om alder

1) Hur gammal är du?
31
2) Hur gammal bedömer du att du är rent mentalt?
Eh... ok, det ar inte detsamma som vilken alder jag agerar. Jag har nog alltid varit aldre mentalt an hur jag agerat. Med tanke pa att jag agerar som nagon nagonstans mellan 15-25 och folk tror att jag ar runt 22-24 sa tror jag nog att jag mentalt ar... vanta nu forresten, vad definierar en manniskas mentala alder? Mognad? I vilket avseende? Erfarenhet? Hur den anvands? Du, jag tror att jag passar. Jag kanner korkade 50-aringar och kloka 14-aringar. Mental alder... vad ar det?
3) Vid vilken fysisk ålder skulle du helst vilja vara - och varför?
Fysiskt... Knat pajade nar jag var 19, forsta skadan kom nar jag var 17 sa... 16. Valtranad, stark och uthallig.
4) “Alla vill till himmelen men ingen vill dö” sjunger Timbuktu. Skulle du vilja leva för evigt?
Arligt talat, jag ar i princip bara radd for en sak - att do. Inte for doden i sig men att do, for jag vill inte. Sa ja, jag vill leva for evigt. Nu i alla fall. Fraga mig igen nar jag sitter forkalkad och blind pa ett alderdomshem nar jag ar 92.

Prata vader

I ungefar en vecka nu har det bara pratats om en sak i UK - hur man klarar av hettan. London ligger runt 25-30 grader och Engelsmannen flyter bort.

Har uppe i Skottland forstar vi ingenting. Det ar 12 grader pa morgonen och knappt 20 pa eftermiddagen innan det nagra timmar senare sjunker tillbaka till 16.

Faktiskt, det ar ratt behagligt. Jag tror det ar det jag gillar bast, det ar behaglig temperatur aret runt har uppe. Visst skulle det vara skont att bada och sola i +25 grader nagra dagar. Problemet ar att det inte gar att bada i Skottland. Typ. Aberdeen har otroligt fina sandstrander, men det blaser djavulen och doppar du tan i vattnet fryser nasan till is. Loch Lomond - Glasgows narmsta vattenpol - ar ungefar lika inbjudande som Vatten.

Nu har vi faktiskt haft varmt i tre dagar har, men sa brukar en skotsk sommar vara ungefar en vecka ocksa...

Bankstrul - ett ar senare...

Om ni nagon gang flyttar till UK, ta da tva goda rad fran mig;
1. Se till att inget av dina namn innehaller å, ä eller ö.
2. Se till att ditt fornamn faktiskt star FORST i passet.

Jag haller pa att fa allvarligt psykbryt har borta.

varen 2005 slogs jag i 6 veckor med Clydesdale Bank om stavningen av mitt efternamn, och forlorade. De har stavat DJARV sedan dess, alla andra stavar det DJAERV, som det star i passet.

I slutet av April 2006 anstalldes jag av Abbey, ocksa en bank. De har som krav att man oppnar konto med dem dar de betalar in lonen. Inget undantag. Abbey kan lasa pass och vill att jag stavar DJAERV.

UK har inga personnummer eller samkorda register, sa for att oppna konto maste jag "identifiera" mig med ett brev adresserat till min hemadress. Det ar strikta regler vilka typer av brev som ar godkanda. Mina alternativ ar begransade till bankutdrag och brev fran skattekontoret. Eller snarare till skattekontoret, for banken stavar mitt namn "fel". Enligt Abbey. Detta tog dem en manad att upptacka.

En manad och tva paminnelser senare har nu brevet fran skattekontoret anlant. DJAERV.

Abbey slar bakut.

Det star Carina Djaerv i brevet. I passet star det Aasa Carina Djaerv. Abbey vill att jag ska byta namn till Aasa... vilket de anser ar mitt fornamn...

Jag vet inte vad jag ska gora langre. Det finns inte en chans att jag kan fa ett brev fran nagon i hela varlden adresserat till nagon Aasa Djaerv. Vem helsike det nu ar.

Abbeys lonekontor vagrar betala till en annan bank, Abbeys bankavdelning vagrar oppna ett bankkonto under mitt namn, vilket ar samma namn som lonekontoret har, utan vill oppna ett konto under ett annat namn, vilket varken lonekontoret eller skattekontoret kanner igen... Paminn mig om att aldrig, aldrig mer klaga pa svensk byrakrati.

Fredagsfyran om Mardrömmar

1) Har du ofta mardrömmar?
Inte jatteofta, men det hander. Oftast lyckas jag vanda dem medan jag drommer dem, ett trick jag larde mig som liten...
2) När hade du senast en mardröm?
Oj, det minns jag inte. Vet att jag hade nagon drom for ett par manader sedan dar "kanslan" var obehaglig, men jag minns inte exakt vad det handlade om.
3) Vad brukar dina mardrömmar handla om (alternativt, om du inte har mardrömmar: vad brukar dina drömmar handla om)?
Mardrommarna brukar ultimat handla om frustration. Jag forsoker forhindra en olycka men kan inte, forsoker radda folk som ar sa puckade att de vagrar halla tyst nar fienden kommer, att jag blir oskyldigt anklagad for nagot, att de tar fel pa mig och nagon et cetera. En av mina obehagligaste var nar jag dromde att jag skulle "rasklasificeras" av ett gang nazister.
4) Har du någonsin drabbats av sömnparalys?
Jag tror det. Nar jag var Erasmus-student delade jag rum med en tjej jag talde mindre och mindre for varje dag. En natt dromde jag att hon kom fram till min sang och strop mig. Jag 'vaknade' men kunde inte oppna ogonen och jag kande 'nagon' trycka underarmen mot min strupe. Det var en valdigt verklig och fysisk kansla och jag fick en sekunds panik innan jag kunde oppna ogonen och rora mig. Tjejen lag i sin sang och kunde omojligt ha hunnit springa tillbaks fran min ande av rummet. Fast jag var lite smaradd for henne resten av dagen...

VM fran nagonstans i Glasgow

Se pa fan, Sverige kan faktiskt gora mal. :-o

Och Skotten havdar att vi har potential och att vi nu kommer sla England (vilket orsakade grymtningar fran Engelsmannen) men att Wilhelmson "ser bra ut men inte gor sa mycket". Honom gillar vi inte. Fast Kimpa Kallstrom gillar vi. Nordirlandskan tycker att Allback ar snygg. Och pa tv pratar de om Henrik Larsson "for att tillfredstalla skottarna, eftersom vi pa BBC ideligen blir beskylda for att vara anglofiler".

Tidigare idag sprang vi ett gang fran jobbet till narmsta klubb for att kolla pa England - Skottland. Ja, det ar sa den har annonserats har. 7 av Trinidads spelare lirar i Skotska ligan och dessutom har de en spelare som heter Scotland... Majoriteten i klubben holl pa Skottland och blev lika besviken som jag pa resultatet. Jakla engelsman.

Slutligen:
Jisses, var det SA lange sedan jag lamnade ett livstecken! Hrm. Det kanske blir sa nar man helt plotsligt far skrivklada och satter igang med en halv roman och dessutom leker runt med bade tyska och svenska kompisar. Men jag lever! Jag lovar. Nar saker och ting lugnar ner sig kommer fler rapporter.

Positivt besok i Melrose Abbey

En gang skrev jag i en uppsats att "en resa utan vedermodor ar ingen resa utan en transport". Jag tankte pa det i sondags. Jag tankte ocksa pa vilket jakla besvar det ar att resa med nagon som inte kan det se det positiva i saker utan hela tiden suckar och gnaller over sadant vi i vilket fall inte kan paverka!

Melrose Abbey ar en beromd ruin av ett stort, gammalt kloster. Gillar man ruiner, gamla kloster och gargoyles(!) sa ar det vart ett besok. Detsamma om man ar intresserad av romartiden for det lag ett romarfort pa en av kullarna bakom klostret och man har hittat massor med prylar dar. Tanken var att vi skulle besoka klostret och knalla upp for kullen till fortet. Pa kopet skulle vi fa en sightseeing genom Lothian & Borders, en del av landet som jag maste erkanna att jag inte agnat mycket uppmarksamhet.

Bade jag och Tyskan kollade upp busstiderna. Bada tva hade tillfalligt fel pa synen. Istallet for en timmes bussresa fran Edinburgh sa skumpade vi runt i tva! Det var kanonfint vader och vi hade redan suttit en timme i buss mellan Glasgow och Edinburgh, dessutom var det inte Glasgowpriser pa lokalbussen. En First Day i Glasgow kostar £2.75, snubben i Edinburgh ville ha £8.50! Sa klart att vi inte var glada. Men det blir inte roligare om man agnar resten av resan at att gnalla om saken.

Naval, klosterruinen var stor och fin och anda var det bara sjalva kyrkan vi sag. Resterna strackte sig langt utanfor dagens murar sa det blev till att anvanda fantasin. Enda nackdelen med Melrose Abbey ar nacksparren. I vart fall om man gillar gargoyles! Jag stirrade konstant uppat och det fanns nagra riktigt roliga rackare. Vad sags om en gris som spelar sackpipa? Eller nagot som jag bara kan beskriva som en ekorre med dodskalle...

Kollar man ner i marken till vanster om kyrkan sa ser man nagot annat; minnesstenen over Robert The Bruce's hjarta, som ligger begravt dar. Fast inte just precis dar stenen ligger, inte om man gar efter fotona pa utstallningen... enligt dem ar stallet omarkt. Storyn ar att Robert the Bruce ville att hans hjarta skulle aka pa pilgrimsfard, men pilgrimmen dog i Spanien och hjartat forslades till Melrose dar det begravdes. Man hittade det 1921 och, eh, begravde om det i en ny urna.

Det blev ingen promenad uppfor kullen. Tre timmars bussresa - enkel resa - gav oss knappa tre timmar i Melrose. Och det tog nog tva att stirra pa gargoyles och en att kaka glass... Sa vi sag utstallningen och sa gnallde Tyskan over att det var oklart var busshallsplatsen lag - trots att Melrose ar en sluthallplats med en enda loopformad bussrutt med tre hallplatser - och for sakerhets skull sa suckade hon nar vi akte forbi skylten till Roslin Chapel (da Vinci-koden, ni vet...) pa hemvagen ocksa, ett stalle hon ville till och jag hoppades att vi inte skulle hinna med. Troligen for att fa mig att riktigt gnissla tander over folk som inte kan ta saker for vad det ar och atminstone forsoka gora tillvaron sa kul som mojligt.

Jag ar sa nojd jag kan blir under omstandigheterna. Vi kunde varken paverka busstiderna eller priserna, men nu har jag sett Melrose Abbey, vi akte genom Tweed Valley - och resten av sydostra Skottland, kandes det som - och jag behover aldrig atervanda till den delen av landet mer... perfekt.