Självmord

Du föds till livet och vet inte mer

Du växer och hoppas att någonting sker

Du är del av en grupp men ensam ändå

Utanför hänger du tills du ser ni är två

Tillsammans så vänder ni gruppen ryggen

Gemenskap är inte till för en skygg en

Ni håller ihop där på tillvarons kant

Du mognar och vännen din gör likadant

Gruppen ser mening med livet, så bra

Men du och din vän, er vill ingen ha

Ni väntar och väntar och tvingas se på

medan andra blir valda framför ni två

Ni ser på varandra sen ut över världen

Glad att trots allt få sällskap på färden

Ni ser er om hoppfullt en sista gång

Men allt ni ser är en tom balkong

Tillsammans så släpper ni taget om livet

Ett sexvåningsfall är långt, det är givet

Blickarna möts och ni tänker detsamma:

Är det självmord när man gör det tillsammans?

Vila i frid mina två kära smultron.

Jag kom en dag för sent.