... går till de två välklädda herrar med fiiin dialekt och välsmort munläder som kom fram till mig vid entrén till Globen igår och sa:
"Ursäkta, vi har en prekär situation här, vart ska vi vända oss om vi vill prata om... biljettfrågor?"
Ja, liksom, det beror ju på vad det är för biljettfrågor. Jag kunde tänka mig fem olika ställen, så jag ville allt veta lite mer. Men det var tydligt att de inte ansåg mig värdig ytterligare detaljer.
Hur som helst, de insåg till slut att de skulle vara tvungna att berätta mer för att få hjälp så med sån där bagatelliserande och lite smått överlägsen attityd, som om det bara gällde att få låna en penna jag självklart hade, så fick jag så veta följande:
De hade "i god tro, vill jag belysa" köpt biljetter för ett bra tag sedan. De hade sagt att de ville gå på DIF-MoDo 6/12 men fått biljetter till matchen i Oktober. De hade "lite dumt kanske" inte dubbelkollat biljetterna, så de hade först idag upptäckt att de fått fel. "Men det är ju inte vårt fel utan biljettkontoret som misstagit sig, vi handlade helt i god tro". (Fasligt vad den fina termen upprepades...) Och nu ville de veta "om det finns någon instans dit vi kan vända oss med dylika ärenden".
Eh, nä, inte troligt, va... Utan giltig biljett - inget inträde. Oavsett om biljetten glömts hemma eller om man "fått fel". Det åligger ju faktiskt var och en att kontrollera biljetter man köper, gör man inte det får man faktiskt skylla sig själv. Det trodde jag varenda människa visste.
Det är säkert ett misstag man kan göra, men deras överlägsna attityd och inställningen att de självklart skulle komma in bara de fick tala med rätt person(...) gjorde situationen så skrattretande att jag började snegla efter kamerateam. Ibland tror man inte att vissa människor finns på riktigt.
Vilka stjärnor...
7 December 2004
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment