Man måste delta för att vinna

Det är kymigt när man missar en tävling och aldrig får veta hur man hade klarat sig. Det är ännu kymigare att missa en tävling och veta att man skulle gjort bra ifrån sig. Allra kymigast är att missa en tävling och veta att man med stor sannolikhet skulle ha vunnit den.

Det hände en gång när jag var 12 år. Sommarmorgon-programmet på tv gick det året ut på att träna friidrott. Först såg man programmet, sedan åkte man till träningen och tränade på just det. Jag stötte kula, och det var det enda jag tyckte var kul, men under hela sommaren sprang och hoppade de på tv, så jag struntade i träningarna. Så klart. I slutet av sommaren var det tävling. Ledaren i klubben anmälde mig - så klart. Men jag fick inte åka. Mamma menade att om jag inte åkt på träningarna så hade jag inget i tävlingen att göra. Det där med riktad träning var liksom inte ett koncept hon kände till.

En grabb i kvarteret var med och kom tillbaka med stora, fina medaljer. Han berättade att vinnaren i kulstötningen i min klass hade stött 1 meter(!) kortare än vad jag stöter när jag gör en riktigt misslyckad stöt. Resten av året fick jag ständigt höra av klubbkamraterna hur synd det var att jag inte varit med och vunnit ännu ett guld åt klubben. (Jag tror det fanns någon vits med att klubben kunde visa upp så många vinnare som möjligt.) Och de menade att jag ändå var den egentliga vinnaren. Men att veta att man skulle ha vunnit är inte samma sak som att göra det.

Jag fick lite liknande tankar under fäktningstävlingen igår. Nu är inte den banan lika spikrak, för lite tur med poolspel och lottade motståndare måste man ju ha. Även om jag slagit alla i vår grupp så har jag aldrig mött de två Fortisarna t ex och dessutom kanske någon av dem jag bedömer som de tre "värsta" att möta skulle skärpt sig totalt nu när det gäller på riktigt, och gett mig en match. Men faktum kvartstår, jag har aldrig förlorat mot någon av de tjejer som ställde upp igår. Vinnaren slog jag med 5-1 sist. Plaketten hade kunnat vara min. Men som sagt, man måste delta för att vinna, att veta att man skulle göra det är inte samma sak som att göra det.

Fast jag måste säga att vetskapen känns rätt bra, den också.