Deadline 15 Januari

När man var liten var kärlek en praktisk affär. Man skickade fram en kompis som frågade chans åt en. Sa objektet "ja" var man ihop, då hade man första tjing på discona. När man tröttnat skickade man fram samma kompis, som gjorde slut. Då var man inte ihop längre.

Nu är det ett jäkla jöns och man vet inte vad som händer riktigt. Både jag och J har varsin snigelmask i kikarsiktet och vi blir tokiga snart. Vi vill att nåt ska hända, bu eller bä, bara vi vet. Ingen av oss gillar att spela kärleksspelet. Pang bom, du och jag, ok, bra. Det är vår melodi.

Nu har vi gett grabbarna en deadline. Eftersom både J och jag riskerar att framstå som lite väl påstridiga om vi tar ännu ett initiativ så tänker vi ligga lågt nu. Men om vi fortfarande står och stampar på samma ruta 15 Januari - då är det dags att testa grabbarnas sinne för humor.

Då frågar vi chans åt varandra.

Går det så går det, går det inte så är det skitsamma för vi är i det där läget nu att händer inget snart så är det lika bra att inget händer. Herregud, vi har hållt på i månader och jamsat nu. Det är dags att gå vidare. Eller framåt. Bara gååå!