Nu verkar det som att Pinochet ställs inför rätta trots allt. Minns att man 1999 i ett banbrytande brittiskt avgörande kom fram till att han som ex-statsöverhuvud inte hyste internationell immunitet mot brott mot Tortyrkonventionen. Man menade att han inte kunde vara immun, för tortyr "kunde omöjligt" vara en naturlig del av arbetet som statsöverhuvud. Förut, före Pinochet-rättegången, var det nämligen så att ett statsöverhuvud var immun resten av livet för det han företog sig under sitt ämbete. Men så är det inte idag, Pinochet-fallet skrämde upp diktatorer både här och där med sitt revolutionerande utslag. Fast någon rättegång blev det aldrig. Pinochets hälsa (demens) bedömdes göra honom oförmögen att klara en rättegång.
Så mannen åkte hem och så blev det inte mer med det.
Förra månaden hävde Chiles högsta domstol även hans nationella immunitet efter att en domare sett en tv-intervju med honom. Han förstod och svarade på reporterns frågor på ett klart sätt och alltså kunde han inte vara oförmögen att klara även en rättegång; det var ju nämligen för att man hävdade att han inte kunde tänka och svara klart som man inte ställde honom inför rätta.
Nu vill man sätta honom i husarrest i väntan på rättegång, fast detta överklagades förstås och än lär det säkert dröja innan vi får se honom inför skranket. Hur länge kommer vi att få vänta? Pinochet har mycket skit och många liv på sitt samvete. Var ska åklagaren börja? Det verkar som att det är ett antal mord och "mystiska försvinnanden" som står först på agendan, och det är väl lika bra att börja någonstans i detta nystan. Åklagarens potentiella åtalslista skulle göra Tomten avundsjuk. Egentligen är det väl bara för honom att slå upp lagboken och peka på måfå. Pinochets regim har gjort det.
När Pinochet 1999/2000 bedömdes ha sviktande hälsa efter att ha fråntagits immunitet var det fler än en ute i världen som drog slutsatsen att man gjorde denna bedömning som en liten politisk eftergift. Det var känsligt nog att drämma i med fråntagen immunitet för världens alla statsöverhuvuden, man kanske skulle låta den chockvågen smälta in och klinga ut innan man drog till med nästa smäll - att faktiskt åtala någon. Storbritannien utlämnade ju Pinochet till Spanien, men Pinochet hamnade på sjukhus redan i London och sedan fraktades han hem till Chile igen. Sjuk och gammal. Poängen hade drivits fram, men i Chile var Pinochet så klart en känslig potatis, så han fick vara.
Nu är han inte det längre, för nu har Chile kommit en bra bit på väg i sin interna uppgörelse med sig själv. Dagens regering vågar ifrågasätta vad som hänt. Och man vill hålla sig väl med omvärlden. Saken är bara; den potentiella åtalslistan är som sagt oändlig, men det är inte Pinochet. Gubben är 89 år gammal och skröplig, dement eller ej. Oavsett var man börjar är jag tämligen säker på att man inte ens kommer hinna gå igenom de mest graverande fallen innan gubben trillar av pinn. Tvärtom tror jag att det kommer vara dem man sparar till sist. Börjar man redan nu diskutera penningtvätt, utan att ha tagit upp den systematiska tortyren, så tyder väl det på att man kommer undvika denna fråga så länge som möjligt. Så fallet från 1999 kommer troligen inte hinna få något avslut innan Pinochet dör. Och det tror jag att han gör snart. Jag är kanske överdrivet cynisk, men jag tror inte bara det är det ändrade samhällsklimatet som lett till detta beslut. Jag tror att man vill hinna åtala honom innan han dör, men börja tillräckligt sent för att man ska slippa ta upp hela, långa, önskelistan. Skulle den skröpliga 84-åringen helt plötsligt blivit klar i huvudet vid 89? Politisk bedömning eller ej, men var han inte skröplig då så torde han vara det nu. Om inte annat hinner han väl bli innan rättegången är över.
Men gesten är fin. Och poängen viktig. Något kan väl även Pinochet få med sig på pluskontot på sin CV när han kilar vidare? Fast jag undrar om inte den viktigaste poängen framkom 1999. Gesten nu visar förvisso Chilenarna att dagens regering är beredd att ställa sin gamla ledare till svars, men samtidigt; att göra det just nu, vid denna höga ålder, med en så pass liten chans att han överlever rättegången och ännu mindre chans att få uppleva straffet, är inte det nästan som ett hån, givet att det kunde ha gjorts för 5 år sedan? Å andra sidan räcker kanske gesten för alla de offer och ännu fler anhöriga som idag lever med tydliga ärr från Pinochets styre.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment